Skip to main content

Full text of "Självkonfrontation via intern television i lärarutbildningen: Lärarkandidater bedömer egna videobandade lektioner -€“ en uppföljningsstudie"

See other formats


notiser och 
rapporter fran 



PEDAGOGISK- 

PSYKOLOGISKA 

INSTITUTIONEN 

LARARHOGSKOLAN 
FACK, 200 45 MALMD 23 



pedagogisk- 

psykologiska 

problem 



Bierschenk, B.: 

SJALVKONFRONTATION I LARARUTBILDNINGEN: 
LARARKANDIDATER BEDOMER EGNA ViDEO- 
BANDADE LEKTIONER - EN UPPFOLJNINGS- 
STUDIE 



Nr 244 



Juni 1974 



SJALVKONFRONTATION I LARARUTBILDNINGEN: LARARKANDIDATER 
BEDOMER EGNA VIDEOBANDADE LEKTIONER - EN UPPFOLJNINGS- 
STUDIE 



Bernhard Bierschenk 



Bierschenk, B. SjS.lv konfrontation i lararutbildningen: Lararkandidater 
bedomer egna videobandade lektioner - en uppfSljningsstudie. / Self- 
confrontation in teacher training: Student teachers assess their own 
videotaped micro-lessons - A follow-up study. / Pedagogisk-psykologiska 
problem (Malm.6, Sweden: School of Education), Nr 244, 1974. 

Inom ramen fdr ett sjalvkonfrontations experiment har lararkandidater 
konfronterats med sina egna videobandade mikrolektioner. Denna rapport 
innehaller kandidaternas upprepade bedomningar dels under experiment et, 
dels sex veckor respektive tva ar efter experimentet. Identifikationsupp- 
levelser och sjalvvSrdering granskades med avseende pa nivamassiga 
skillnader. De bed5mningar som kandidaterna utfbrde med hjalp av ett 
skattnings- och va.rderingsform.ular granskades med avseende pa dels 
nivamassiga skillnader, dels strukturella samband och likheter. Som en 
del i sjalvkonfrontations experimentet ingick pedagogiska experters be- 
ddmning av videobandmaterialet. Experternas beddmningar har anvants 
f6r att studera om och i vilken utstrackning lararutbildningen dels har pa- 
verkat lkk skattningar i relation till experternas medelbedomning, dels 
lett till st5rre strukturella samband eller likheter mellan lkk och exper- 
ternas bedSmning av videobandmaterialet. Slutligen har ocksa. studerats 
lkk upprepade rangordning av ett antal alternativa handledare. 

Nyckelord: SjSlvkonfrontation, mikrolektion, lararutbildning, experiment, 
sjalvbedomning, intern television, videobandning, pedagogiska experter. 



1 - 



INNEHALL 



1. 

2. 

3. 

4. 

5. 



9. 



rapporteringsprofil 

undersOkningens plats inom ett sjAlvkonfrontations- 
experiment 

extern t formedlad sjalvkonfrontation via intern televi- 
sion och videobandning: nagra begreppsdefinitioner 

reaktioner pa sjalvkonfrontationsprocesser 

sjalvexplorering och sjal wardering 

analys 1. upprepade konfrontationer under ett experi- 
MENT 

SKATTNINGS- OCH VARDERINGSFORMULAR F III: EN NIVAANALYS 
AV LARARKANDIDATERS bedOmningar 

6.1 Variansanalytisk upplaggning 

6.2 Monstret i F-testen 

6.3 Precisionen och styrkan i F-testen 

6.4 Sammanfattning av lararkandidaters skattning och vardering med 
hjalp av formul&r F III 

IDENTIFICATIONS- OCH SJALVVARDERINGSFORMULAR F II: EN 
NIVAANALYS AV LARARKANDIDATERS SKATTNINGAR UNDER ETT 
EXPERIMENT 

7. 1 Nagra inledande kommentarer 

7. 2 MOnstret i F-testen 

7. 2. 1 Variabelomrade: Identifikationsupplevelse 

7. 2. 2 Variabelomrade: Sjalvvardering 

7. 2. 3 Enskilda pastaenden 

7. 3 Precisionen och styrkan i F-testen 

7.4 Efterprovningar 

7.4. 1 Variabelomrade: Identifikationsupplevelse 

7. 4. 2 Variabelomrade: Sjalvvardering 

7. 4. 3 Enskilda pastaenden 

7.5 Sammanfattning av lararkandidaters identifikationsupplevelse 
och sjalvvardering (formular F II) 

ALTERNATIVA HANDLEDARE: BEDOMNINGAR UNDER ETT EXPERI- 
MENT 

ANALYS 2. UPPREPADE KONFRONTATIONER SEX VECKOR OCH 
TVA AR EFTER EXPERIMENTET 

SKATTNINGS- OCH VARDERINGSFORMULAR F III: EN NIVAANALYS 
AV LARARKANDIDATERS BEDOMNINGAR 

9. 1 Nagra inledande kommentarer 

9. 2 Reliabiliteten i mStningen 

9. 3 Variansanalytisk upplaggning 

9. 3. 1 M6nstret i F-testen 

9. 3. 2 Precisionen och styrkan i F-testen 

9. 3. 3 Efterprovningar 

9. 3. 3. 1 Huvudeffekter 
9. 3. 3. 2 Sams pel seffekter 



Sid 

3 



12 
17 

21 

23 

24 

24 
25 
27 

30 

32 

32 

34 

34 
35 
35 

36 
38 

38 
40 
43 

45 
47 
50 

51 

51 
51 
53 

55 
57 
60 

60 
62 



9.4 



- 2 - 

9. 3. 4 Sammanfattning av lararkandidaters skattning och 

vardering med hjalp av formular F III 

Variansanalytisk upplaggning fbr skillnader mellan pedagogiska 
experters och lararkandidaters bedomning 



9.4.1 
9.4.2 
9.4.3 



9.4.4 



Monstret i F-testen 

Precision en och styrkan i F-testen 

EfterprSvningar 

9. 4. 3. 1 Huvudeffekter 
9.4.3.2 Samspelseffekter 

Sammanfattning av pedagogiska experters och lararkan- 
didaters bedomning 



10. SKATTNINGS- OCH VARDERINGSFORMULAR F III: EN STRUKTURANA- 
LYS AV LARARKANDIDATERS BEDOMNINGAR 

10. 1 Kanoniska korrelationsanalyser av lararkandidaters bedomningar 
under andra och sjatte lararhogskoleterminen 

10. 2 Kanoniska korrelationsanalyser av pedagogiska experters bedom- 

ningar under andra terminen och lararkandidaters bed5mningar 
under sjatte terminen 

11. IDENTIFIKATIONS- OCH SJALVVARDERINGSFORMULAR F II: EN NIVA- 
ANALYS AV LARARKANDIDATERS SKATTNINGAR SEX VECKOR OCH 
TVA AR EFTER ETT EXPERIMENT 

11. 1 Monstret i F-testen 

11.1.1 Identifikationsupplevelse 

11.1.2 Sjalwardering 

11.1.3 Enskilda pastaenden 

11. 2 Precisionen och styrkan i F-testen 

11.3 Efterpr5vningar 

11.4 Sammanfattning 

12. ALTERNATIVA HANDLEDARE 

13. AVSLUTANDE DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER FOR FORT- 
SAT T FORSKNING 

13. 1 Upprepade konfrontationer under sjalvkonfrontationsexperimentet 

13.1.1 Skattnings- och varderingsformuia.r F III 

13.1.2 Identifikations- och sjaivvarderingsformulS.r F II. 

13. 2 Upprepade konfrontationer sex veckor och tva ar efter experimen- 
tet 

13.2.1 Nivaanalys av lararkandidaters bedSmningar genom 
skattnings- och varderingsformular F III 

13.2.2 Nivaanalys av skillnader mellan pedagogiska experters 
och lararkandidaters bedomningar 

13.2.3 Strukturanalys av lararkandidaters bed 6rnning under 
andra och sjatte terminen 

13.2.4 Strukturanalys av pedagogiska experters bedomning 
under andra terminen och lararkandidaters bedomning 
under sjatte terminen 

13.2.5 Nivaanalys av lararkandidaters bedomningar genom 
identifikations- och sjaiwarderingsformular F H 

13. 3 Rekommendationer for fortsatt forskning 

14. REFERENSER 

15. BILAGOR 



68 

70 

72 
75 
75 
75 
76 

79 

81 
81 

92 



104 

104 

105 
105 
106 

106 
108 
109 

111 

113 

113 

113 
114 

115 

115 
116 
116 

116 

117 
117 

121 

123 



- 3 - 

1. RAPPORT ERINGSPRQFIL 

Medan skolan under 50-talet k&nnetecknats av en iver att fdrmedla fakta, 
forvandlades denna tinder 1960-talet till att galla att tr&na elevernas kom- 
petens i att "veta hur". Skolan idag och fSrmodligen ocksa i morgon kommer 
att prSglas av ivern att utveckla manniskors personlighet, t ex god sjalvkan- 
nedom, tolerans och insikt i intra- och interpersonella relationer. 

Medan den psykologiska forskningen under 50-talet k&nnetecknats av en iver 
att oka var f6rstaelse av "radsla", forvandlades denna under 1960-talet till 
att galla att kartlagga manniskors "alienation". Den psykologiska forskningen 
idag koncentrerar sina anstr&ngningar som aldrig forr pa att oka var kunskap 
om innebdrden i begreppet konfrontation. Det Sr framfGr allt "externt fbrmed- 
lad sjalvkonfrontation via intern television och videobandning" som uppmark- 
sammas mest, eftersom de tidigare anvanda metoderna inom saval psykotera- 
peutiska som utbildningssammanhang visade sig vara otillrSckliga i relation 
till de alltmera tr&ngande psykologiska och sociala behoven i var tid. 

Med utgangspunkt i hypotesen att upprepade och externt fSrmedlade kon- 
frontationer med egna videobandade mikrolektioner skull e kunna paverka 
lararkandidaters (lkk) perception och vardering av undervisningspro cesser 
har lkk fatt bedoma sina videobandade mikrolektioner atskilliga ganger och 
med varierande tidsperioder mellan enskilda uppspelningar, 

Skattnings- och vardering sformular F III har varit huvudin strum entet 
i ett sjalvkonfrontations experiment och har ocksa anv&nts vid de upprepade 
konfrontationerna, Det andra instrumentet som kommit till anvandning ar 
identifikations- och sjalvv&rderingsformular F EL 

De utforda analyserna galler dels upprepade konfrontationer under ett 
experiment (analys 1), dels upprepade konfrontationer sex veckor och tva 
ar efter ett experiment (analys 2). 

Analys 1. Upprepade konfrontationer under ett experiment 

Genom upprepade "externt fSrmedlade konfrontationer via ITV/VR" rned det 
egna undervisningsbeteendet i mikrolektioner fSrvantas l&rarkandidater fa 
tid att bekanta sig med sin egen bild (image). Beteenden som har blivit omed- 
vetna (rutin) eller automatiserade maste forst g5ras medvetna igen (de-auto- 
matiseras) f5r att de skall kunna bli fSremal f5r f5rSndringar, LSrarens per- 
ception och vardering av en situation bestammer slutligen om han ratt lyckas 
forutsaga konsekvenserna av alternativa beteenden. 

I syfte att studera hur upprepade konfrontationserfarenheter med en och 
samma videobandade mikrolektion paverkar ISrarkandidaternas perception 
och v&rdering av undervisningsprocesser, fick lSrarkandidaterna under ex- 
perimentets gang percipiera och vardera varje mikrolektion tre ganger. 



Lararkandidaterna utf5rde sina bedomningar med skattnings- och varde- 
ringsformular F III. Dessa skattningar har sedan bearbetats med hjalp av 
AN OVA. Resultaten redovisas i kapitel 6. 

For att studera "begreppsvaliditeten" utfordes fSr identifikations- och 
sjalvvarderingsformular F II en faktoranalys som redovisas i bilaga (Bilaga 
2). De ANOVA som utforts for formula r F II redovisas i kapitel 7. Formular 
F II innehaller ocksa en uppmaning till Ikk att ta stallning till nio olika alter- 
nativa former f5r handledning. Resultatet av denna analys redovisas i kapitel 



Analys 2. Upprepade konfrontationer sex veckor och tva ar efter ett experi- 
ment 

De analyser som redovisas i denna del av rapporten galler en langtidsupp- 
f5ljning av Ikk sjalvbedomning. Vid slutet av Ikk andra lararh5gskoletermin 
(sex veckor efter ett sjalvkonfrontationsexperiment) respektive vid slutet av 
Ikk utbildningstid vid lararhOgskolan (sjatte terminen) fick lick pa nytt bedoma 
experimentets videobandade mikrolektioner. De analyser som redovisas har 
utfdrts i syfte att studera om och i vilken utstrackning lararutbildningen haft 
nagon effekt pa Ikk perception och vardering av andra terminens videobandade 
mikrolektioner . 

Baserad pa Ikk skattningar med hjalp av formular F III utfdrdes ANOVA 
som redovisas i kapitel 9. I och med att ocksa pedagogiska experters be- 
domningar av videobandmaterialet finns tillgangliga har vi, liksom under 
experimentet, kunnat studera om och i vilken utstrackning det till fSljd av 
lararutbildningen finns skillnader mellan Ikk bedomningar under sjatte ter- 
minen och de pedagogiska experternas bedomningar under andra terminen. 
ANOVA f5r skillnaderna mellan experternas medelbedomning och Ikk sjalv- 
bedomning redovisas i kapitel 9.4. 

I syfte att studera det strukturella sambandet mellan Ikk sjalvbeddm- 
ning sex veckor och tva ar efter ett experiment bar utfdrts kanoniska korre- 
lationsanalyser, Resultatet av dessa redovisas i kapitel 10.1. Aven de pe- 
dagogiska experternas skattningar har anvants f5r ett studium av det struk- 
turella sambandet mellan Ikk sjalvbedomning vid sjatte terminen och ex- 
perternas bedOmning under andra terminen. Resultatet av dessa analyser 
redovisas i kapitel 10. 2. Parentetiskt skall namnas att kanoniska korrela- 
tionsanalyser f6r Ikk och de pedagogiska experternas skattningar under ex- 
perimentet finns redovisade i Bierschenk (1972). 

Samtliga Ikk som deltagit i experiment fick ocksa sex veckor och tva 
ar efter experimentet bedOma videobandmaterialet med hjalp av identifika- 
tions- och sjalwarderingsformular F II. Pa basis av dessa bedomningar 
utfdrdes ANOVA som finns redovisade i kapitel 11. Slutligen granskades 
ocksa. pa vilket satt Ikk sex veckor respektive tva ar efter experimentet tagit 



- 5 - 



stSllning till de nio alternativa handledningsformer som ingar i formular 
II. Resultatet av denna analys redovlsas i kapitel 12. 

Sammanfattningsvis skall namnas att de analyser som redovisas i 
denna rapport utgor en "replikering" av experimentets analyser, dvs Ikk 
har utfSrt nya bedSmningar men videobandmaterialet Sr identiskt med ex- 
perimentets. 



- 6 - 
2. UNDERSGKNINGENS plats inom ett sjalvkonfrqntations- 

EXPERIMENT 

Vid pedagogisk-psykologiska institutionen vid lararhdgskolan i Malmo ge- 
nomfdrdes ar 1968 och 1969 en experimentell undersdkning med titeln 
Sjalvkonfrontation via intern television i lararutbildningen. Sjalvkonfronta- 
tionsexperimentet utgdr ett forsok att modifiera lararkandidaters percep- 
tion och vardering med hjalp av videobandformedlad sjalvkonfrontation och 
traditionell handledning. 

Experimentet var uppbyggt for att vi skulle kunna studera lararkandi- 
daters informationsselektion samt fSrandringar i perceptions- och varde- 
ringsstrukturen med hjalp av videobandformedlad sjalvkonfrontation och 
traditionell handledning, Kortfattat kan sagas att experimentets huvudsyfte 
var att studera lararkandidaters reaktioner pa det egna beteendet i under- 
visnings situation er. I experimentet deltog 96 kvinnliga lararkandidater 
som h5stter mine rna 1967 och 1968 hade intagits f5r utbildning pa mellan- 
stadielararlinjen vid lararhdgskolan i Malm.5. I syfte att vinna stOrsta 
mojliga kontroll 6ver unders5kningsresultatens tolkningsmojligheter \xi- 
formades en faktoriell design. Men for att forbattra designens precision 
utokades den 2x2 falctoriella upplaggningen (fig. 1) med tva s k precisions- 
faktorer. Faktor V syrnboliserar ett skattnings- och varderingsformular 
(F III) och faktor A anger aspekterna i detta instrument (perception, varde- 
ring). Hela ANOVA-modellen som legat till grund fdr de hittills presente- 
rade resultaten av detta experiment kan skrivas som A, U, T, H, I (TH), 
V, dar I betecknar individfaktom. 

Med traditionell handledning (faktor H) avses en dyadisk konfrontation, 
dar lararkandidaten blir handledd av en metodiklektor efter att kandidaten 
har undervisat enklass elever. Pa samma satt som under ovningsimder- 
visningen observerade handledaren forsoksper soner under experimentet, 
dv's gjorde anteckningar, som ansags nodvandiga for den efterf5ljande 
handledningssessionen. Den tid som handledaren hade till sitt f5rfoga.nde 
for att ga igenom lektionen med forsokspersonen kan anses lika lang som 
den som vanligen star till fSrfogande (ca 15-20 min), 

Med externt formedlad sjalvkonfrontation via intern television och 
videobandning (ITV/VR) (faktor T) avses har en konfrontation med det egna 
beteendet i undervisningssituationer via intern television och videoband- 
ning. Processen innebar bl a en extern konfrontation med det egna ex- 
pres si va beteendet. Konfrontationserfarenheter skulle kunna beskrivas som 
en deautomatiseringsprocess av det vanliga sattet att uppleva sig sja.lv. 
Denna T -faktor kan alltsa sagas innebara en extern sjalvdistansering i 












Experiment 



Intervall 



gr. 2 

K 



6-10 minuter 
a 



! mL 



It 




> mL 



1 dag 
b 



7 dagar 
c 




°n + v*tt 




ml 



11 



D, 



21 



m( 



21 



VR 



31 



mt 31 



7 dagar 5-10 minuter 
d e 



1 dag 
f 



W, 



12 



VR 



13 



mi 



11 



ml. 



11 




D 12 + VR 14 



ml 



m 



7 dagar 

.9 
I 



62-76 dagar 
h 



12 



l S I 



VR 



1 & 



mL 



12 



rni 



12 



ml n D 21 




ml 



22 



VR 



32 



VR 



33 



ml 3z VR^ 



VR. 



35 



VR 



36 



ml 



31 



ml- 



31 







mi 



'33 



mi 



33 



ml. 



33 




Forkortningar: 

Dn-u: Dyadisk konfrontation i samband mod tradilsonel! handledning, 
experimentgrupp 1 {fdrsta indexsiffran) 

Dji-js: Dyadisk konfrontation i samband mad traditionell handledning, 
experimentgrupp 2 (fdrsta indsxsiffran) 

gr: Grupp 

H: Experimented faktor som anger paverkan traditional! handledning i 
form av dyadisk konfrontation 

It: Intradestest (grupptest). 



Uppfoljning 1 

1 dag 2-3 dagar 



VR. 



17 



mL 



if 



I^. 



8 



mL 



12 



Uppfoljning 2 
term. 1 dag 



VR I. 



ml* 



VR 21 VR ZZ VR 2X 



ml 



21 \ 



_i_ 



ml 



22 



ml 



2X 



VR„ VR M VR 3)( 



mt 3t\ \ ml 32 



m, 



hx 



V % VR 42 VR 4X 



ml 



'41 



ml 42 



ml 4X 



ml: Mlkrolektion. Forsta indexsiffran anger experimentgrupp, andra 
indexsiffran anger mikrolektion 1 resp. 2 

ml: Mikrolektion X ar en mikrolektion som har utforts av fp II under 
forsdket vt 1963 

Pers.test: Personiighetstest: testbatteri vid slutet av andra terminen 

T: Experimentell faktor som anger paverkan externt fdrmedlad sjalv- 
konfrontation via ITV/VR-iekniken 

VR: Videobanduppspelningar. Fdrsta indexsiffran anger experiment- 
grupp, andra indexsiffran anger uppspelningstillfalle 



\P 

\ r s. 

7 
e 
s 
t 



i VR, 



'19J VR 11Q \ 



miff 



ml n 



VR 23 VR 24 



ml. 



21 



ml 



23 



VR 39 VR 310 



ml. 



■31 



ml. 



32 



VR 43 VR 44- 



ml 41 



mt 42 



i 

-a 

i 



Flgur 1. Experimentets design. 



- 8 - 

tidoch rum. For att utesluta eller balansera mSjliga felkallor som ar for- 
knippade raed t ex karneravinkeln eller olika redigeringsmetoder (spatial - 
urval, tidsurval) anvandes tva kameror, som kopplades via en mixer for 
registrering av forsokspersonernas beteenden) medan elevgruppens be- 
teenden registrerades via en tredje statiskt monterad kamera. F5r att 
m6jligg5ra granskning av forsokspersonernas ansiktsuttryck, registrerades 
var tredje minut en narbild via zooming. Narbilden stod i 10 sekunder. 

Undervisningen genomfordes i form av mikrolektioner (faktor U). Be- 
traffande elever, undervisningsamne och lektionslangd kan namnas: 

1. Elever som deltog i mikrolektionerna skulle vara representativa f5r 
det stadium den blivande lararen skall under vis a pa. De elevgrupper 
(halvklasser) som deltog ar 1969/70 kom samtliga frin Munkhatte sko - 
lans fjarde arskurs. Nagon skillnad i fraga om betyg och socialgrupps- 
tillh5righet mellan el evg ruppe rna fordelade pa experimentets fyra 
grupper av fSrsokspersoner fanns ej. 

2. Under visningsamn en togs ur amnesomradet biologi, dar man valde 
Norrlands djur: Fjallammel, bjorn, varg, lo, ren, kungsorn, ripa 
och jarv. Dessa amnen valdes, eftersom metodiken av lektorer be- 
domdes som forhallandevis enkel. Undervisningstekniken ar utan stdrre 
variation for de olika djurarterna. Aven systematik f6r undervis- 
ningens upplaggning bedomdes som likartad med hansyn till fdrsoks- 
personernas utbildnings stadium, Biologi har dessutom den fSrdelen 

att alia fSrsokspersonerna hade tillgang till ett riktigt och mycket 
likartat konkretionsmaterial. 

3. Lektionslangd , dvs den videobandade undervisningstiden, var 15 minu- 
ter. For att bekanta sig med eleverna fick fdrsokspersonerna darut- 
5ver 5 minuters s k uppvarmningstid. Den korta tiden tvingar forsdks- 
personerna att halla sig till amnet, och mojligheten till manga olika 
undervisningsaktiviteter blir pa ett naturligt satt begransad. 

Utvecklingen av skattnings- och varderingsformular F III (faktor V) 
bygger p£ en omfattande innehallsanalys av lararkandidaters spontana munt- 
liga kommentarer till sjalvkonfrontationsupplevelser. De pastaenden som 
ingar i matinstrumentet aterspeglar saledes problenaomraden som larar- 
kandidaterna sjalva fokuserat. De problemomraden som framgatt ur larar- 
kandidaternas simultana kommentarer under sjalvkonfrontationsprocessen 
har kategoriserats enligt fSljande sex a priori konstruerade dimensioner: 



- 9 - 

1. ego -ego -relation 4. elev- ego-relation 

2. ego -elev- relation 5. elev- elev- relation 

3. ego -IPO- relation 6. elev- IPO- relation 
(relation mellan ego och icke 

personella objekt) 

Dessa dimensioner definieras i skattnings- och v&rderingsformular F III 
av sammanlagt 79 pastaenden forsedda med sjugradiga bipolara skattnings- 
skalor. 

Instrumentet har konstruerats for att kvantifiera individens fSrmaga 
(a) att tillagna sig information (percipiera) och (b) att bear beta information 
(vardera). Dessa tva aspekter representeras av faktor A, 

Den faktoriella designen, som framgar ur figur 1, utgor en mora kom- 
plex form av Campbell & Stanleys design nr 6 "Posttest-Only Control 
Group Design' 1 . Denna design kontrollerar alia de atta felkallor (se Camp- 
bell & Stanley, 1963, s 178) som skulle kunna invalidera experimentets 
interna validitet. Att experimentet da. rut over har yttre validitet ar en for- 
utsSttning f5r att man skall kunna generalisera, resultatutfallet till Individ- 
populationen i fraga. 

En utforlig diskussion av experimentet, dess inre och yttre validitet 
samt matinstrumentets (F III) validitet och reliabilitet finns i Bierschenk 
(1972 a). 

Pedagogiska experter har fungerat som bedomare av lararkandidater- 
nas mikrolektioner. Experternas bedomning utfordes f6r samtliga mikro- 
lektioner (192) pa basis av skattnings- och varderingsformular F III. Ex- 
perternas bedSmningar granskades i fraga om overensstammelsen mellan 
tva av varandra oberoende experter. Darefter under soktes med hjalp av 
den beskrivna variansanalytiska modellen om den experiment ell a paverkan, 
med bedSnaarnas medelbedOmning som kriterium, har resulterat i pavis- 
bara effekter nar det galler f5rs5kspersonernas undervisningsbeteenden. 
De pedagogiska experternas och lararkandidaternas observationer har dess- 
utom under s5kts betraffande eventuella samband. Fdr detta syfte anvandes 
Hotellings (1935) kanoniska korrelationsanalys. 

Samtliga hittills pixblicerade resuitatanalyser hanfor sig till den pa- 
verkan som skedde omedelbart efter respektive mikrolektion, dvs D^ . + 
VR n , D 21 , VR 31 , D 12+ VR 14 , D 22 , VR 34 . 

Huvudresultatet av detta experiment ar att varken traditionell handled- 
ning eller extemt formedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR paverkar Ikk 
perceptions- eller varderingsstruktur namnvart. Granskningen av effek- 
ternas storlek och styrkan i F-testen visade att de erhallna effekterna ej 
kan betraktas som en tillfredsstallande basis f5r mera ingaende tolkningar. 



- 10 - 

Som tankbara forklaringar till detta resultat har i Bierschenk (1972 a, 
s 266) anfSrts 

1. Paverkningstiden under experimentet har varit f6r kort f5r att de olika 
experimentella betingelserna skulle ha kunnat astadkomma observer- 
bara effekter. 

2. Sjalvkonfrontation kraver en systematisk traning i att kunna ta emot 
och bearbeta f5rstahandsinformation, dvs icke verbalt formedlad 
"sjalv" -information. 

3. Sjalvkonfrontation medfor en temporar desorganisation eller de-auto- 
matisering, som i en fSrsta fas hos manga manniskor leder till fdr- 
vaning, radsla, chock och/eller defensiva positioner infor sjalvkon- 
frontationsupplevelsen. 

4. Handledaren har ej lyckats paverka Ikk i hogre grad, eftersom de annu 
ej har lyckats utveckla lampliga testkriterier , dvs pedagogisk-psyko- 
logiska normer. 

5. Handledare och lkk undviker en relevant kritisk analys, t ex genom att 
de anvander sig av ord som "a verbal portrait of an individual 1 ' (Stoller, 
1970, s 11) i syfte att undvika att kritiskt granska det egna beteendet. 

Att externt formedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR inte har paverkat 
lkk perception och vardering ar ett resultat som antagligen beror pa att lkk 
stalls infor en alldeles ny form av sjalvdiagnos och sjalwardering. Det ar 
namligen omojligt f5r lkk att bearbeta all den information (olika perspektiv 
pa personligheten och undervisningsprocessen) som ITV/VR-tekniken f or - 
medlar. Antagligen blir flera konfrontationer med en och samma situation 
n5dvandiga f5r att lkk skall kunna astadkomma en analys och diagnos av de 
egna videobandfdrmedlade undervisningslektionerna, tjpprepade konfronta- 
tioner med videobandade undervisningssituationer m5jliggor for lkk att 
iaktta sig sjalva och undervisningsprocessen under olika kognitiva och emo- 
tionella betingelser. 

Av detta skal fick lkk se sina egna videobanda.de lektioner upprepade 
ganger under experimentet. I foreliggande rapport presenteras en analys 
av lararkandidaters reaktioner pa upprepade konfrontationer med det egna 
beteendet under (1) experiment, (2) uppfoljning 1 och (3) uppfoljning 2. 
Den forsta uppfoljningen genomfordes vid slutet av andra iSrarhdgskoletermi- 
nen, dvs sex veckor efter experimentet. Den andra uppfoljningen skedde 
vid slutet av lkk utbildningstid vid lararhogskolan, dvs under sjatte termi- 
nen. 

Avsikten med dessa re-bedomningar var att studera om och i vilken 
utstrackning lararutbildningen har haft nagon effekt pa lkk perception och 
vardering av de under experimentet videobanda,de mikrolektionerna. F6r 
att knyta denna analys till tidigare utforda och publicerade analyser samt 
fbr att anknyta till teoretiska overvaganden som legat till grund fdr det be- 
skrivna sjalvkonfrontation sexperimentet ar det nodvandigt att upprepa vissa 



11 



f6r den aktuella analyses, vasentliga argument som redan tidigare presen- 
terats. Samtidigt har kanske f6rsoket att undvika intrycket att kanda tanke- 
gingar upprepas i onodan medfort att lasaren, som inte kanner till de tidi- 
gare publicerade rapporterna, skulle velat ha ytterligare information, I 
Bierschenk (1972 a och 1972 b) presenteras detaljerad information. Nar det 
i rapporten refer eras till experiment ets ursprungliga design avses den i 
tabell 1 atergivna variansanalytiska uppiaggningen. 

Tabell 1 . Experimentets variansanalytiska upplaggning 



Index 


A 


U 


T 


H 


I 


V 


Antal nivaer 
Populations - 
storlek 


2 
2 


2 
2 


2 
2 


2 
2 


24 
oo 


79 
79 



Faktor H: Traditionell handledning, dar 

h 1 : handledning, h ? : ingen handledning 

Faktor T: Externt formedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR, dar 

' tj : sjalvkonfrontation, t ? : ingen sjalvkonfrontation 

Faktor U: Mikrolektioner (tidslangd 15 min), dSr 

u. : mikroiektion 1, u ? : mikrolektion 2 

Faktor V: Skattnings- och varderingsformular F III, da.r 

v. , , . » , v 7q pastaenden som utgSr mStinstrumentet 

Faktor A: Aspekter i instrumentet, dar 

a, : perception, a ' vardering 

Faktor I: Kvinnliga lararkandidater med studentexamen, terminskurs 

2 vid iSrarhogskolan i Malmo. 



- 12 - 

3. EXTERNT FQRMEDLAD SJALVKONFRONTATION VIA INTERN 

TELEVISION OCH VIDEOBANDNING: NAGRA BEGREPPSDEFINITIONER 

Lararkandidater (ikk) moter nya laborativa tekniker och nya media sasom 
mikrolektionstekniker, intern television och videobandning under sin ut- 
bildning. Inforandet borde samtidigt f6ljas upp genom systematiska studier. 
Det kravs val underbyggda kunskaper och en omfattande traning f5r en so- 
fistikerad tillampning av den nya teknologin om den skall kunna leda till en 
fbrbattrad undervisning. 

Intern television och videobandning i kombination med mikrolektions- 
tekniker intar numera varlden runt en central plats bade inom utbildningen 
och den pedagogiska och psykologiska forskningen. Fuller & Manning (1973) 
och Bierschenk (1974) har utf5rt omfattande litteraturstudier och oberoende 
av varandra kommit till slutsatsen att det kravs grundl&ggande forskning 
rbrande individens sjalvuppfattning, eftersom det f n saknas teoretiskt fdr- 
ankrade modeller och systematisk kunskap, Det saknas ocksa forsknings- 
program for ett systematiskt studium av hela sekvensen fran individens 
identifikation av inkongruens fram till reduktionen av denna. Genom expe- 
rimentella studier under laborativa betingelser borde kunna. studeras indi- 
viden som sin egen "externa observator-kommentator". Inf5randet av 
mikrolektionstekniker, intern television och videobandning som integreran- 
de komponenter i lararutbildningen ar njimligen i sig sjallvt ej tillrackligt 
f5r en f5rbalttring av denna utbildning, utan det kri vs samtidigt en utveck- 
ling av omsorgsfullt konstruerade och genomtankta traningsprogram. 

Huvudmalet fbr lararutbildningen ar att utbilda lalrare, som efter slut- 
ford utbildning kan fungera sjalvstandigt och ta ansvar f5r elever pi. det 
stadium de har utbildats fdr, dvs som "fardiga" larare. Det fbrvantas att 
lkk under ett trearigt utbildning sprogram har tillagnat sig alia nddvandiga 
kunskaper och falrdigheter. 

Det galler saledes att utveckla lkk formaga att percipiera och vardera 
sin effektivitet i att fdrverkliga sina undervisning smal. Sjalvperception och 
sjalvvardering ar emellertid falrdigheter som kraver systematisk tra- 
ning, Varje seri6st f5rs5k att studera sjalvstyrning maste vara intimt f5r- 
knippat med ett studiiim av validiteten i individens meddelanden om sig 
sjalv. Antagandet att h5gt miotiverade individer ocksa. astadkommer reliabla 
och valida sjalvobservationer har enligt Thoresen & Mahoney (1974, s 35) 
inte kunnat verifieras empiriskt. Daremot fSreligger forskningsresultat 
som dels visar att ursprungliga oreliabla sjalvobservationsdata kan bli 
reliabla och att t .ex elever i forsta och andra arskurserna genom uppmunt- 
randet till reliabla sjalvobsei-vationer av klassrumsbeteenden kunnat f5r- 



- 13 - 

battra sina observationer avsevart* Som kriterium har anvants oberoende 
bed6mare„ 

Att skatta lararens effektivitet i att f5rverkliga ,ina under visningsmal 
ar emellertid ett problem som frustrerar saval larare och lararutbildare 
som administratorer. Skulle man over en langre tid kunna ge larare traning 
i sjalv observation, analys, diagnos och syntes a.v intra- och interindividuella 
paverknings monster i undervisnings situation er och hjalpa dem att utveckla 
strategier f6r hur de skulle kunna kontrollera och styra sig sjalva, kommer 
antagligen deras undervisning att fSrbattras avsevart. Manga pedagogiska 
under soknin gar har namiigen kunnat visa att effekten av undervisning till 
stor del beror pa lararfaktorn. 

Saval psykologiska (framst klinisk-terapeutiska) som pedagogiska 
(lararutbildnings-) studier har visat att "externt f5rmedla.d sjalvkonfronta- 
tion" utgor en mycket viktig faktor for beteendetdrandring. Emellertid 
saknas en adekvat teoretisk bas, vilket torde bero pa avsaknandet av grund- 
forskningsresultat. Bade klinisk-terapeutiska under soknin gar ochundersok- 
ningar inom lararutbildningen utfors vanligen med en alltfor stark inriktning 
pa omedelbar praktisk tiliampning pa bekostnad av stringens och tolkbar- 
het. Lyckas vi inte med att isolera och identifiera kriterier f5r en fram- 
gangsrik bedomning av lararens effektivitet (dvs fftrverkligande av be- 
teendeplaner och strategier) forblir problemet ol5st. 

De hjalpmedel som hittills statt till f5rfogande f5r en analys av under- 
visningsbeteenden har i stort sett varit begransade cill beskrivande direkt- 
observationer. Direktobservationernas kvalitet ar beroende av observat5- 
ren(ernas) perceptionsfOrmaga. Dessutom ar de engangsforeteelser, dvs 
skattningarna utf 5rs vid ett visst tillfalle, Repeterade kontroller f5r t ex 
statistisk analys har legat utom rackhall, vilket betyder att observatio- 
nerna ej har kunnat kontrolleras pa ett ur forskningsmetodisk synvinkel 
tillfredsstallande satt, da respektive handelse oaterkalleligen gatt forlo- 
rad. Intern television och video ban dning (ITV/VR) har undanrojt dessa be- 
gransningar. For forsta gangen i lararutbildningsforskningens historia 
kan forskaren i nastan obegransad utstrackning observera en och samma 
situation (handelse) om och om igen. Dartill kommer mikrolektionstekni- 
ken som tillater ett studium av undervisningssitua.tioner under laborativa 
betingelser. 

Med utgangspxmkt i antagandet att individens sjalv utg6r ett system av 
inlarda erfarenheter postxileras att varje individ har en grundimage av 
sig sjalv och att denna image influerar individens fOrmaga att bete sig pa 
ett bestamt satt i olika situationer och vid olika tillfallen, dvs individens 
beteenden blir predicerbara. Erfarenheter fran lararutbildningen har 



. 14 - 

bl a visat att kandidater med en till synes vag sjalvimage bar stora problem 
i sina interpersonella relationer bade vad betraffar elever och lararutbil- 
dare. 

Litter aturgranskningen ger vid handen att individens (Ik) ego ar djupt 
involverat i bestamndng av i vilken utstrackning ett beteende skall modifie- 
ras eller i vilken riktning ett beteende skall fSrandras. Individens ego be- 
star av manga attityder som ar relaterade till individens sjalv. Nar en si- 
tuation eller handelse kraver att dessa attityder kommer till uttryck bety- 
der detta att en individ blir personligt involverad. Individens malfSrestall- 
ningar innebar att individen har forvantningar och att den maste tro pa m5j- 
ligheten att kunna forverkliga dessa forvantningar. 

Begreppet sjalv har i den klassiska diskussionen framf5r allt varit av 
teoretiskt och metafysiskt intresse, medan den nutida diskussionen baseras 
pa empiriska resonemang, Forskare som anvander begreppet sjalv tror att 
det manskliga beteendet ej kan prediceras utan kunskaper om individens 
medvetna perceptioner av sin omgivning och av sig sjalv sasom individen 
ser sig sjalv i relation till omgivningen. Begreppet sjalv anvands saledes, 
med engelskans self som monster, for att beteckna de erfarenheter som 
individen gjort av personella och icke personella objekt, som antages ligga 
till grund for strukturen i individens per sonlighet. 

Sjalvexpl ore ring och sjalwardering ar tva grundbegrepp som har an- 
vants i sjalvkonfrontationsexperimentet for ett stadium av Ikk perception 
och vSrdering samt sjalvf ftrbattring. Ett grundmotiv f5r experimentet 
(med vaxlande betydelse for psykologisk forskning och diskussion) ar So- 
krates imperativ "kann Dig sjalv n och "var sann mot Dig sjalv". Bada 
implicerar bl a intentioner och malf5restallningar„ Men dessa uppma- 
ningar implicerar ocksa. hypotesen att manniskor kan styra och kontrollera 
det egna beteendet, egna tankar s emotioner och attityder. 

Vad betraffar uppmaningen a.tt individen skall kanna sig sjalv postule- 
ras att detta imperativ maste bygga pa "konfrontationsbegreppet". Kon- 
frontation i kombination med begreppet sjalv betyder t ex att ett internt 
image stalls mot ett externt formedlat image i syfte att prova samstSm- 
mighet. Men det kan ocksa. betyda att den egna personen f6rs samman med 
nagon eller nagot. Det ur psykologisk synvinkel intressanta clr resultatet 
av denna konfrontation och hur detta integreras i individens sjalvimage. 
Att bli medveten om sig sjalv fdrutsatter saledes sjalvkonfrontation, me- 
dan sjalvfSrandring fdrutsatter att individen lyckas integrera konfronta- 
tion serf arenheterna i det existerande sjalvimage. 

Manniskans specifika formaga till symbolisk representation och ut- 



- 15 - 

veckling av image underlattas av mindre detaljrika projektioner av verklig- 
heten (inklusive sig sjalv), som i sin tur tycks underlatta oversattningen av 
konkreta upplevelser till beteendevetenskapliga principer. Ett image ut- 
vecklas av individen som ett resultat av olika erfarenheter , uppfostran och 
utbildning. Det omfattar fakta, varderingar, begrepp och begreppsrelatio- 
ner. 

Image och intentioner ar emellertid inte tillrackliga for en realisering 
av beteendeplaner (t ex en plan for sjalvforbattring i nagot avseende), utan 
det kravs ocksa. strategier och tekniker f5r sjalvstyrning och sjalvkontroll. 
Strategier maste byggas och tekniker maste utvecklas och g5ras tillgangliga. 
Mer eller mindre val utvecklade tekniker har funnits lange och nya avance- 
rade tekniker har tillkommit. 

Genom vara mSjligheter att med ITV/VR-teknikens hjalp kunna konser- 
vera information visuellt och auditivt far forskningen och utbildningen nya 
perspektiv f5r ett studium och utnyttjande av individens sj alvuppf attain g i 
syfte att astadkomma en f6rbattrad undervisning. For den enskilde indivi- 
den bottnar grundproblemet att uppfylla kravet pa. sjalvkannedom i svarig- 
heten att kunna utveckla fardigheter, baserade pa. hans interaktion med 
andra personer och f&rdighet i att kunna se sig sjalv sa som andra ser, 
hor eller upplever individen ifraga. F&rdigheten i att kunna percipiera och 
v&rdera (evaluera) betraktas som den hogsta formen av kognitivt beteende 
(Guilford, 1959* ss 469-479). Att soka efter lampli ja vagar att utveckla 
lararens fardighet i att kunna percipiera och v&rdera sig sjalv och sin egen 
undervisning maste vara av primart intresse for lararutbildningsforsk- 
ningen. En god formaga till sjalvperception och en realistisk sjalwardering 
torde vara lararens framsta tillgang i den praktiska tjanstgbringen efler 
la rar utbildningen. 

Trots att man pa ett mycket tidigt stadium inorn lararutbildningsforsk- 
ningen (omkring 1925) poangterade vS.rdet av sj alvskattningar firms det en- 
dast nagra fa. studier som har lararens sjSlvskattning som studieobjekt. 
Under senare ar har en sadan studie publicerats av "Ward (1970). Ward 
undersokte lkk sjalwardering vid anvandningen av olika fragetyper i under- 
visningen pi grundskoleniva. Extensiva studier av individens sjalvuppfatt- 
ning (self- concept) hittar man daremot i den psykologiska litteraturen (se 
Bierschenk, 1974). 

Vilken betydelse ett systematiskt studium av individens image och 
imageforandring har, exemplifierades genom resultat fran s j alvkonf ronta - 
tionsexperimentet (Bierschenk, 1972 a). Genom strukturanalyser av saval 
lararkandidaters perception och vardering som pedagogiska experters per- 



16 - 



ception och vardering av undervisningsprocesser bar vi kunnat demonstrera 
en gemensam perceptions struktur men inte nagon pavisbar gemensam var- 
derings struktur. 

I vilken utstrackning en i'Srandring sker i lkk perception och vardering 
vidupprepade konfrontationer med detunder experimentet inspelade video- 
bandmaterialet skall studeras i denna rapport. 



- 17 - 

4. REAKTIONER PA SJALVKONFRONTATIONSPROCESSER 

I forskningsrapporter om ITV/VR-teknikens anvandning sival inom den 
klinisk-terapeutiska verksamheten som inom olika utbildningssammanhang 
presenteras resultat, som over ens stammande visar dels att for soksperso- 
ner (fpp) ar mycket positivt installda till externt fdrmedlad sjalvkonfronta- 
tion via ITV/VR, dels att fpp uttrycker onskemal om flera sjalvkonfronta- 
tioner an vad som har varit mojligt inom ramen for de enskilda under s ok - 
ningarna (Boone & Goldberg, 1969, ss 4-8, 45-46). Emellertid visar er- 
farenheten ocksa att det alltid finns nagra fa individer, som i b5rjan inte 
tycker om att se sig sjalva pi. en TV-monitor respektive att hora sig tala. 
Denna installning forandras dock vanligen (aven vid mycket starkt utprag- 
lade aversioner) sa att fpp i allt storre utstrackning blir intresserade av 
att kunna se sig sjalva. Forandringen tycks aterspeglas i en fSrskjutning av 
uppmarksamheten fran apparition till effektivitet, dvs fran expressiva kva- 
liteter, som kan utlasas ur t ex ansiktsuttryck eller motoriska beteenden 
till effektiviteten, med vilken beteenden (taktiker, strategier) har utforts 
(se Bierschenk, 1972 a, s 82). 

Boone & Goldbergs (1969, s 18) experiment visade en allman trend i 
fpp reaktioner, som pekar pa att fpp tycks vara benagna att vardera sig 
som "mindre bra" efter den fbrsta externt formedlade sjalvkonfrontations- 
upplevelsen an vad som ar fallet vid senare konfrontationstillfallen (men 
fluktuationer fSrekommer), 

Att mera fundamentala psykologiska fragor, sasom identifikationsfri- 
gan, ar av stor betydelse f5r kartlaggningen av de variabler som paverkar 
externt formedlade sjalvkonfrontationsupplevelser visar bl a Salomon & 
McDonalds (1969, s 15) unders5kning. Enligt denna undersokning bestam- 
mer fpp belatenhet med den egna prestationen f5re uppspelningen vad som 
observeras pa en TV-monitor, pa vilket satt detta varderas och till vilka 
attitydfdrandringar det leder. Den enskilde individens f5rmaga att kunna 
bygga upp en sjalv- image och identifiera sig med denna, maste fa 5kad 
uppmarksamhet i detta sammanhang. Denna sokning efter identitet (spe- 
ciellt under adolescensaren och som ung vuxen) kan medfora kriser, sar- 
skilt nar det inte finns ntgon tillfredsstallande sjalv-image eller nar den 
inte utan vidare kan bygga s upp. 

Individens sjalvimage ar baserad pa en mangd olika erfarenheter, 
ofta gjorda i dyadiska situationer, som sa smaningom blir strukturerade, 
generaliserade och lagrade i individens perceptions- och varderingsstruk- 
turer (dvs de utg5r individens referensram). Dessa strukturer behover 
emellertid inte 5verensstamma (som framgatt ur tidigare exempel) med 



- 18 - 

andra personers reaktioner pa individen i fraga, eftersom sattet att perci- 
piera och vardera en person till stor del bestams av det funktionella beteen- 
det. Manga av individens beteenden ar beroende av anteciperade effekter pa 
andra och andra personers perception. F6r minga personer leder detta for- 
hallande till en ond cirkel, eftersom andra manniskors perceptioner och 
reaktioner ofta ar tarnligen stabila. Har kan tekniker som externt farmed- 
lad sjalvkonfrontation inleda en objektivering och minskning av inkongruen- 
sen i interaktionsprocesser. 

Nara relaterat till identitetsfragan ar problem som ar f6rknippade med 
den enskilde individens integritet i relation till paverkan genom grupper 
eller auktoriteter. Sjalvobservation och registrering av de konsekvenser 
som ar relaterade till ett beteende har antagligen endast kortvarig betydelse 
fOr individens utformning av beteende strategies Skall individen astadkom- 
ma beteendeforandringar av vikt, maste det finnas nagon form av beloning 
(incentives). Aven i detta sammanhang ar det av avg Grande betydelse att vi 
fOrdjupar var kunskap och forstaelse av individens sjalvvardering, eftersom 
den spelar en avgorande roll i sjalvbeloningen, Hur skall vi t ex utforma 
vara utbildningsprogram for individer som tycker att de aldrig astadkom- 
mer en prestation vard en sjalvbeloning eller som a lltid tanker negativa 
tankar om sig sjalva? Att studera individens subjektiva tolkning av situa- 
tioner och hur individen kan paver ka och kontrollera dessa ar av grundlag- 
gande betydelse f5r att fSrdjupa var ktmskap om samspelet mellan psyko- 
sociala faktorer, manskligt beteende och upplevelse. 

De experimentella begransningarna i sjalvkonfrontationsexperimentet 
tillater inte att enskilda fpp kan fa externt formedlade sjalvkonfrontations- 
upplevelser utover vad som stipuleras i figur 1. En annan begransning ut- 
g6r det relativt stora individstickprov som faktoriella under s5kningsplaner 
vanligen kraver, for att en statistisk analys av de insamlade data skall bli 
meningsfull. Av stort intresse ar emellertid ocksa att studera individens 
fardigheter i att kunna ge en korrekt beskrivning av det egna beteendet. 
Darvid skulle kunna studeras huruvida personer som andrar sin sjalvvar- 
dering (self-esteem) i realiteten astadkommer en mera korrekt beskriv- 
ning av det egna beteendet, jamfOrt med personer som inte visar nagon 
forandring i sjalwarderingen. Kline & Grindley (1973, s 21) fann i en 
studie av Cattell's MAT i relation till dagboksanteckningar att 

"The diary events show that with this S the self- concept was bound up with 
the self-image. Thus, the diary is concerned frequently with successful 
dieting and its hoped for influence on social relations. " 

Konfrontation med hjalp av ITV/VR-tekniken har ofta lett till en mera rea- 

listisk eller fdrba'ttrad sjalvperception som i sin tur paverkat individens 



- 19 - 

affektiva reaktioner mot andra. Eftersom det stora flertalet av sjalvkon- 
frontationsstudierna, dar denna teknik anvants f6r upprepade konf rontatio - 
ner med det egna videobandade beteendet, avsig personer under psykotera- 
peutisk behandling,borde det vara en mycket viktig forskningsuppgift att 
undersSka effekten av externt fdrmedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR pa 
personers re- analyser av det egna beteendet utanfor en psykoterapeutisk 
bebandling. 

I den tillgangliga forskningslitteraturen anges endast att flera uppspel- 
ningstillfallen har f Orekommit, men antalet framgar sallan med onskad 
tydlighet. Uppspelningarnas effekt ar vanligen inte heller latt att tolka. Av 
allt att doma ror det sig dock, dar upprepade uppspelningar f5rekomm.it, 
undantagsldst om en uppspelning av olika fran. varandra skilda situationer. 
Det finns naturligtvis begransningar dels med hansyn till antalet situationer 
som skall ingi i en under sokning, dels vad betraffar antalet upprepade upp- 
spelningar. 

Vid planl&ggningen av sjalvkonfrontationsexperimentet gallde det att 
valja mellan (1) flera olika mikrolektioner och (2) flera uppspelningar av 
en och samma mikrolektion. Av de skal som namnts valdes alternativ 2. 
DarutSver har forskningen kring individens sjalvuppfattning kunnat visa att 
manga "normala" personer med en lag sjalwardering har svarigheter att 
astadkomma en effektiv kommunikation. Ett annat viktigt problem som 
borde studeras narmare ar om och i vilken utstrackning lararkandidaters 
sjalvvardering paverkar kandidatens positiva respektive negativa vardering 
av elevbeteenden, t ex i form av positiv eiler negativ f5rstarkning. Roberts 
(1972, s 22) menar att det finns all anledning att anta att relationen mellan 
individens sj&lv- image och sjalvvardering ar mer an en artificiell relation. 
Manga s k "normala" individer med lag sjalwardering har svarigheter att 
etablera effektiv kommunikation, vilket bl a implicerar att relationen mel- 
lan sjalvimage och sjalwardering kraver noggranna och systematiska stu- 
dier. Resultat fran ett f5rs5k (varen 1968} visade dessutom att alia Ikk 
onskade vid detta tillfalle att se sig sjalva i en och samma mikrolektion 
flera ginger om„ Antalet ginger lag mellan 3 och 9. Fdr att Ikk skulle kunna 
bedSma sitt upptradande och agerande i undervisningssammanhang bestam- 
des vid experimentets planlaggning att de skulle fi tillfalle att hilla tvi 
mikrolektioner pi 1 5 minuter vardera och fa se varje mikrolektion tre 
ginger, f5rsta gingen i omedelbar anslutnining till lektionen, andra gingen 
en dag senare och tredje gingen sju dagar senare. Denna tidsintervall be- 
stamdes med utgingspunkt i fpp kommentarer och reaktioner pi sjalvkon- 
frontationsupplevelserna. De sex uppspelningstillfallena under sjalva ex- 
perimentet tilliter ett studium av om och i vilken utstrackning det intraf- 



20 



1 



far en de-auto matisering av det vanliga sattet att tolka det egna beteendet. 
Resultatet borde vara en fokusering av sadana processer for vilka indivi- 
dens uppmarksamhet inte langre kravdes, eftersom respektive funktion 
hade automatiserats. Skulle vi kunna hitta de punkter i konfrontationspro- 
cessens fOrlopp, dar en de-aktomatisering intrSffar, skulle vi ocksa med 
ledning d&rav kunna rekommendera det antal upprepade uppspelningar av 
en och samma mikrolektion, som lkk b5r fa vid ett studiuna av det egna 
undervisningsbeteendet. 



- 21 - 

5. SJALVEXRLORERING och S J AL WARDERING 



For att vi skall kunna upptacka forandringar i individens perception och ut- 

veckling av image samt formaga att oversatta gjorda konf rontati oris er far en- 

heter till beteenden, krSvs diagnostiska test som kan laggas till grund f5r 

sjalvfSrandring. Struktur era d information (kunskap) skapas dessutom inte 

under isolerade fdrhallanden, utan den ar en funktion av psykologiska och 

sociala system. Kunskap vSxer genom SverfSring av f6r mottagaren me- 

ningsfull information, dvs meddelanden som ar lampade att inleda en re- 

strukturering av existerande kunskapsstrukturer eller image. Utvecklingen 

av och utbildning i sjaivstyrningsstrategier fdrutsatter ett studium av image - 

formation. Thoresen & Mahoney (1974, s 120) skriver: 

"When perceived contingencies are not readily corrected by reality testing 
they may continue to influence behavior for long periods of time. " 

En individ som t ex pi ett patagligt sStt har forb&ttrat sin positiva sj&lv- 
image borde uppvisa forandringar i sitt interaktionsbeteende, eftersom 
positiv sjalwardering samvarierar med positiv vardering av andra. Emel- 
lertid fbrsvaras ett studium' av denna relation av det faktum att verbal sjalv- 
vardering kan vara oberoende av individens aktuella beteende. 

Image formation ar naturligtvis alltid och kommer ocksli. alltid att vara 
idiosynkratisk till sin natur. Mycket av information "strSmmar igenom" en 
individ och fdrlorar pa sa satt struktur och betydelse. A andra sidan hander 
det att till synes obetydlig information "fangas upp" och integreras i indivi- 
dens image i den man den overens stammer med nagot inre kriterium. I 
detta fall har det intraffat nagot vasentligt, vilket kan fa langtgaende konse- 
kvenser for individens beteenden. Beteendeforandringar blir observerbara, 
fastan sjalva handelsen (stimulus i behavioristisk bemarkelse) inte var sar- 
skilt anmarkningsvard. Den psykologiska forskningen, framst den psykoling- 
vistiska grenen inom denna, f5rsoker sedan lange att kasta ljus 5ver de 
psykologiska processer som skapas av sprikliga meningar. Denna problem- 
stallning ar mycket central fGr varje fbrsok att studera den specifikt mansk- 
liga fOrmagan att samla in data och omforma dessa till information, som 
sedan ttverfdrs till symboler. I denna process torde individens perception 
(urval av data) och bearbetning (symbolisk representation) av information 
vara av all deles speciell betydelse, sarskilt med tanke pa att manskligt 
medvetande bygger pa sprakliga symboler och om man vill acceptera fore- 
stallningen att en individ identifier ar vad han h5r och ser genom att jam- 
f6ra det med nagon inre bild eller fSrestallning (se Miller, Galanter &: 
Pribram, 1970, s 65). 



- 22 - 



I syfte att studera i vilken utstrackning upprepade konfrontationer med 
egna videobandade mikrolektioner paverkar lkk reaktioner fick lkk av skal 
som anfSrts dels avge muntliga kommentarer simultant och spontant till 
varje konfrontationsupplevelse, dels markera sina reaktioner i skattnings- 
och mrderingsforrnular Fill samt i ett formular f6r skattningen av lkk identi- 
fikation supple velse och sjalvvardering, kailat F II. Hur de muntliga kom- 
mentarerna har bearbetats redovisades i Bierschenk (1972 b), F5r en dis- 
kussion av modellen f5r konstruktion av matin strument en (F III, F II) och 
en beskrivning av instrumenten hanvisas till Bierschenk (1972 a, kap 8). 

Som inledningsvis antytts ar paverkan genom grupper och auktoriteter 
na'ra relaterad till identitetsfragan. Identifikation och sjalvvardering beror 
bl a pa individens rollbeteenden. I viss rnening ar lkk beteenden i undervis- 
nings situationer rollbeteenden och lkk sjalvvardering kan paverkas av f5r- 
battrade rollbeteenden. Det &r saledes av betydelse att olika rollbeteendens 
effektivitet i undervisningssituationer kan identifieras. En grundlaggande 
faktor i lkk rollbeteenden ar "identifikation", dvs individens fdrmaga att 
kunna identifiera sig med den roll individen spelar. 

Vid nedan fOljande resultatanalys redovisas fdrst analysen av lkk skatt- 
ningar enligt formular F IEE, som innehaller sex olika a priori definierade 
subjekt-objekt-relationer (se kap 1), Darefter redovisas analysen av lkk 
skattningar enligt formular F II som innehaller 11 pastaenden, vilka a priori 
definierar en identifikationsfaktor och en sjalvvarderingsfaktor. Genom en 
faktoranalytisk bearbetning har bada faktorerna kunnat bekraftas (se bi- 
laga 2). 



23 



ANALYS 1. UPPREPADE KONFRONTATIONER UNDER ETT EXPERIMENT 



24 



6. SKATTNINGS- OCH VARDERINGSFORMULAR F HI: EN NIVAANALYS 
AV LARARKANDIDATERS BEDOMNINGAR 



6. 1 Variansanalytisk upplaggning 

Designen for sjalvkonfrontationsexperimentet ar fullt kombinerad och full- 
standigt balanserad. Eftersom emeliertid endast (1) de lkk som fick plver- 
kan externt formedlad sjalvkonfrontation via IT V/VR och (2) de lkk som fick 
externt fSrmedlad sjalvkonfrontation och traditionell handledning konfronte- 
rades upprepade ganger med respektive mikrolektion (se figur 1) andrades 
den ursprungliga designen (tab 1) sa som framgar ur tabell 2. 

Tabell 2 . Variansanalytisk upplaggning for analys av effekten av upprepade 
konfrontationer med det egna beteendet i en och samma mikro- 
lektion 



Index 



G 



u 



A 



R 



Antal nivaer 

Populations - 
storlek 



2 2 

2 2 



2 
2 



3 
3 



24 79 
co 79 



Som framgar ur tabell 2 forekommer tva nya faktorer, faktor G med tva 

nivaer dar 

g 1 : externt formedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR 

g„: externt fbrmedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR och 
traditionell handledning 

och faktor R som representerar upprepade uppspelningar av respektive 

mikrolektion, dar 

r • uppspelning ca 10 min efter slutford lektion 

r_: uppspelning 1 dag efter slutford lektion 

r,: uppspelning 7 dagar efter slutford lektion. 

Denna design utg or, bortsett fran precis ion sfaktorn V ett 2*2*2*3 fakto- 
riellt experiment med repeterad matning i de sista tre faktorerna. Varje 
i experimentet deltagande Ik har observerats under alia UAR-kombinatio- 
nerna, men endast under en enskild niva i faktor G. F5r narmare beskriv- 
ning av designen och uppdelningen av mellancellvariationer samt konstruk- 
tion av F-kvoter hanvisas till Winer (1971, kap 7.3). 

Samtliga huvud- och samspelseffekter kommer att testas, men inte 
alia ar lika vasentliga. Av sarskilt intresse ar i detta sammanhang huvud- 
effekterna i faktor R och alia samspelseffekter som innehiller denna faktor, 

Jamfort med en enkel faktoriell design (2 ) medf6r utokningen av de- 
signen med en eller flera faktorer nackdelen att designens komplexitet 



- 25 - 

vaxer. De svarigheter som atminstone fran tolkningssynpunkt, uppstar i 
samband med storre variansanalytiska (ANOVA-) modeller behover dock 
ej betraktas som en nackdel, Dessutom ger ANOVA-modellen mer infor- 
mation nar antalet faktorer vaxer (t ex utokning av modellen ovan med fak- 
torerna A och V). 

Resultat av faktoriella experiment f5refaller ibland vara svara att 
tolka, eftersom man stalls infor en forvirrande mangfald av mojliga jam- 
forelser av faktorkombina-tioner. Men en sadan situation torde i f6rsta hand 
uppsta. nar variansanalytiska metoder tillampas mekaniskt , dvs nar en ana- 
lys och en sammanfattning av unders5kningsresultat baseras pa endast 
fSrsta steget i en ANOVA, dvs pa F-testen. Skulle det emellertid visa sig 
att faktorerna, trots omsorgsfulla granskningar, samvarierar pa ett fdr- 
bryllande sa\tt, torde nya experiment bli nodvandiga innan det kan presen- 
teras fran tolkningssynpunkt meningsfulla resultat, 

Det kan vara svart att definiera vad som kan anses vara en informa- 
tion av substantiellt varde. I denna rapport tillampas samma analys- och 
redovisningsprocedur som anv&nts vid de tidigare utforda analyserna (se 
Bierschenk, 1972 a), dvs resultatanalysen genomfdrs i f5ljande tre steg 

1. tolkning av monstret i F-testen 

2. granskning av precisionen och styrkan i F-testen 

3. efterprovningar. 

6. 2 MGnstret i F-testen 



For varje variabelomra.de utfo/des en separat variansanalys. I tabell 3 
redovisas resultatet f5r alia sex variabelomradena. Syftet med denna 
granskning av F-kvoterna cir att beskriva tolkbara monster. Vid utvSrde- 
ringen tillampas genomgaende och i overensstammelse med de tidigare 
publicerade analyserna a = . 01 . F6r de lasare som skulle onska att en 
mera liberal grains tillampades redovisas ^ven a = , 05. 

Av de effekter som framgar ur tabell 3 skall diskuteras framst de 
som hanfor sig till faktor R och alia faktorkombinationer som innehaller 
faktor R. Faktorerna A, U och V har redan beskrivits (se Bierschenk, 
1972 a, s 138). 

Inomvariabelomra.de 1, dvs ego-ego-relationen, finns effekter i fak- 
tor R samt i UR- och AR- samspelet. Effekten i R indikerar att Ikk har 
paverkats i sin perception eller i sin varde ring till foljd av repeterade 
konfrontationer med det egna beteendet under respektive videobandad 
mikrolektion. UR- samspelet tyder pa. att det finns skillnader i lkk reak- 
tioner vid mikrolektion 1 respektive mikrolektion 2 vid upprepade kon- 



- 26 - 

Tabell 3. Lararkandidaternas sjalvbedomning vid upprepad konfrontation 
med det egna beteendet under en och samma mikrolektion: 1 
min, 1 dag och 7 dagar efter respektive undervisningstillfalle 



Variations or 


sak 


1 


2 


Variabelomrade 
3 4 


5 


6 


G 










"1" 




U 
GU 




* * 


'!= '','■ 


# 






R 
GR 




* 




't- 






A 
AG 




-!' *!* 


3 (5 


% -!' -!" -!- 


-!<: ^ 


,', -1- 


UR 

GUR 




* 










AU 
AGU 




* 




* * 






AR 
AGR 




-Y- 




* * 


* 

« 




AUR 
AGUR 








* 






V 
GV 






* * 


* * * * 


-Jj 


* A 


UV 

GUV 








-i ; 


* 




RV 

GRV 














AV 
AGV 




* * 


*\< *!* 


A j; = $ $ 


-'■• *'' 


.»- -i.. 


URV 
GURV 














AUV 
AGUV 








* * 






ARV 
AGRV 










* 




AURV 
AG URV 















u 

R 

A 
V 



grupp (grupp i: externt formedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR- 
tekniken, grupp 2: externt formedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR- 
tekniken och traditionell handledning 

undervisningstillfalle (mikrolektion 1 , 2) 

uppspelningstillfalle (1, 2, 3) 

aspekt (perception, vardering) 

skattnings- och varderingsformular F III 

: F 99 (1,46) = 7.31, F_ 99 (2,92) -4.88 

F* 95 (1 , 46) - 4, 08, F* 95 (2, 92) = 3. 1 1 



- 27 



frontationer. Effekt en i AR- samspelet tyder pa att lkk perception respek- 
tive vardering paverkas pa olika satt genom upprepade konfrontationer. 

Inomvariabelomrade Z, dvs ego-elev-relationen tycks den upprepade 
konfrontationen ej ha haft nagon effekt. Det kan saiedes konstateras att 
upprepade konfrontationer ej paverkar lkk perception eller vardering av 
ego-elev-relationen. 

Inomvariabelomrade 3, dvs ego-IPO~relationen, har AR- samspelet 
och A UR- samspelet lett till pavisbara effekter. Med avseende pa detta va- 
riabelomrade kan konstateras att lkk skattningar paverkas genom upprepade 
konfrontationer. Perceptionen och varderingen blir paverkad pa olika satt. 
Men aven mikrolektionerna bidrar till olika. skattningar vid en upprepad 
uppspelning. 

Inomvariabelomrade 4, dvs elev-ego-relationen, finns det endast en 
Svergripande effekt, Faktor R indikerar att upprepade konfrontationer pa- 
verkar lkk skattningar av elev-ego-relationen. 

Inomvariabelomrade 5, dvs elev-elev-relationen, har G-faktorn lett 
till en pavisbar effekt, vilket betyder att de lkk som endast fick externt 
formedlad sjalvkonfrontation via. ITV/VR skiljer sig i sina skattningar fran 
de lkk som fick sjalvkonfrontation via ITV/VR och traditionell handiedning. 
De pavisbara effekt erna i AR- och AGR- samspelet tyder pa att upprepade 
konfrontationer paverkar lkk perception och vardering pa. olika satt och att 
lkk grupptillhorighet har betydelse, eftersom varken faktor G eller AR- 
samspelet tillrackligt forklarar variansen. 

Monstret i F-testen visar att lkk perception och vardering paverkas av 
upprepade konfrontationer med de under experimentet videobandade mikro- 
lektionerna. Effekter kan pa. visas inom variabelomradena 1, 3, 4 och 5. 
Upprepade konfrontationer tycks daremot vara utan betydelse fSr lkk per- 
ception och vardering av ego-elev-relationen och elev-IPO-relationen. 

De effekter som hanfor sig till faktorerna U, A och V samt dessa fak- 
torers samspe-1 bildar ett monster som i allt vasentligt dverensstammer 
med mdnstret i de tidigare redovisade analyserna (f5r beskrivning och 
diskussion hanvisas till Bierschenk, 1972 a, s 140). 



6. 3 Precisionen och styrkan i F-testen 

Granskningen av F-testen visade att upprepade konfrontationer med de 
videobandade mikrolektionerna har paverkat lkk perception eller vardering 
inom fyra av de sex subjekt-objekt-relationerna. Dessutom finns det en 
pavisbar effekt inom G-faktorn. I de tidigare utforda analyserna farms 
daremot ingen effekt i faktor T. Men for att undvika att relativt sma och 



- 28 - 

osakra effekter kommer att ligga till grund fdr resultattolkningen har effek- 

ternas storlek och styrkan i F-testen granskats. Denna granskning har styrts 

av de kriterier som ocksa styrt utvarderingen av sjalvkonfrontationsexperi- 

raentet (se Bierschenk, 1972 a, s 114). I syfte att skatta proportionsvarians 

(PV) beraknades Hays <3 -index for de signifikanta F-testen som redovisats 

2 
i tabell 2 (se Hays, 1970, s 407), c£ -varden redovisas i bilaga 1, Som ett 

matt pa en viss effekts storlek (ES) beraknades aven Cohens f (se Cohen, 1969, 

s 278). Med hjalp av denna index har sedan bestamts sannolikheten (g) att en 

effekt av viss storleksordning blir pavisbar pa den valda styrkenivan. Med 

hjalp av Cohens f och de tabellerade sannolikhetsvardena blir det mojligt att 

ge accepterandet av nollhypotesen en positiv innebord. Genom styrkeskatt- 

liingar skattas risken for Typ II fel (1-g). Ligger g omkring .70 blir tolk- 

ningen av ES meningsfull. Effekternas storlek enligt Cohens f och sannolik- 

hetsskattningar redovisas i tabell 4. 

Som framgar ur tabell 4 har av de sju effekterna i de for denna analys 
betydelsefulla faktorerna och faktorkombinationerna endast en effekt (AR- 
samspelet inom ego-IPO-relationen) tippfyllt bade signifikanskriteriet F q„ 
(2,92) = 4. 88 och g> .70. Dessa krav b5r vara uppfyllda for att kontrast- 
analyser skall bli meningsfulla. 

Sammanfa.ttningsvis kan saledes konstateras att effekten inom AR- 
samspelet framstar som en relativt isolerad effekt. Den stegvisa analysens 
resultat ar slutligen att upprepade konfrontationer med experimentets vi- 
deobandade mikrolektioner 5 till 10 min, 1 dag resp 7 dagar efter inspel- 
ningen med ett undantag ej paverkat Ikk skattningar och varderingar namn- 
vart, sasom de aterspeglar sig i skattnings- och varderingsformular F III. 



29 - 



Tabell 4. Effektstorlek och styrka for lararkandidaternas skattning 
och vardering vid upprepade konfrontationer 



f — — . 

1 Variation s- 
| orsak 


1 


2 


Var: 
3 


.abelomrade 

4 5 


6 


j 1. Effektstorlek (f) 












1 G 








(.09) 




; u 

j GU 


. 18 


. 16 


(.11) 






1 R 
j GR 


(.08) 






(. 09) 




\ A 
j AG 


.19 


(.09) 


.48 


.60 .27 


, 17 


1 UR 
GUR 


(.16) 










| AU 
: AGU 


(.14) 




. 23 






AR 
AGR 


(.15) . 




. 24 


(.16) 
(. 17) 




: AUR 

AGUR 






(.22) 






2. Styrka (g) 












• : G 








(.60) 




: u 

GU 


.94 


. 89 


(. 53) 






i R 
GR 


(. 43} 






(.49) 




! A 
; AG 


.9? 


(.44) 


>.99 


>.99 >.99 


.92 


UR 
GUR 


(.67) 










AU 

AGU 


(-72) 




. 88 






AR 
AGR 


(• 62) 




.87 


(.67) 
(.72) 




! AUR 
| AGUR 






(.65) 







G: grupp 

U: undervisningstillfalle 

R: uppspelningstillfalle 

A: aspekt 

( ): anger F^ 5 (1,46) = 4. 08 ? F og (2,92) 



= 3.11 



30 



6. 4 Sammanfattning av lararkandidaters skattning och vardering med 
hjalp av formula r F III 

Vid utvSrderingen av lkk perception och vSrdering av mikrolektioner vid 
upprepade uppspelningar visar de statistiska testen att det ej finns pavis- 
bara effekter som kan anses vara ett beviskraftigt to lkning sunder lag. Or- 
sakerna till ett sadant resultat (accepterande av H n ) kan naturligtvis vara 
manga, och det ar darf5r svart att xittala sig om dessa, 

En fSrklaring som ligger nSrmast till hands ar att tidsperioden under 
vilken experimentet genomf5rts har varit for kort. Med hjinsyn till att det 
forst maste kunna intrSffa en de-automatisering av det vanliga sattet att se 
sig sjalv och sedan ske en re-dirigering av uppmark samheten , Sr det inte 
f6rva.nansva.rt om lkk elnnu inte lyckats bygga upp en ny beredskap f6r att 
kunna ta emot och bearbeta fSrstahandsinformation, dvs icke verbalt f6r- 
medlad "sja.lv "-information. 

Men inte heller externt formedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR och 
traditionell handledning har lett till nagon pavisbar effekt som kan betrak- 
tas som ett sakert tolkningsunderlag. I kontrast till detta resultat star de 
effekter som man kunnat pavisa nar videobandformedlad sjalvkonfrontation 
kombineras med nagon form av terapeutisk behandling. Pa basis av sadana 
resultat torde siutsatsen vara att handledning utan detaljerade och omsorgs- 
fullt utarbetade scheman med teoretisk forankring ej lyckas paverka lkk i 
nSmnvard utstrackning. Vad som skulle kunna, astadkommas med teoretiskt 
forankrade paverknings scheman demonstreras mycket overtygande av 
Hamblin, Buckholdt, Bushell, Ellis & Ferritor (1970, ss 280-290) i ar- 
tikeln Changing the game from "get the teacher" to "learn". 

Ur beteendevetenska.plig synvinkel intar sjalvkonfrontationsprocessen 
en nyckelfunktion i och med att perception och vardering, oavsett det gai- 
ler icke synliga eller synliga beteenden, utgor grundpelarna. Med sjalvper- 
ception avses individens systematiska insainling av information om det eg- 
na beteendet (intra- eller interper sonellt) genom detaljerade observatio- 
ner. Att vi i denna studie inte kunnat pavisa sjalvkonfrontations effekter be- 
ror kanske pi att en systematisk traning i sjalvobservation saknas. Av 
fundamental betydelse f5r varje form av fostran och utbildning ar att indi- 
viden lar sig predicera konsekvenserna av ett valt beteende. Detta inne- 
ba.r att information om ett beteendes effekter maste framgangsrikt kunna 
aterkopplas. I annat fall blir det omQjligt for individen att bygga upp be- 
teendestrategier. Men det tycks framfor allt behovas kunskap om hur vi 
kan utveckla individens fardigheter i att percipiera och vardera den egna 
effektiviteten i att realisera intention eraa a som konkretiserats i beteende- 



- 31 



planer och -strategier. 

Att de upprepade konfrontationstillfallena ej har lett till effekter sora 
uppfyller kriterierna f5r att de skall kunna betraktas som ett sakert tolk- 
ningsunderlag skull e kunna tolkas pa tva olika satt. De relativt ofOrandrade 
cellmedelvardena i faktor R implicerar att Ikk fornyade bedomningar av 
mikrolektionerna ej leder till nagot annat resultat, vilket skulle kunna han- 
f5ras till en fran borjan god sjalvuppfattning. Boone & Goldberg (19&9* s 30) 
experiment visar att personer med en dllig sjalvuppfattning (low self-esteem) 
i hogre grad paverkas av videobandfdrmedlad sjalvkonfrontation an personer 
med en god sjalvuppfattning. 

Den andra forklaringen tilldetta resultat skulle kunna vara att Ikk kun- 
skaper och erfarenheter i att kunna bedoma sig sjalva och under visnings- 
processen ar sadana, att de inte kan astadkomma mera detaijerade analyser 
som leder till perceptions- och varderingsf Srandringar inom den tidsram 
som experimentet omfattat. 

Ett steg i riktning mot en systematisk traning, som skulle vara vart 
att prova, ar att Ikk vid fOrsta uppspelningstillfallet analyserar den egna 
videobandade mikrolektionen med utgangspunkt i ego-ego-relationen. vid 
andra uppspelningstillfallet av mikrolektion 1 re- analyserar det egna be- 
teendet med utgangspunkt i ego-elev-relationen, ... , vid sjatte uppspel- 
ningstillfallet re -analyserar mikrolektion 1 med utgangspunkt i elev-IPO- 
relationen. 



- 32 - 
7. IDENTIFICATIONS- OCH SJALVVARDERINGSFORMULAR F II: 

EN NIVAANALYS AV LARARKANDIDATERS SKATTNINGAR UNDER 
ETT EXPERIMENT 

^* * Na.gr a inledande kommentarer 

Begrepp som "att vara uppmarksam pa", "ha insikt i" eller "vara medve- 
ten om" ar grundlaggande inom varje psykoterapeutiskt system. Forskare 
som darvid anvander sig av begreppet "self" utgar fran hypotesen att det 
manskliga beteendet ej kan prediceras utan kunskaper om individens med- 
vetna perceptioner av sin omgivning och av sig sjalv sa som individen ser 
sig i relation till omgivningen. En del av den enskilde individens percep- 
tuella fait differentieras pa ett sadant satt, att individen kan uppleva sig sjalv 
som en distinkt individ. Varje person har alltsa formagan att utforma en 
"self-image". Denna sjaiv-image medfdr, att den enskilde individen under 
en interaktionsprocess med en eller flera andra intar varje annan individ s 
standpunkt, dvs astadkommer en sjalvdistansering och pa sa satt prSvar 
om de tankta eller planerade handlingarna ar adekvata. 

Videobandformedlade konfrontationer med det egna ofta icke medvetna 
sattet att upptrada och agera i olika situationer ber5r individens personlig- 
het pa. ett alldeles specifikt satt. ITV/VR-tekniken tillater en extern per- 
ception och vardering av den egna personens beteenden, De Ikk som utsatts 
f6r denna konfrontationsteknik blir saledes sina egna "externa observatorer 
och kommentatorer ". Denna roll medfor en distinkt avgransning i tid och 
rum fran de situationer Ikk stalls infSr. Extern sjalvdifferentiering utgSr 
en ny form av sjalvdiagnos och sjalvvardering jamfort med t ex Cooleys 
(1968, ss 87-91) "looking-glass -me". 

Att bli konfronterad med sig sjalv ar en perceptuell upplevelse av all- 
deles specielit intresse for manniskan och upptar en central plats i hennes 
myter och fantasi. Cooleys "looking-glass-me" avser en intern sjalvobser- 
vation och torde vara en nodvandig forutsattning for sjalvdiagnos och sjalv- 
insikt. I socialpsykologiska studier har man kunnat konstatera samband 
mellan individens sjalvaccepterande och accepterande av andra personer 
eller persongrupper. Sadana resultat skull e kunna implicera att personer 
som ej accepterar eller har svart att acceptera sig sjalva ar fientligt in- 
stallda mot andra personer. 

I studier dar man anvant sig av "externt fdrmedlad sjalvkonfrontation" 
rapporteras att fpp blir starkt involverade i denna typ av sjalvkonfrontation. 
Allen & Ryan (1969, s 55) observerade en allman osakerhet hos sina fpp 
rdrande den forsta undervisningsprestationen och rekommenderar att fpp 
under denna forsta kritiska period b5r fa sa mycket tid och sa minga upp- 
spelningar, att de kan astadkomma kongruens mellan interna och externa 
fSrestallningar innan nagon mera systematisk pave rk an via t ex en hand- 









- 33 - 

ledare kan paborjas. Forfattarna sager emellertid ingenting om nar denna 
period av "osa.kerh.et" kan forvantas vara Sver eller hur manga ganger en 
enskild Ik borde se sin(a) lektion(er). 

Steiner (1963, ss 128-136) papekade att den huvudsakliga motivationen 
hos individen for att selegera ny information om det egna beteendet ej ligger 

i stravan att uppna kognitiv balans utan den bakomliggande variabeln tycks 
vara motivationen att oka eller bibehalla sjalvvS.rderingen (self-esteem). 

Nielsen (1962, ss 167-168) rapporterar extrem emotionalitet och "re- 
jection" samt undvikande av den information som personen fick genorn att 
se sig sjalv via film. 

Boone & Goldberg (1969, s 23) observerade att fpp med lag sjalwar- 
dering oftare anvander sig av negativ forstarkning an fpp med hSg sjalv - 
vardering. Dessutom visade under sokning en att fpp positiva forstarknings- 
teknik(er) var mera stabil(a) och resistent(a) mot forandringar an negativa 
forstarkningstekniker. Huvudresultatet av Boone & Goldbergs experiment 
var att fpp med hog sjalvvardering ej forandrade sin sjalvperception till 
foljd av externt formedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR under experimen- 
tets sjalvkonfrontationssekvenser. 

I syfte att undersoka pa vilket satt Ikk (a) identifierar sig med den egna 
personen i samband med externt formedlade sjalvkonfrontati^ri«processer 
och (b) vSrderar sig sjalva till fdljd av den via ITV/VR -teknik en formed- 
lade visuella och auditiva informationen konstruerades formula r F II. I detta 
instrument ingar ocksa. en fraga (12) som avser Ikk 5nskema.l om huruvida 
de vill se uppspelningen av videobandade mikrolektioner ensamma eller till - 
sammans med nagon annan person. Lkk fick rangordna nio mSjliga former 
som skulle ge svar pa hur uppspelningstillfS-llena lampligen borde gestaltas, 
sa att lkk utan storande inverkan kunde astadkomma sjalv sty rning och 
-kon troll. 

En av hypoteserna som stalldes i samband med sjalvkonfrontationsex- 
perimentet var namligen,att i samma takt som individens formaga till sjalv- 
distansering v&xer, okar dennes formaga till en mera objektiv syn. Det 
kan tankas att handledningen bor komma in forst i en senare fas av denna 
utveckling (se Bierschenk. 1972 a, s 83). 

FormulSr F II administrerades under sj&lvkonfrontationsexperimentet 
endast till (1) de lkk som fick paverkan externt f5rmedlad sjalvkonfronta- 
tion via ITV/VR och (2) de lkk som fick externt f5rmedlad sjalvkonfronta- 
tion via ITV/VR och traditionell handledning. I syfte att studera om upp- 
repade konfrontationer med respektive mikrolektion har nagon effekt pa 
lkk identifikationsupplevelse eller sjalvvardering fick lkk besvara formu- 



- 34 



lar F H efter varje enskilt konfrontationstillfalle. Designen for den varians- 
analytiska utvarderingen ar saledes lika med den som redovisats i tabell 2, 
fbrutom faktorerna A och V. 

Fragan - I vilken utstrackning paverkas Ikk identifikationsupplevelse 
eller sjalvvardering av upprepade konfrontationer med experimentets video- 
bandade lektioner? formulerades salunda: 

Nollhypotesen, dvs (1) grupptillhorighet ger ingen effekt, (2) mikrolek- 
tioner ger ingen effekt, (3) upprepade konfrontationer ger ingen effekt samt 
(4) samspel foreligger ej. 

7. 2 Monstret i F-testen 

For varje pastaende i formular F HutfSrdes en separat ANOVA. I tabell 5 
nedan redovisas en sammanfattning av effekterna som blivit signifikanta i 
de en skilda ANOVA. Baserade pa faktoranalysresultaten grupperas pa- 
staendena. De som ej betraktas som till h6r and e faktor I respektive faktor 
II placeras i tabellens hSgra del under rubriken "Enskilda", 

Tabell 5. Lararkandidaternas identifikationsupplevelse och sjalvvardering- 
sammanfattning av ANO VA-tabellerna 



Variations- Identifikationsupplevelse Sjalvvardering Enskilda 

orsak Pastaende 3 6 10 1 2 4 7 5 



8 



11 



U 
GU 

R 
GR 

RU 
GRU 



>\- s[; iY i'f. ;;< 



* # 






# sjt A %. 



>|« fy i'fi 3'fi 



G: grupp 

U: undervisningstillfalle 

R: uppspelningstillfalle 

**: F >99 (1,46) = 7.31, F 99 ( 2f 92)=-4,88 

*: F >95 (1,46) = 4.08, F ^ 5 (2,92) = 3.11 



7. 2. 1 Variabelomrade: Identifikationsupplevelse 

Faktor U har lett till signifikanta eifekter med avseende pa samtliga pa- 
staenden som definierar detta variabelomrade. Som RU-samspelet indike- 
rar tycks Ikk identifikationsupplevelse paverkas beroende pa. med vilka lek- 
tionstillfallen de blir konfronterade upprepade ganger, eftersom faktor U i 
tva fall (3, 6) ej tillrackligt fcildarar variansen. 



35- 



7.2.2 Variabelomrade; Sjal warderin g 

Som framglr ur tabell 6 paverkar faktor U Ikk sjalvvardering i tva fall 
(1, 4). Men a ven upprepade konfrontationer, oavsett lektionstillfalle, pa- 
verkar lkk sjalvvardering. Slutligen tyder effekten i GR-samspelet pi att 
grupptillhorighet och upprepade konfrontationer paverkar lkk sjalvvardering 
med avseende pa variabel 7. 

7. 2. 3 Enskilda pastaenden 

Faktor G har lett till en huvudeffekt med avseende pa variabel 9 som lydde: 

Jag upplever uppspelningen for min lararutbildning som 

(1) helt meningslOst 

(7) mycket larorikt 

Effekten i detta pastiende tyder pa att lkk paverkas olika beroende pa vilken 

paverkningsgrupp de tillhor. Men den signifikanta effekten i faktor R tyder ocksa 

pa att lkk upplevelse av hur larorika uppspelningarna har varit varierar 

till foljd av upprepade konfrontationer. 

Faktor U har lett till en pavisbar effekt i pistaende 8 som lydde: 
Under denna uppspelning fangades min uppmarksamhet av enstaka detaljer 
(1) mycket ofta 
(7) mycket sallan 

Denna effekt implicerar att lkk uppmarksamhet av detaljer varierar be- 
roende pa vilken mikrolektion det galler. 

Slutligen har upprepade konfrontationer (faktor R) paverkat lkk upp- 
levelser med hansyn till pastaendena 5 och 11 som lydde: 

5. Nar jag ser pa mig sjalv under uppspelningen koncentrerar jag min upp- 
uppma rk s amhet 
(1) helt pa detaljerna 
(7) helt pa helhetsintryck 

11. Under denna uppspelning ar min uppfattning om min lektion 
(1) helt fSrandrad 
(7) helt oforandrad 

Inom det variabelomrade som beskrivits som identifikationsupplevelse 
visar mSnstret i F-testen att framfSrallt faktor U och RU-samspelet pa- 
verkar lkk reaktioner. 

Med avseende pa det variabelomrade som beskrivits som sjalvvardering 
visar monstret i F-testen att framforallt faktor R och GR-samspelet har 
lett till variationer. I detta sammanhang tycks faktor U inte ha samma be- 
tydelse som for lkk identifikationsupplevelse. 



- 36 - 

Sammanfattningsvis kan sagas att monstret i F-testen visar att lkk 
grupptillhorighet tycks vara av mindre betydelse. Daremot beror lkk iden- 
tifikationsupplevelse och sjalwardering pa dels vilken mikrolektion det 
galler, dels pa upprepade konfrontationer eller pa samspel meilan de bada 
faktorerna. 

^' ^ Precisionen o ch styrkan i F-testen 

Av de effekter som redovisats i tabell 5 uppfyller de fiesta signifikanskri- 

teriet (a . 01). Steg 2 i resultatanalysen utfordes i syfte att skatta effek- 

ternas storlek och styrkan i F-testen. Sa som tidigare beraknades bade 

2 2 

Hays u> och Cohens f. Medan cb framgar ur bilaga 2 redovisas Cohens f 

och styrkan i de signifikanta F-testen i tabell 6. Pa grundval av styrke- 

skattningarna avgors sedan vilka av effekterna som skall bli faremal for 

efterprSvningar. 

For att en effekt skall granskas narmare bor den uppfylla kriteriema 
a = . 01 och g > . 70. Som framgar ur tabell 6 finns det inom variabelom- 
radet identifikationsupplevelse tva effekter som bada hanfor sig till pa- 
staende 3 respektive 6. 

Nar lararkandidaterna under uppspelningen ser pa sig sjalva (pastaende 
3) har de, beroende pi mikrolektion, olika svart att kanna igen sig sjalva. 
Denna identifikationsupplevelse paverkas dessutomav antalet uppspelningar. 

De effekter som hanf5r sig till pastaende 6 implicerar att saval mikro- 
lektioner som upprepade konfrontationer paverkar lararkandidaternas iden- 
tifikation med sitt upptradande, dvs om de upplever sig helt annorlunda an 
vad de vantade sig eller precis som de vantade sig. 

Inom variabelomrade sjalwardering visar pastaende 4 en tolkbar effekt, 
Detta pastaende galler lararkandidaternas skattning av i vad man de var 
nojda, respektive missnojda med att se sig sjalva, Pastaende 7 har resul- 
terat i tva tolkbara effekter, vilket innebar att lkk upplever att se sig sjalva 
i TV-rutan som olika behagligt beroende pa dels vilken paverkningsgrupp 
de tillhor, dels antalet upprepade konfrontationer. 

"Enskilda pastaenden" visar en effekt i pastaende 8. Denna effekt sa- 
ger att lkk uppmarksamhet fangades av enstaka detaljer olika vid olika mik- 
rolektioner. Repeteringen har inte haft nagon effekt. I pastaende 9 finns det 
daremot en effekt som hanfor sig till upprepade konfrontationer, dvs i vil- 
ken utstrackning lkk upplever konfrontationerna som helt meningslosa eller 
mycket larorika med avseende pa lararutbildningen. Slutligen finns det i 
pastaende 11 saval en effekt som hanfor sig till mikrolektioner som en 
effekt som fororsakats av upprepade konfrontationer. Pastaende 11 galler 






Tabell 6 . Eff ekt sto rlek och styrka f6r lararkandidaternas identifikationsupplevelse och sjalwardering 
vid upprepade konfrontationer 



Variations- Identifikationsupplevelse 
orsak Pastaende 3 6 


10 


Sjalwardering 
1 2 4 


7 


Enskilda 
5 8 


9 


11 


1 Eff ekt sto rlek (f) 
















■ 




G 
















(.18) 




U .25 .36 
GU 


(.16) 


. 18 




(.15) 






.48 




.23 


R 
GR 








.33 


.24 
.47 


(.17) 




.42 


.17 


RU . 40 . 44 
GRU 




















2 Styrka (g) 




















G 
















(.84) 




U .95 >.99 
GU 


(.76) 


(.84) 




(.72) 






>.99 




.99 


R 
GR 








>.99 


.97 
>.99 


(.86) 




>.99 


.82 


RU >.99 >.99 
GRU 





















G: grupp 

U: undervisningstillfalle 

R: uppspelning 

( ): F 95 (1,46) =4.08, F >95 (2,92) =3.11 



00 



- 38 - 

l&rarkandidaternas skattning av i vilken utstrackning de har f5randrat sina 
uppfattningar om lektionen. 

7. 4 Eft e r p r 5vnin ga r 

7. 4. 1 Variabelomra.de: Identifikationsupplevelse 

N«ir lararkandidaterna ser pa sig sjalva har de under uppspelningen av 
mikrolektion 1 pavisbart mycket svarare att kanna igen sig sjalva an vid 
uppspelningen av mikrolektion 2. Cellmedelvardena i faktor U ar f6r u. = 
4. 44 och for u 2 = 4. 79. Detta resultat innebar att lararkandidaterna i sam- 
band med uppspelningen av f 5rsta lektionen varken har svart eller latt att 
kanna igen sig sjalva. I samband med mikrolektion 2 gar det tydligen l&ttare, 
Kanske &r detta ett resultat av att de har laltare att acceptera den egna un- 
dervisningsprestationen vid lektionstillfalle 2. Hur denna igenkanningspro- 
cess utvecklas kan studeras narmare genom att ocksa RU-samspelet till- 
later en efterprovning. Cellmedelvardena (m) f6r RU-samspelet redovisas 
i tab ell 7. 

Tabell 7 . Kontrastanalys RU, pastaende 3 



Ordningsfaljd 




1 




2 


3 


4 


5 


6 


Paver kan 




r l 


U l 


r 3 U l 


r 3 u 2 


r 2 u l 


r 2 u 2 


r l U 2 


m 




4. 


21 


4.29 


4.54 


4.81 


4.81 


5.00 


r i U l 








.08 


.33 


.60* * 


. 60** 


. 79 * * 


r 3 U l 










.25 


. 52** 


. 52** 


. 71 * * 


r 3 U 2 












.27 


.27 


.46 


r 2 u l 














.00 


.19 


r 2 U 2 
















.19 


r l U 2 


















Scheffes test 


















Kritiskt varde 


.47 

















Som framgar ur tabell 7 utvecklas igenkanningen under de tva mikrolek- 
tionerna olika. Vid uppspelningen av lektion 1 har lararkandidaterna det 
svarast vid forsta uppspelningen. Vid andra uppspelningen av f6rsta lek- 
tionen &r igenkanningen pavisbart lattare men blir vid tredje uppspelningen 
ater pavisbart samre. Vid forsta uppspelningen av andra lektionen har igen- 
kanningen varit lattast men vid andra och tredje uppspelningen blir den sam- 
re igen. En veckas uppehall mellan andra och tredje uppspelningen har haft 
pataglig betydelse. Att upprepade konfrontationer med en och samma lek- 
tion pavisbart paverkar lararkandidaterna framgar klart. Det &r tydligt att 
det kravs upprepade konfrontationer f6r att en de-automatiseringsprocess 
ska komma till stand. 



- 39 - 

I vilken utstrackning lararkandidaterna under uppspelningen anser att 
de upptrader precis som de vantat sig respektive precis motsatsen till vad 
de vantat sig (pistiende 6) skall granskas i det foljande. Cellmedelvardena 
i faktor U &r for u. = 4.47 och for u ? = 4.91. Resultatet implicerar att upp- 
levelsen av det egna videobandade upptradandet vid forsta lektionstillfallet 
ligger mitt emellan bada ytterpolerna. Vid lektionstillfalle 2 har upplevel- 
sen forandrats i riktning mot en mindre stor overraskningseffekt, dvs la- 
rarkandidaterna upplever sitt upptradande mera som v&ntat. 

Hur de upprepade konfrontationerna har piverkat identifikationsupp- 
levelsen kan studeras narmare genom en kontrastanalys av RU- samspelet. 
Cellmedelvardena (m) for RU- samspelet redovisas i tabell 8. 

Tabell 8 . Kontrastanalys RU, pastaende 6 



«■— 

Ordningsf51jd 




1 


2 


3 


4 


5 


6 


Paverkan 




r l U l 


r 2 u l 


r 3 u l 


r 3 U 2 


r 2 U 2 


r l U 2 


m 




4.35 


4.52 


4.52 


4.65 


4.85 


5.23 


r l U l 






.17 


.17 


.30 


.50** 


.88** 


r 2 U l 








.00 


.13 


.33 


.71** 


r 3 U l 










. 13 


.33 


. 71 * * 


r 3 U 2 












.20 


. 5 8* * 


r 2 U 2 














.38 


r l U 2 
















Scheffes test 
















Kritiskt varde 


.43 















Som framgar ur tabell 8 har de upprepade konfrontationerna piverkat 
lararkandidaternas f5rvantningar ungefar pa samma satt som igenkannan- 
det. Vid fSrsta lektionen utvecklas profilen dock sa att forvantningarna vid 
andra och tredje uppspelningen ar lika. Vid lektionstillfalle 2 upplever la- 
rarkandidaterna sitt upptradande vid forsta uppspelningen sa som vantat 
men vid andra och tredje upplevs upptradandet aterigen som mera ovantat. 
Detta resultat implicerar klart att lararkandidaternas fOrhandsinstallning 
styr perceptionen under uppspelningen. Resultatet stoder saledes ocksa 
Salomon & McDonald's (1969, s 15) slutsats att lararkandidaternas f6r- 
vantningar styr vad som observeras pi TV-monitorn. Men denna styrning 
bryts av flera uppspelningar av en och samma lektion. En intervall pi en 
eller tvi veckor mellan uppspelningarna tycks dessutom underlatta sjalv- 
konfrontationsprocessen, si tillvida att de-automatiseringsprocessen for- 
st&rks, dvs det intrader en re-dirigering av uppmarksamheten pi sidana 



40 



processer, for vilka den ej langre varit n6dv&ndig, eftersom funktionerna 
hade automatiserats. Det tycks saledes, atminstone temporart, ha in- 
traffat en des organisation av funktionerna, vilket §U en fSrutsattning for 
att nya funktioner skall kunna byggas upp. 

Vid externt formedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR foreligger en si- 
tuation, dar de-automatiseringsprocessen antagligen har uppstatt pi grund 
av obalans mellan Ikk faktiska beteende och deras automatiserade sjalv- 
image. Att denna process intraffar forst vid sjatte uppspelningen ar ett 
resultat som awiker fran de i for skning slitter aturen beskrivna observatio- 
nerna. Som framgar av de inledningsvis beskrivna resultaten har namligen 
fpp blivit allt positivare till sina egna videobandfSrmedlade sjalv-images, 
Antagligen beror dessa resultat pa en sammanblandning av identifications - 
upplevelser och varderingen av undervisningsprocessen. 

Sammanfattningsvis kan sagas att de upprepade konfrontationerna forst 
vid sjatte uppspelningstillfallet tvingar fram en image som lkk har lart sig 
att inte se. Forst upprepade, externt for media de sjalvkonfrontationspro- 
cesser tycks saledes temporart de-automatisera lkk satt att se sig sjalva 
och stimulera till att minnas och vidga associationsomraden rorande lkk 
identifikation, for att pa nytt kunna skapa balans mellan den sjalv-image 
som formedlas via monitorn och den existerande sjalvuppfattningen. 

Slutligen skall po&ngteras att lkk utan handledarens hjalp har upptackt 
nya faktiska beteenden som inte overens stammer rred den existerande 
s j alvuppfattningen. 



7. 4. 2 Variabelomra.de: Sjal wardering 

Som framgar \ir tabell 6 firms inom variabelomradet sjalvvardering en 
effekt (faktor R) som hanfor sig till pastaende 4 och tva effekter (faktor R 
och GR-samspelet) som hanfor sig till pastaende 7, vilka skall granskas med 
hjalp av kontrastanalyser. 

Pastaende 4 avser att mata i vilken utstrackning lkk vid upprepade 
konfrontationer ar helt missnojda eller helt nojda nar de ser pa sig sjalva. 
Cellmedelvardena i faktor R redovisas i tabell 9. 



41 - 



Tabell 9 . Kontrastanalys R, pastaende 4 



OrdningsfQljd 




i 


2 


3 


Paverkan 




r 3 


r 2 


r i 


m 




2.99 


3.47 


3.81 


r 3 






.48** 


.82** 


r 2 








.34** 


r l 










Scheffes test 










Kritiskt varde 


.33 









Som framgar ur tabell 9 fSrandras lkk vardering av sig sjalva pavisbart 

genom upprepade konfrontationer oavsett lektionstillfalle. Minst nojda 

med sig sjalva ar lkk vid det tredje uppspelningstillfallet. Aven om lkk 

vid forsta uppspelningen indikerar att de varken ar n6jda eller missnSjda 

verifierar resultatet som framgar ur tabell 9 i varje fall inte Dieker, 

Crane & Browns (1968, s 5) pastaende: 

". . . the first self- confrontation is usually a shocking experience and most 
students need to become accustomed to viewing themselves. " 

Daremot kan vi instamma i kommentaren 

". . . that several self-viewing experiences are necessary to maximize 
the impact of self- confrontation ..." 

dock med tillagget: av en och samma situation. Detta resultat konfirmerar 
inte heller Boone & Goldbergs (1969, s 18) pastaende att fpp tycks vara be- 
nagna att vardera sig som "mindre bra" efter den forsta externt formed- 
lade sjalvkonfrontationsupplevelsen an vad som ar fallet vid senare kon- 
frontationstillfallen. Men forfattarnas slutsats kan mycket va.1 vara ett re- 
sultat av att varje konfrontationstillfalle gallde en ny situation, vilket 
skulle Overensstamma med effekten i faktor U. 

Pastaende 7 avser att mata i vilken utstrackning lkk upplever att se 
sig sjalva i TV-rutan som mycket obehagligt eller mycket behagligt. 

Hur upprepade uppspelningar av videobandmaterialet paverkar lkk 
upplevelse av sig sjalva framgar ur tabell 10. I tabellen redovisas cell- 
medelvardena i faktor R. 



42 



Tabell 10 . Kontrastanalys R, pastaende 7 



Ordning sf oljd 


i 


2 


3 


Paverkan 


r 3 


r 2 


r l 


m 


3. 73 


3. 73 


4. 14 


r 3 




.00 


. 41 ** 


r 2 






. 41 U 


r i 








Scheffes test 








Kritiskt varde 


.26 







Som framgar ur tabell 10 upplever Ikk vid forsta uppspelningstill£allet att 
se sig sjalva i TV-rutan som pavisbart mera behagligt an vid andra och 
tredje uppspelningen av experimentets videobandmaterial. Atminstone nar 
det galler lkk upplevelser av att se sig sjalva visar resultatet i motsatt 
riktning an vad t ex Nielsen (1962), Boone & Goldberg (1969) och andra 
rapporterar. Upprepade konfrontationer med en och samma mikrolektion 
leder till en pavisbar omvSrdering av det forsta intrycket. I det aktuella 
fallet blir sjalvkonfrontationsupplevelsen vid andra och tredje tillfallet 
mera obehagligt. 

Genom en analys av GR-samspelet blir det ocksa mdjligt att granska 
narmare vilken betydelse den experimentella paverkan externt formedlad 
sjalvkonfrontation via ITV/VR (g t ) respektive externt formedlad sjalvkon- 
frontation via ITV/VR och traditionell handledning (g 2 ) har haft fbr lkk upp- 
levelse av att se sig sjalva upprepade ganger i TV-rutan, Cellmedelvar- 
dena i GR-samspelet redovisas i tabell 11. 

Tabell 11 . Kontrastanalys GR, pastaende 7 



Ordningsfoljd 




1 




2 


3 


4 


5 


6 


Paverkan 




r. 


J g l 


r 3 g l 


r 3 g 2 


r l g 2 


r 2 g 2 


r l g l 


CellmedelvS.rde 




3- 


42 


3.50 


3.96 


4.02 


4.04 


4.25 


r 2^1 

r 3 g l 








.08 


. 54* * 
.46* * 


.60* * 
.52** 


. 62** 
. 54* * 


. 83* * 

.75** 


r 3**2 












.06 


.08 


.29 


r 1^2 
r 2«2 














.02 


.23 
.21 


r l g l 


















Scheffes test 
Kritiskt varde . 


41 

















- 43 - 

Som framgar ur tabell 11 skiljer sig de lkk som endast fick paverkan ex- 
ternt fSrmedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR (g.) bade vid uppspelnings- 
tillfalle 2 och 3 pavisbart fran sina egna upplevelser vid forsta uppspel- 
ningstillfallet och de upplevelser som den gruppen har haft som dessutom 
fick handledning. Resultatet implicerar att handledaren paverkade lkk sa 
att de upplevde det som mera behagligt att se sig i TV-rutan. Denna grupps 
upplevelse ar dessutom mycket mera jamn over de tre uppspelningstill- 
fallena. Nagon form av forsakran genom handledaren medfSr tydligen att 
det £r mera behagligt (uppratthallande av sjalvvarderingen) att se sig i 
TV-rutan an utan denna forsakran. Om denna effekt ar onskvard Sr emel- 
lertid svart att bed5ma, eftersom handledarens forsakran mycket val kan 
tankas forhindra en ingaende sjalvanalys, som ar grunden for en omprov- 
ning av det aktuella beteendet. 

I och med att sjalvkonfrontationsprocesser vanligen kopplas med n&- 
gon form av handledning blir det genom denna analys ocksa latter e att 
fSrste pistaendet att lkk belitenhet med den egna prestationen bestammer 
vad som observeras pd en TV-monitor och pS vilket satt detta varderas. 
Holier man emellertid bada processerna isolerade frin varandra fSrandras 
bilden pategligt. Lararkandidaterna blir nodsakade att astadkomiTia egna 
diagnoser och synteser. 

7.4.3 Enskilda pistaenden 

Av "enskilda pastlenden", dvs de som inte kan anses tillhbra variabel- 
grupperna identifikation supple velse eller sjalwardering har faktor U resp 
faktor R lett till effekter av tillfr edsstallande styrka i pistaendena 8, 9 
och 11. 

Pdstlende 8 avser mata i vilken utstrackning lkk uppmarksamhet 
fangades av enstaka detaljer. Cellmedelvardena i faktor U ar for u = 
3.37 och for u 2 = 4.03. Denna effekt bor tolkas si att lkk uppmarksamhet 
vid lektionstillfalle 1 relativt ofta fSngades av enstaka detaljer medan lkk 
uppmarksamhet vid lektionstillfalle 2 pavisbart mera sailan fangades av 
enstaka detaljer. Anmarkning svart ar att handledningen eller de upprepade 
konfrontationerna inte har haft nagon betydelse. 

Pastaende 9 avser mata i vilken utstrackning lkk upplever konfronta- 
tioner som helt meningsl5st respektive mycket larorikt med avseende pi 
lararutbildningen. Som faktor R indikerar, tycks upplevelsen forandras 



- 44 - 

genom upprepade konfrontationer. Cellmedelvardena i faktor R framgar 
ur tabell 12. 

Tabell 12 . Kontrastanalys R, pastaende 9 



Ordningsfoljd 


1 


2 


3 


Paverkan 


r 3 


r 2 


r l 


m 


5. 18 


5.65 


6.58 


r 3 




.47** 1,40** 


r 2 






.41 


r l 








Scheffes test 








Kritiskt varde 


.46 







Som framgar ur tabell 12 upplever lkk varje ny konfrontation med experi- 
mentets videobandmaterial som pavisbart mindre iSrorikt. Emellertid bor 
det papekas att aven vid den tredje uppspelningen av en och samma mikro- 
lektion upplevs uppspelningen som larorik. Detta resultat verifierar i 
varje fall inte Boone &; Goldbergs (1969, s 26) antagande att upprepade 
konfrontationer, som gjort fpp fortrogna med sjalvkonfrontationsprocessen 
leder till en "uttrakningseffekt". Forfattarnas andra forklaring av fpp re- 
aktioner pa upprepade konfrontationer (med olika situationer^), namligen 
att angest och emotionell spanning vid senare uppspelningstillfallen var 
mindre Sn vid forsta uppspelningstillfallet, har inte kunnat bli verifierat 
i den aktuella analysen. Skulle det ha varit fallet torde atminstone lkk var- 
dering ha forandrats i motsatt riktning, eftersom en mindre involvering i 
situationen borde kunna medfora storre distans, som i sin tur torde leda 
till en "positivare" vardering av uppspelningarnas betydelse for lararut- 
bildningen (vilket ocksa visats i forskningslitteraturen). 

I vilken utstrackning lkk uppfattning om den egna lektionen genom 
konfrontationerna har fSrandrats helt respektive fbrblivit helt ofSrandrad 
framgar ur foljande analys. Cellmedelvardena i faktor U ar for Uj = 3. 96 
och u = 4.39. Resultatet innebar att det skedde en pavisbar fdrandring av 
lkk uppfattning om den forsta lektionen. Uppfattningen om den andra lek- 
tionen ar varken helt oforSndrad eller helt fGr&ndrad. En nSrmare gransk- 
ning av de upprepade konfrontationernas effekter pi denna uppfattning blir 
mOjlig genom att det finns en tolkbar effekt i faktor R. Cellmedelvardena 
redovisas i tabell 13. 



45 



Tab ell 13 . Kontrastanalys R, pi sta.en.de 11 






Ordningsfoljd 




1 


2 


3 


Pave rkan 




r 3 


r ? 


r l 


m 




3.71 


4.30 


4.51 


r 3 






.59 


. 80* * 


r 2 








.21 


r l 










| Scheffes test 










I Kritiskt varde 


.74 








i_ 











Som framgar ur tabell 13 har upprepade konfrontationer med en och 
samma lektion betydelse f5r lkk uppfattning om lektionen. Vid f5rsta och 
andra uppspelningstillfallena ar uppfattningen omlektionen varken helt 
forandrad eller helt oforandrad. Vid tredje konfrontationstillfallet f5r- 
andrar lkk daremot sin uppfattning om lektionen pivisbart. 

7 • 5 Sammanfattning av lararkandidater s iden tifikat ion supple velse 
och sjalvvardering (formular F II) 

En av fragestallningarna som formulerats vid planlaggningen av sjalvkon- 
frontationsexperimentet var: Hur paverkar upprepade konfrontationer med 
de egna videobandade mikrolektionerna lkk identifikationsupplevelser och 
sjalvvardering? For att mata denna paverkan konstruerades formular F II 
vars tva. a priori definierade variabelomraden har kunnat verifieras genom 
en faktoranalys. Emellertid ar ett individantal av 48 lkk f6r lagt f5r att 
ge kor relatione r, vars medelfel inte ar alltfSr stora. Av detta skal har 
ej bildats summavariabler, utan f6r varje enskilt pastaende i formular 
F II utfdrdes en ANOVA. 

Med avseende pi lkk identifikationsupplevelser kan sagas att de upp- 
repade konfrontationerna fbrst vid sjatte uppspelningstillfallet medfOr en 
de-automatisering och re-dirigering av uppmarksamheten. Detta resultat 
implicerar att externt fdrmedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR stimule- 
rar lkk till dkad medvetenhet om sig sjalva, vilket ar den grundlaggande 
f5rutsSttningen for inlarningen pa bade den kognitiva och den emotion ella 
nivan. Det skall framhavas att lkk utan handledarens hjalp har upptackt 
nya faktiska beteenden som inte bverens stammer med den existerande 
sjalvuppfattningen. 

Inom variabelomradet sjalvvardering har den utfSrda analysen visat 
att lkk sjalvvardering utvecklas olika vid upprepade konfrontationer med 



- 46 



mikrolektion 1 respektive 2. Emellertid kan konstateras att det kravs upp- 
repade konfrontationer med en och samma lektion. Resultatet implicerar 
att det kravs mellan 3 och 6 uppspelningar innan en de-automatiserings- 
process kan komma till stand. Dessutom verifierar dessa resultat ej ti- 
digare forskningsresultat, namligen att fpp upplever sitt upptradande vid 
den fSrsta, externt formedlade sjalvkonfrontationen via ITV som "mindre 
bra" och att de skulle vara starkt involverade i denna typ av sjalvkonfronta- 
tion samt att de skulle reagera med extrem emotionalitet. Inte heller tycks 
lkk belatenhet med den egna prestationen bestamma vad som observeras 
pa en TV-monitor och pa vilket satt det varderas, eftersom upprepade 
konfrontationer med en och samma mikrolektion leder till pavisbara om- 
varderingar. 

I det fall dar en handledningseffekt har kunnat pivisas implicerar 
analys resultatet att handledarens paverkan medforde att lkk upplevde det 
som mera behagligt att se sig i TV-rutan. Nagon form av fOrsakran genom 
en handledare medfSr antagligen att lkk bibehiller sina intryck fran forsta 
uppspelningstillfallet. Om denna effekt ar onskvard ar emellertid svart att 
bed5ma, eftersora handledarens fOrsakran mycket val skulle kunna ses som 
en fdrstarkning av lkk defensiva stridspositioner infbr sjalvkonfrontations- 
upplevelsen och saledes undanroja effekten av upprepade konfrontationer 
med de egna videobandade mikrolektionerna. Handledaren tycks saledes 
uppratthalla lkk vanliga satt att se sig sjalva, som i sin tur inte tillater 
nagon forandring i en relativ autonomi (dvs frihet fran paverkan genom 
auktoriteter). Haller man emellertid bada processerna isolerade fran var- 
andra fttrandras bilden patagligt. Lkk blir da n5dsakade att astadkomma 
egna diagnoser och synteser. 

Slutligen skall namnas att upprepade konfrontationer med en och 
samma lektion ocksa leder till en pavisbar forandring i lkk uppfattning om 
lektionen, Medan uppfattningen vid forsta och andra uppspelningarna ar 
varken helt f5randrad eller helt oforandrad, intrSffar vid tredje uppspel- 
ningen en forandring. 



- 47 



8. ALTERNATIVA HANDLEDARE; BEDQMNINGAR UNDER ETT 
EXPERIMENT 

I denna unders5kning har traditionell handledning varit alternative! till 
externt formedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR. Men eftersom man myc- 
ket val skulle kunna tanka sig andra former som kanske torn ar battre 
lampade for syftet att hjalpa lkk i den besvarliga uppgiften att analysera 
sig sjalva och undervisningsprocessen fick lkk sjalva ta stallning till nio 
olika alternativ. I fraga 12 (formula r II) fick lkk foljande uppmaning: 

Rangordna foljande alternativ med avseende pa hur de skulle ge DIG sja.lv 
mest utbytel Satt rangtal 1 for det viktigaste alternative^ osv. 

(1) uppspelningar enbart 

(2) uppspelningar och kommentar av en handledare 

(3) uppspelningar och kommentar av en metodiklektor 

(4) uppspelningar och kommentar av en pedagogiklektor 

(5) uppspelningar och kommentar av en psykolog 

(6) uppspelningar och kommentar av en elev 

(7) uppspelningar och kommentar av en k am. rat 

(8) uppspelningar och kommentar av en annan person. Viiken? 

(9) nagon annan up plaggning. Viiken? 

Varje gang formular II administrerades fick lkk pa nytt rangordna alterna- 
tiven. Med utgangspuhkt i sadana restiltat som beskrivits i kap 7 antogs 
namligen att 

1. lkk, atminstone i borjan, 5nskar se uppspelningar ensamma, men att 
lkk sa. smaningom onskar fa nagon form av handledning. 

2. lkk efterhand prioriterar olika handledning sformer 

3. att lkk genom sin rangordning anger i forsta hand nagon annan form av 
handledning an den traditionella. 

4. att lkk ger forslag pa. nya, kanske okonventionella handledningsform- 
er (radgivningsformer) allteftersom de blir fdrtrogna med sjalvkon- 
frontationsprocessen. 

Under experimentet rangordnade tva, grupper (I, 3) med 24 lkk i varje 
grupp alternativen i friga 12 sex ganger, dvs det finns fbr varje uppspel- 
ningstillfalle 48 rangordningar av nio alternativa handledningsformer. 

FSrsta steget i den statistiska analysen gallde skattningen av overens- 
stammelsegraden mellan lkk inom varje grupp vid rangordning en. I detta 
syfte beraknades Kendalls konkordanskoefficient: W (f6r narmare beskriv- 
ning, se Siegel, 1956, ss 229-239), Ett h5gt eller signifikant W-varde be- 
tyder att lkk. rangordnar de nio alternativen lika. Ar overensstammelse- 
graden mellan lkk tillfredsstallande hog (a = , 01) kan rangsummorna an- 
vandas f6r att ange viiken betydelse lkk tillmater de olika handlednings- 
formerna. Resultatet av denna analys presenteras i tabell 14. 









- 48 - 

Tabell_14. Overensstammelsegrad i Ikk rangordning av nio olika hand- 
ledningsformer (fraga 12): Konkordanskoefficient: W 

Grupp Uppspelningstillfalle 



i 


1 


2 


3 


4 


5 


6 


i 

3 
I 


.57 
.67 


. 54 
.61 


.59 

.61 


. 55 
.58 


. 53 
.62 


. 53 ! 
.59 j 



Samtliga koefficienter som redovisas i tabell 14 ar signifikanta. 

Andra steget i analysen avsag en skattning av dverensst&mmelsegraden 
mellan grupp 1 och 3 vid rangordning en av alternativen i fraga 12. Overens- 
stammelsegraden mellan grupperna ar W = . 76. Detta resultat betyder att 
bada gruppernas rangordning ar lika varandra, dvs de rangordnar handled- 
ningsalternativen pa fSljande satt: 

1. 5 uppspelningar och kommentar av en handledare 
1 . 5 uppspelningar och kommentar av en metodiklektor 

3. uppspelningar och kommentar av en pedagogiklektor 

4. uppspelningar och kommentar av en elev 

5. uppspelningar och kommentar av en psykolog 

6. uppspelningar och kommentar av en kamrat 

7. uppspelningar enbart 

8.0 uppspelningar och kommentar av en annan person. Vilken? - utan speci- 

ficeringar - 
9.0 Nagon annan upplaggning. Vilken? - utan specificeringar - 

Denna rangordning innebar att Ikk knappast onskar ensamma se sina mikro- 
lektioner uppspelade. Vad Ikk i forsta hand onskar ar handledning genom 
antingen en handledare eller en metodiklektor, dvs Ikk onskar den tradi- 
tionella handledningsformen. Antagande 3 besannas inte genom Ikk rangord- 
ning. Inte heller har Ikk givit nagra alternativa fOrslag eller angivit andra 
personer som skulle kunna tankas som handledare. Antagande 4 kan saledes 
ocksa fOrkastas. Av elevkommentarer forvantar sig Ikk daremot mer an 
av t ex en psykologs kommentar. SSrskilt bor observeras den rangplats 
kommentarer av en kamrat har fatt. Det ar en mycket vanlig foreteelse 
att Ikk far sin undervisning kommenterad av en kamrat. Men Ikk tycks 
inte vardesatta denna handledning sform under sin andra utbildningstermin. 

F6r att vi ocksa skall kunna testa antagandena 1 och 2, namligen i 
vilken utstr&ckning Ikk, som en f6ljd av upprepade konfrontationer, bnskar 
fi se uppspelningar ensamma men efterhand prioriterar olika handled- 
ningsformer, studerades sambandet mellan olika uppspelningar. Overens- 
stammelsegraden mellan uppspelningarna ar for grupp 1 W = . 06 och f5r 
grupp 3W = . 03. Detta resultat innebar att Ikk dnskar olika typer av 
handledning vid enskilda uppspelningar, eftersom det inte fSreligger nagot 



' 



49 



samband alls i lkk rangordning av handledningsalternativen mellan upp- 
spelningarna. Detta resultat ger stod at antagandet att lkk Snskar olika 
handledningsformer. 

Sammanfattningsvis kan sagas att lkk rangordning ger uttryck for att 
de onskar handledning av en handiedare eller en metodiklektor. Gransk- 
ningen av enskilda uppspelningsti Ufa lien har visat att lkk Snskar olika 
handledningsformer vid olika tillfallen Men i och med att det inte firms 
nagot samband i rangordningen mellan olika uppspelningar kan tyvarr inte 
anges vilken handledning som onskas vid respektive uppspelning. 






50 



ANALYS 2. UPPREPADE KONFRONTATIONER S EX VECKOR OCH 



TVA AR EFTER EXPERIMENT ET. 



51 



9. SKATTNINGS- QCH VARDERINGSFQRMULAR F in; EN NIVAANALYS 
AV LARARKANDIDATERS bedomningar 

9. 1 Nigra inledande kommentarer 

Sedan nigra ir tillbaka har publicerats allt flera forskningsrapporter i 
vilka anvandningen och effektema av externt fbrmedlad sjalvkonfrontation 
via ITV/VR eller film beskrivits och vSrderats. Det stora flertalet av 
rapporterna beskriver emellertid anvandningen av denna konfrontations - 
teknik i samband med psykoterapeutisk och klinisk behandling. Men aven 
pa andra omriden, sisom inom den all manna utbildningen, inom industrin 
och inom den militara utbildningen har tekniken prbvats. Hur personer 
reagerar pa. upprepade konfrontationer med de egna videobandade beteen- 
dena har studerats endast i nigra fa under sdkningar (Boone & Goldberg, 
1969; Dieker, Crane & Brown, 1971; Roberts, 1972). I dessa studier har 
fpp emellertid vid varje uppspelningstillfalle blivit konfronterade med det 
egna beteendet i nya situationer, vilket betyder att man inte har studerat 
fpp re -analyser utan fpp analyserar nya situationer. Dessutom har man 
inte haft tillfredsstallande kontroll over tidsintervallerna mellan in- och 
uppspelningstillfallena. Inte heller har tidsintervallerna mellan testtill- 
fallena varit kontroll erade, dock med undantag av Roberts (1972) studie. 
Robert kontrollerar tidsintervallerna mellan in- och uppspelningstill- 
fallena, men nigon slutsats angiende fpp re -analyser vid upprepade kon- 
frontationer med det egna videobandade beteendet kan siledes inte dras 
vare sig det galler denna studie eller de ovriga namnda. 

Nigon under sbkning angiende lSrarkandidaters reanalyser av egna 
videobandade mikrolektioner flera veckor eller flera ar efter att inspel- 
ningarna hade skett har mig veterligt Sverhuvudtaget inte publicerats, I 
det foljande skall analyseras pi vilket satt lSrarkandidater bedSmer sina 
egna videobandade lektioner vid slutet av andra lararh5gskoleterminen, 
dvs sex veckor efter experimentet och vid slutet av Ikk utbildningstid 
vid lararhbgskolan, dvs under sjatte terminen. Syftet med dessa re- 
bed5mningar ar att studera onn och i vilken utstrackning lararutbildningen 
har haft nigon effekt pi Ikk perception och vardering av de under experi- 
mentet videobandade mikrolektionerna. 



9. 2 Reliabiliteten i matningen 

Reliabiliteten i skattnings- och vardering sformular F III granskades och 
diskuterades utforligt i Bierschenk (1972, ss 129-134). De ANOVA-tabeller 
som kommer att utvS.rderas nedan tilliter en mycket ingiende analys. Men 
fOr att undvika att denna redovisning blir alltfOr detaljerad genomfSrs ana- 
lys en enbart for de enskilda a priori definierade variabelomridena, dvs 
summavariablerna. 



52 



I syfte att fa en skattning av reliabiliteten f5r de enskilda variabelom- 
radena beraknades for varje omrade och varje undervisningstillfalle Cron- 
bachs "coefficient alpha" (a,-,) (Lord & Novick, 1968, ss 87-90). Dessutom 
beraknades for varje summavariabel produktmomentkorrelationen mellan 
bedSmningen av videobandmaterialet under experimentet (tidpunkt 1) och be- 
domningen sex veckor (tidpunkt 2) respektive tva ar (tidpunkt 3) efter att ex- 
perimentet hade slutf5rts. Forst redovisas och diskuteras a„. I tabell 15 
redovisas a„ for samtliga tre bedomningstillfallen. 

Tabell 1 5. Reliabilitet f5r summavariabel: alfa-koefficient (a_), perception 
(a,), vardering (a 2 ) 





Mikrolektion 1 




Mikrolektion 2 




Variabel- 


Tidpunkt 






Tidpunkt 






omrade 


1 


2 


3 


1 


2 


3 


perception (a. ) 














1 Ego-ego 


.72 


.79 


76 


.79 


. 83 


.82 


2 Ego-elev 


.70 . 


.62 


53 


. 57 


. 55 


.64 


3 Ego-IPO 


. 33 


t -5 ~J i 


12 


.35 


.39 


.34 


4 Elev-ego 


. 57 


.64 


51 


.64 


. 78 


. 75 


5 Elev-elev 


.00 


.26 


25 


.31 


.52 


.63 


6 Elev-IPO 


.64 


. 68 , 


61 


. 53 


.55 


.65 


vardering (a ? ) 














1 Ego-ego 


.00 


. 13 


02 


. 12 


.20 


. 18 


2 Ego-elev 


.16 


.33 


24 


. 12 


.30 


.48 


3 Ego -IPO 


.37 


.46 


.45 


.43 


.52 


.52 


4 Elev-ego 


.74 


.78 


, 78 


.80 


.79 


.80 


5 Elev-elev 


. 00 


.00 


.00 


. 00 


.00 


.00 


6 Elev-IPO 


.31 


.44 


29 


.24 


. 10 


.34 



Som framgar ur tabell 15varierar a~ f5r de enskilda variabelomradena. 
Men eftersom koefficienterna f6r tidpunkt 1 diskuterats tidigare och f5r- 
klaringar anforts, fokuseras uppmarksamheten h&r endast pa en jSmforelse 
mellan de olika tidpunkterna. Allmant kan sagas att Ikk perception i sam- 
band med mikrolektion 2 forefaller vara mera stabil an vad som ar fallet 
f6r mikrolektion 1. Anmarkningsvart ar ocksa att reliabiliteten i a, for 
summavariablerna 4 och 5 vid tidpunkt 2 och 3 blivit battre. JamfOres a„- 
koefficienterna som beraknades fdr tidpunkt i, 2 och 3 framtrader samma 
relationer. Mot bakgrund av den diskussion som f5rts om sma kovarian- 
ser (Bierschenk, 1972 a, ss 132-134) kan sagas att summavariablerna har 
tillfredsstallande reliabilitet, trots att a for a„ inom variabelomrade 5 

C u 

fir noil. 

For de enskilda summavariablerna redovisas i tabell 16 produktmo- 
mentkorrelationerna (r) mellan tidpunkterna 1, 2 och 3. 



53 



Tabell 16 . Produktmomentkor relation fdr summavariabel mellan tidpunkt 
1, 2 och 3: perception (a,), vardering (a ? ) 





Mikrc 


lektion 1 




Mikrolektion 2 




Variabel- 


Tidpunkt 




Tidpunkt 




omrade 


(1,2) 


(1,3) 


(2,3) 


(1,2) 


(1,3) 


(2,3) 


Perception (a,) 














1 Ego-ego 


.64 


.61 


. 72 


.84 


.65 


.67 


2 Ego-elev 


. 73 


. 57 


.69 


. 75 


.56 


.66 


3 Ego-IPO 


.62 


. 51 


.65 


.67 


. 58 


.66 


4 Elev-ego 


.46 


.49 


. 54 


.64 


. 54 


. 73 


5 Elev-elev 


.62 


. 50 


. 58 


. 57 


. 58 


.76 


6 Elev-lPO 


. 65 


.49 


.65 


.53 


.45 


.62 


Vardering (a-,) 














1 Ego-ego 


.30 


.28 


. 38 


.55 


.39 


. 32 


2 Ego-elev 


.44 


.41 


.60 


.69 


.49 


. 54 


3 Ego-IPO 


.43 


.29 


.45 


. 73 


. 56 


.63 


4 Elev-ego 


.62 


.62 


.64 


. 70 


.63 


. 74 


5 Elev-elev 


.40 


. 35 


.40 


. 33 


.16 


.30 


6 Elev-lPO 


.24 


.20 


.40 


. 51 


.33 


.36 



Kritiskt varde (n = 96, a = . 01): r = 26 

Som framgir ur tabell 16 varierar r i mer eller mindre stor utstrackning 
inom ett variabelomra.de, beroende pi vilka konfrontationstillfallen det 
galler. Att kor relatione ma mellan tidpunkterna 1 och 3 skulle vara lagre 
an korrelationerna mellan tidpunkterna 1 och 2 &r ett van tat resultat. 
Men att korrelationerna mellan tidpunkterna 2 och 3 genomgaende skulle 
vara hogre ar ovantat. Kanske kan delta storre saraband fdrklaras med 
att alia 96 lkk fick se sina lektioner vid tidpunkt 2. Nagon mera definitiv 
slutsats kan dock inte dras av detta resultat. Korrelationerna mellan 
tidpunkterna 1-3 ar mattliga, men med hansyn till Smnets komplexitet 
och att endast tre korrelationer faller under signifikansgransen samt att 
det inte firms (med ett undantag) skillnader av betydande storlek mellan 
korrelationerna anses test-retest-reliabiliteten som tillfreds stall and e. 

9. 3 Variansanalytisk upplaggning 

Efter sjalvkonfrontationsexperimentets slutfOrande fick samtliga lkk som 
deltagit i experimentet se sina egna videobandade lektioner. Detta betyder 
att de experimentella betingelserna under uppfoljningen inte uppr&tthallits. 
Skalet dartill var att alia lkk skulle fa tillfalle att se sina egna lektioner. 
Emellertid skulle man ocksa. kunna tanka sig att en sadan atgard lsitt skulle 
kunna antingen sudda ut eller ocksa ytterligare profilera eventuella experi- 
mentella effekter. 



54 



Genom att Ikk upprepade sjalvbedomningar byggs in i den ursprungliga 
variansanalytiska upplaggningen (som faktor R) blir det mojligt att studera 
vilken betydelse olika antal upprepade uppspelningar, kombinerade med 
olika tidsintervaller s har for Ikk bedomningar, eftersom: 

grupp 1 fick se sig sjalva tio ganger i undervisningssituationer. Vid den 
forsta och fjSrde uppspelningen tillkorn traditionell handledning 

grupp 2 fick se sig sjalva fyra ganger i undervisningssituationer, vilka 
fSregatts av tva. handledning stillfallen 

grupp 3 fick se sig sjalva tio ganger i undervisningssituationer utan nagon 
handledning alls 

grupp 4 fick se sig sjalva fyra ganger i undervisningssituationer utan na- 
gon handledning alls 

En detaljerad uppstallning av under sokningsplanen, matningar och matnings- 
tillfallen firms i Bierschenk (1972 a, ss 63 och 80). 

Den variansanalytiska upplaggningen for utvarderingen av Ikk upprepade 
sjalvbedSmningar fyra veckor respektive tva. ar efter experimentets slut- 
f6rande framgar av tabell 17. 

Tabell 17 . Variansanalytisk upplaggning for analys av effekten av upprepade 
konfrontationer med det egna videobandade beteendet i en och 
samma mikrolektion efter experimentets slutf5rande 



Index 


H 


T 


U 


R 


A 


I 


V 


Antal 

Populations - 
storlek 


2 

2 


2 
2 


2 
2 


3 
3 


2 
2 


24 

00 


79 
79 



F6r forklaring av index H, T, U, I, A och V, se tabell 1. 

Som framgar ur tabell 17 fdrekommer en ny faktor, namligen faktor R med 

tre nivaer, dS.r 

r 1 : uppspelning ca 10 min efter slutford lektion 

r_: uppspelning sex veckor efter slutfort experiment 

r^,: uppspelning tva. ar efter slutf5rt experiment 

Nar det galler Ikk sjS.lvskattningar enligt skattnings- och va rde rings for - 
mular F III kommer alia huvudeffekter att testas. Dessutom testas om 
samspel foreligger eller ej. Men vid resultatredovisningen diskuteras 
mera ingaende faktor R och alia faktorkombinationer som innehaller 
denna faktor. Vid utvarderingen av experimentets olika datauppsatt- 
ningar anvands en analys- och redovisningsprocedur som innebar att 
aven denna redovisning utfors i foljande tre steg: 

1. tolkning av monstret i F-testen 

2. granskning av precisionen och styrkan i F-testen 

3. efterprovningar 



- 55 - 

9-3.1 Monstret i F-testen 

For varje variabelomrade utfordes en separat ANOVA. I tabell 18 redo- 
visas resultatet f6r alia sex variabelomridena. 

Jh.omvariabelomra.de 1, dvs ego-ego-relationen, finns det huvudeffek- 
ter i faktorerna U, R och A. Men aven inom. samspelen TR, UA, RA och 
TRA finns pavisbara effekter. En jamforelse med Ikk sjalvbedomning un- 
der experimentet visar att det redan dar funnits effekter i faktorerna U 
och A samt i faktorkombinationen UA. Daremot fanns det ingen pavisbar 
effekt med avseende pa T-faktorn. Det ar darfor anmarkningsvart att sa- 
val TR- som TRA-samspelet indikerar pavisbara effekter. Slutligen tyder 
effekten inom faktor R och faktorkombinationen RA litet tydligare pi att 
lkk, oavsett den experimentella paverkan, har forandrat sin perception 
eller vardering under utbildningens gang. 

Inom variabelomrade 2, dvs ego -elev- relation en finns huvudeffekter 
inom faktorerna H, U och R. Dessutom visar samspelen TH, UA och RA 
pavisbara effekter, JaLmfors dessa effekter med vad som framgatt ur ana- 
lysen av lkk sj alvbeddmning under experimentet kan konstateras fSljande: 
Under experimentet har traditionell handledning inte resulterat i nagon 
effekt, men en sadan effekt har nu pavisats. Dessutom var under experi- 
mentet lkk perception skild fran var de ring en, me dan nagon sadan effekt ej 
aterfinns i tabell 18. Huvudeffekten i faktor R och effekten i RA-samspe- 
let tyder pa att anting en. lkk perception eller vardering av de videobanda- 
de mikrolektionerna skiljer sig fran uppspelningstiilfalle till uppspelnings- 
tillfalle. 

Inom variabelomrade 3, dvs ego-IPO-relationen, har faktorerna H, 
U, R och A resulterat i pavisbara. effekter. Effekter kan ocksa pavisas 
inomTH-, UR- , UA-, TUA-, RA- och TURA- samspelen. Av dessa fanns 
ej effekten i H-faktorn och effekterna inom TH- samspelet i den tidigare 
analysen. Effekterna i samspelen UR, RA och TURA tyder dessutom pa. 
att upprepade uppspelningar har betydelse fdr lkk bedomning av mikro- 
lektionerna, att perception eller vardering paverkas samt att externt for- 
medlad sjalvkonfrontation via ITV/VR har betydelsen for lkk perception 
och vardering av mikrolektionerna vid olika tillfallen. 

Inom variabelomrade 4, dvs elev- ego -relationen, ger effekterna inom 
RA-och HURA- samspelet information utover vad som diskuterats i tidigare 
sammanhang. Daremot har effekterna i faktor A och samspelen TH, THA 
samt AU pavisats vid analysen av lkk sjalvbeddmning under experimentet. 

Inom variabelomrade 5, dvs elev-elev-relationen, finns pavisbara 
effekter i faktorerna T, H och U ; som ej fanns i den tidiga.re analysen. 



56 



Tabell 18 . LSrarkandidaternas sjalvbedomning efter ett sjalvkonfrontations- 
experiment: Sammanfattning av ANOVA-tabellerna 



Variations - 






Variabelomra.de 






orsak 


i 


2 


3 4 


5 


6 


T 








* * 




H 




* 


* 


* * 


* 


TH 




* 


* * 




* 


U 


* * 


* * 


# -f 


* 




TU 










* 


HU 












THU 












; r 


* * 


* * 


% % 


* * 


* * 


TR 


# 










HR 












THR 












A 


>|t J|e 




=:< * # % 


* * 


* * 


TA 












HA 








* * 


* * 


THA 






* 




* 


UR 






* 






TUR 












HUR 












THUR 












UA 


# * 


* * 


>!< * »!< s|« 


* * 




TUA 






* 


** 




HUA 










* 


THUA 












RA 


* * 


>Je a;< 


* >;« * >s< 


* 


si< * 


TRA 


* 










HRA 






. 






THRA 













URA 
TURA 
HURA 
THURA 



* * 



* 



T: Externt formedlad sj&lvkonfrontation via ITV/VR-tekniken 

H: Traditionell handledning 

U: Undervisningstillfalle (mikrolektion 1, 2) 

R: Upprepade uppspelningar av en och samma mikrolektion 

A: Aspekt (perception, vardering) 

**: F. 99 (i, 92) = 6. 78, F. 9<? (2, 184) = 4. 73 

*: F. 95 (1, 92) = 3. 89, F. g5 (2, 184) = 3. 05 






- 57 - 

Dessutom finns effekter inom UA- och TUA-samspelen som samtliga ar 
nytillkomna. Effekterna inom faktor R och RA-samspelet tyder pa att aven 
inom detta variabelomrade har de upprepade uppspelningarna pSverkat lkk 
perception och vardering. 

Inom variabelomrade 6, dvs elev-IPG-relationen finns pavisbara effek- 
ter inom faktorerna H och U samt inom TH-samspelet som samtliga ar ny- 
tillkornna* Liksom tidigare finns pavisbara effekter inom faktor A och fak~ 
torkombinationerna HA, THA samt HUA. Men eftersom ocksa HURA-sam- 
spelet har resulterat i en pavisbar effekt, tyder detta pa att aven de uppre- 
pade uppspelningarna har paverkat de lkk perception och vardering som fick 
traditionell handledning. Effekterna i faktor R och faktorkombinationen RA 
slutligen tyder pi. att lkk perception eller vardering har andrats fran uppspel- 
ningstillfalle till uppspelningstillfalle. 

Monstret i F-testen som redovisats i tabell 18 visar att lkk perception 
eller vardering inom samtliga variabelom.ra.den forandras fran uppspelnings- 
tillfalle till uppspelningstillfalle. De effekter som hanfor sig till faktorerna 
A och U bildar ett monster som i allt vasentligt over ens stammer med 
monstret i de tidigare redovisade analyserna (se Bierschenk, 1972 a, s 140). 

Till skillnad fran de tidigare utforda analyserna av lkk sjalvbedomning, 
dar det endast inom variabelomradena 2 och 4 fanns en effekt inom TH- 
samspelet, har de analyser som sammanfattats i tabell 18 med avseende pa 
faktorerna T och H samt TH-samspelet resulterat i nio effekter. Detta 
maste betraktas som ett mycket anmarkningsvart resultat med tanke pa. 
vilka tidsintervailer det galler och att dessa snarast borde ha haft en ni- 
vellerings- an en profiler ingseffekt. Aven om T, H och TH-effekter inte 
skulle visa sig kunna "5verleva H precisions- och styrkegranskningen bor 
de hallas i minnet. 

9. 3. 2 Precisionen och styrkan i F-testen 

F6r att undvika att relativt sma och osakra effekter kommer att ligga till 
grund f5r resultattolkningen har effekternas storlek och styrkan i F-tes- 
ten gran skats. Denna granskning har styrts av de kriterier som ocksi 
styrt utvarderingen av tidigare redovisade analyser (se Bierschenk, 1972, 
s 144). I syfte att skatta proportionsvarians beraknades Hays (5 -index 
f6r de signifikanta F-testen som redovisats i tabell 18 (se Hays, 1970, 
s 407). (S -varden redovisas i bilaga 1. Som ett matt pa en viss effekts 
storlek (ES) beraknades aven Cohens f (se Cohen, 1969, s 278). Over 
denna index har sedan bestamts sarmolikheten (g) att en effekt av viss stor- 
leksordning blir pavisbar pa. den valda styrkenivan. Storleken av de i ta- 
bell 18 angivna effekterna presenteras i tabell 19, medan styrkan redovisas 

i tabell 20. 



- 58 - 

Tabell 19 . Effektstorlek {£} for l&rarkandidaternas sjalvbedomning efter ett 
sjalvkonfrontationsexperiment: Sammanfattning av ANOVA-tabel- 
lerna 



Variations 
orsak 


i 


2 


Variabelomra.de 
3 4 


5 


i 

6 


T 
H 
TH 




(.07) 
(.07) 


(.06) 
(.09) 


(. ii) 


.09 
. 10 


(.06) 
(.09) 


U 

TU 
KU 
THU 


.24 


. 16 


. 11 




(.07) 


(.11) 


R 

TR 
HR 
THR 


.31 
(.15) 


, 37 

• 


. 18 




.14 


.26 


A 
TA 
HA 
THA 


. 14 




. 56 


. 65 
(.15) 


.21 
. 14 


.29 

.14 

. 13 


UR 
TUR 

HUR 
THUR 




• 


(. 14) 








UA 
TUA 
HUA 
THUA 


. 14 


. 14 


. 12 

(.13) 


. 12 


.13 
(.'17) 


(.18) 


RA 
TRA 
HRA 
THRA 


. 31 
(.23) 


.42 


.37 


.16 


(.13) 


.32 


URA 
TURA 
HURA 
THURA 






(.34) 


(.30) 




(.44) 



T 
H 

U 
R 

A 



Externt formedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR-tekniken 

Traditionell handledning 

Undervisningstillfalle (mikrolektion 1, 2) 

Upprepade uppspelningar av en och samma mikrolektion 

Aspekt (perception, vardering) 



( ): Anger E 95 (1, 92) = 3. 89, F. 95 (2, 184) = 3. 05 



- 59 - 

Tabell 20 . Styrka. (g) fdr lararkandidaternas bedSmning av videoban- 

dade mikrolektioner sex veckor och tvi ar efter experimentet 



Variations - 
orsak 


1 


2 


Variabelomra.de 
3 4 


5 


6 


T 

H 
TH 




(.60) 
(.40) 


(.50) 
(.59) 


(.73) 


.68 
. 77 


(.50) 
(.59) 


U 

TU 
HU 
THU 


>. 99 


>. 99 


.81 




(.60) 


(.73) 


R 

TR 
HR 
THR 


>. 99 
(-89) 


>. 99 


>. 99 




.92 


>. 99 


A 
TA 
HA 
THA 


>. 99 




>. 99 


>. 99 
(.72) 


>. 99 
.75 


>. 99 

. 75 
(.59) 


UR 
TUR 
HUR 
THUR 






.82 








UA 
TUA 
HUA 
THUA 


.75 


>. 75 


.58 
(.59) 


. 58 


.66 
(.80) 


(.84) 


RA 
TRA 
HRA 
THRA 


>. 99 
(.92) 


>. 99 


>. 99 


.85 


(.75) 


>. 99 


URA 
TURA 
HURA 
THURA- 






(.85) 


(.89) 




(.99) 



T: Externt fdrmedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR-tekniken 

H: Traditionell handlednlng 

U: Undervisningstillfalle (mikrolektion i, 2) 

R; Upprepade uppspelningar av en och samma mikrolektion 

A: Aspekt (perception, vardering) 

(): Anger F. 95 (1,"92) = 3.89, F. g5 (2, 184) = 3. 05 



- 60 



Som framgar ur tabelll9 finns sma effekter inom faktorerna T och H 
samt inom TH-samspelet. Granskningen av styrkan inom. dessa effekter 
visar (se tabell 7) att endast effekten inom faktor H (elev-elev-relationen) 
uppfyller kriteriet g > . 70. 

Faktor R visar en liten och fyra medelstora effekter. I samtliga fern 
F-testen ar styrkan mycket hog. 

Faktor A medforde tva sma. och fyra medelstora effekter, vars styrka 
ar mycket hQg. 

HA-samspelens effekter inom elev-elev- och elev-IPO-relationerna &r 
sma. men styrkan implicerar att effekterna utgor ett tillfredsstallande tolk- 
ning sunder lag. Har skall namnas att dessa effekter vid analysen av Ikk 
sjalvbedornning under experimentet inte uppfyllde kriteriet g > , 70. 

UA-samspelets effekter ar inom fern av de sex variabelomradena sma. 
och styrkan i F-testen kan endast inom ego-ego- och inom ego-elev-rela- 
tionen betraktas som tillfredsstallande. RA-samspelet resulterade i fern 
effekter som blev signifikanta med a = . 01. Inom ego -dim ens ion en ar 
effekterna medelstora och stora medan de inom elev-dimensionen ar sma 
och medelstora. Samtliga fern effekter s styrka ar god. 

Sammanfattningsvis kan sagas att granskningen av effekternas storlek 
och styrka visade att det inom ego-dimensionen finns 14 effekter som upp- 
fyller kriteriet a = . 01 och g > . 70. Inom elev-dimensionen \ippfyller 10 
effekter dessa krav. 

Analysens tredje steg galler saledes sammanlagt 2 4 effekter. 

9.3.3 Efterpr 5vningar 

Eftersom precisions- och styrkegranskningen for de signifikanta F-kvoter- 
na visar att det ar meningsfullt att analysera de enkla effekterna for att 
kunna g6ra mera ingaende tolkningar, skall i det foljande kontrastanalyser- 
na redovisas och diskuteras mera detaljerat, Vid tolkningen av kontrast- 
analyserna bor observeras att differenserna i cellmedelvardena granskas 
oavsett riktningstecknen. F5r efterprSvningarna har Scheffes test anvants. 

9.3.3.1 Hu vud ef f ekt e r 

Inom elev-elev-relationen kan effekten i faktor H anses vara ett bevis- 
kraftigt tolkningsunderlag. Cellmedelvardena i faktor H ar for h.. = 4. 55 
och f6r h ? = 4. 30. Detta resultat implicerar att de lkk som fick traditio- 
nell handledning bedOmer elev-elev- relationerna mera positivt an de lkk 
som inte fick denna paverkan. Nagon sadan effekt har inte blivit pavisbar 
vid analysen av lkk sjalvbedornning under experimentet. 



61 



Inom ego-dimensionen (variabelomra.de 1-3) har faktor U resulterat i 
effekter som kan anses vara ett tillfredsstallande tolkningsunderlag. Cell- 
medelvardena i faktor U redovisas i tabell 21. 

Tabell 21 .. Medelvarden fdr faktor U (variabelomradena 1-3) 



Variabel- 
omra.de 


u l 


Niva 


u 2 


1 
2 
3 


4. 51 
4. 54 
4.87 




4.69 
4.63 

4.95 



Som framgar ur tabell 21bedomer lkk mikrolektion 2 mera positivt an mik- 
rolektion 1. Detta resultat stammer val overens med de resultat som redo- 
visats tidigare (se Bierschenk, 1972 b, bil 3:1, tabell 1). 

De upprepade uppspelningarna av videobandmaterialet har paverkat 
lkk bedomningar inom fern av de sex subjekt-objekt-relationerna. Gransk- 
ningen av styrkan i dessa F-test visade att styrkan ar mycket hog och att 
effekterna kan anses vara ett beviskraftigt tolkningsunderlag. Cellmedel- 
vardena i faktor R redovisas i tabell 2.2, 

Tabell 22 . Medelvarden for faktor R (variabelomradena 1-6) 

















Scheffes 




Variabel- 






Niva 






test 




omrade 


r l 




r 2 


r^ 
3 


Kritiska 


varden 


1 


4. 


70 


4. 


64 


4. 


47 


.39 




2 


4. 


69 


4, 


69 


4 


48 


. 31 




3 


4. 


97 


4. 


92 


4. 


82 


.32 




4 


4. 


97 


4. 


96 


4. 


94 


.38 




5 


4. 


52 


4. 


41 


4. 


35 


.30 




6 


5. 


45 


5. 


26 


5. 


05 


.34 


* * 



Som framgar ur tabell 22 skiljer sig cellmedelvardena inte pavisbart fran 
varandra, dock med undantaget av elev-IPO-relationen, dar r, ar skilt 
fran r^. Elevernas reaktioner pa undervisningen bedoms av lkk vid slutet 
av lararhogskoleutbildningen pavisbart mindre positivt an vad som skedde 
tinder experimentet. De bedomningar som aterspeglas av cellmedelvardena 
i tabell 22 bestyrker de resultat som redovisats i Bierschenk (1973), dvs 
lkk bedomningar blir alltmera kritiska. 

Av huvud effekterna aterstar effekterna i faktor A, som inom fem av 
de sex subjekt-objekt-relationerna utmarkes av hoga styrkev&rden. Cell- 
medelvardena redovisas i tabell 23. 



- 62 



Tabell 23 . Medelvarden for faktor A (variabelomradena 1-6) 



Variabel- 




Niva 




-—--■—-- 


omrade 


a i 




a 2 


1 


4. 


73 


4. 


47 


2 


4. 


58 


4. 


59 


3 


4. 


52 


5. 


30 


4 


6. 


03 


3. 


88 


5 


4. 


72 


4, 


13 


6 


4. 


91 


5. 


60 



Som framgar ur tabell 23 ger vardena for lkk perception (a.) uttryck for 
att beteendeaspekternas positiva attribut inom samtliga subjekt-objekt- 
relationer var dominerande. Resultatet i va.rderin.gsdimensi.onen visar att 
lkk varderar dessa beteendeaspekters forekomst som vasentlig. Det rela- 
tivt laga vardet f6r variabelomrade 4 tyder pa. att lkk varderar elevernas 
"socialt provokativa beteende" (om sadant hade forekomm.it) som ganska 
besvarande. Elevernas odisciplinerade beteende (variabelomrade 5) var- 
deras som relativt obesvarande. Jamfors de varden som redovisats i ta- 
bell 23 med de tidigare rapporterade resultaten av lkk perception ach var- 
dering (se Bierschenk, 1972 b, bil 3:1, tabell 2) f inner man att lkk percep- 
tion overlag blivit mera negativ (dvs mera kritisk) medan varderingen ar 
oforandrad. 



9. 3. 3. 2 Samspelseffekter 

Av samspelseffekterna uppfyller rIA-samspelet inoin elev-elev- och elev- 
IPO-relationen kriterierna a = . 01 och g > . 70. Cellmedelvardena f5r HA- 
samspelet inom elev-elev-relationen redovisas i tabell 24, 

Tabell 24. Kontrastanalys HA (Elev-elev-relation) 



Ordningsfoljd 




1 


2 


3 

h 2 a i 


4 

h, a. 

1 i ] 


Pave 


rkan 




h i a 2 


n~ a,, 
2 2 


m 






4.12 


4. 14 


4,47 


4.98 




h i a 2 






. 02 


.35 


.86 




h 2 a 2 








. 33 


. 84 




Vl 










. 51 


Sche 


h l a i 












ffes test 












Kriti 


skt varde 


1. 


03 









- 63 - 

Som framgar ur tabell 24 ar cellmedelvardena inte pavisbart skilda fr&n 
varandra. Elev-elev-relationen avser i detta sammanhang framforallt 
elevernas ordningsheteende, dvs elevernas disciplin sinsemellan. Inom 
denna kontrast har i de tidigare analyserna konstaterats en pavisbar skill- 
nad mellan handledningsgruppens perception och vardering (se Bierschenk, 
1972 b, bilaga 3:6, tabell 7). Men styrkan i denna F-kvot uppfyllde ej 
g > . 70, varfor denna effekt inte diskuterats. 

Cellmedelvardena for HA~samspelet inom elev-IPO-relationen redo- 
visas i tabell 25, 

Tabell 25 , Kontrastanalys HA (Elev -IPO- relation) 



OrdningsfOljd 




1 


2 


3 


4 


Paverkan 




h 2 a l 


Vi 


Vz 


h 2 a 2 


m 




4.68 


5. 13 


5. 59 


5.61 




Vi 




.45 


.91** 


. 93** 




h i a l 






.46 


.48 




h l a 2 








.02 




h 2 a 2 










Scheffes test 












Kritiskt varde 


.87 











Som framgar ur tabell 25 skiljer sig tva cell me del var den pavisbart fran 
varandra. Ur psykologisk synvinkel ar det emellertid endast skillnaden 
mellan h- > a 1 och h ? a som ar av betydelse. Denna effekt indikerar att de 
lkk som inte fick traditionell handledning i sin perception av elevernas 
reaktioner pa. undervisningen ger uttryck for en mattligt positiv reaktion 
hos eleverna samt att lkk varderar positiva reaktioner som vasentliga. 
Denna effekt fanns ej i den tidigare utforda analysen av lkk sjalvbedom- 
ning under experimentet (jfr Bierschenk, 1972 a, s 145). 

UA-samspel med tillfredsstallande styrkevarden finns inom ego-ego- 
och ego-elev-relationerna. I tabell 26 redovisas cellmedelvardena f6r 
UA-samspel et inom ego-ego-relationen. 



- 64 



Tab ell 26. Kon 


trastanaly 


s UA (e 


go- ego - 


relation) 




' 


OrdningsfSljd 


1 


2 


3 


4 


Paverkan 


U l a 2 


u 2 a 2 


U l a i 


U 2 a l 


TO 


4.41 


4, 53 


4,61 


4.85 


U i a 2 




t x £* 


,20 


. 44* * 


U 2 a 2 






.08 


.32 


u , a. . 
1 1 








.24 












Scheffes test 










Kritiskt varde 


.36 









Som framgar ur tabell 26 ar det endast cellmedelvardena f5r vt.a^ och 
u 2 a^ som skiljer sig pavisbart. Denna effekt ar dock inte l&tt att tolka, 
eftersom den innebar att lkk vSrdering vid lektionstillfalle 1 skiljer sig 
fran lkk perception vid lektionstillfalle 2. De ur psykologisk synvinkel 
intressanta jamforelserna, dvs variationerna inom perceptionen respek- 
tive varderingen, visar emellertid inte nagon stSrre fSr&ndring. 

Cellrnedelvardena £6r UA-samspelet inom. ego-elev-relationec. redo- 
visas i tabell 27. 

Tabell 27. Kontrastanalys UA (ego- elev- relation) 



Qrdningsfdljd 


1 


2 


3 


4 


Paverkan 


Vr 


J. " 


u 2 a 2 


U 2 a i 


m 


4. 51 


4. 57 


4.61 


4. 66 


U l a i 




. 06 


. 10 


. 15 


u l a 2 






. 04 


.09 


u 2 a 2 








. 05 


U 2 a l 










Scheffes test 










Kritiskt varde 


.53 









Som framgar ur tabell 27 finns inga pavisbara skillnader mellan cellmedel- 
vardena. Fdrandringarna inom lkk perception och vSrdering ar marginella. 
Aven effekten i UA-samspelet hade i den tidigare utf5rda. analysen av lkk 
sjalvbedCmning under experimentet inte uppnatt ett tillfredsstallan&e styr- 
kevarde. 



- 65 - 

Av de samspelseffekter som har styrkevarden g> .70 aterstar for en 
narmare analys RA-samspelen inom variabelomradena I, 2, 3, 4 och 6. 
Innan dessa samspel granskas skall de hittills utf5rda kontrastanalysernas 
resultat sammanfattas. I korthet kan sagas foljande: 

1. Effekterna inom HA-samspelen hanfor sig till handledningsgruppens 
perception och vardering av elevernas beteenden sinsemellan och ele- 
vernas reaktioner pa undervisningssituationen. Resultatet implicerar 
att traditionell handledning paverkar Ikk, 

Inom elev-elev-relationen farms inga pavisbara skillnader mellan cell- 
rnede lva r d ena , 

Inom elev-IPO-relationen skiljer sig cellmedelvardena i tva fall pa vis • 
bart fran varandra. Den ur tolkningssynvinkel intressanta. skillnaden 
visar att de lkk som inte fick traditionell handledning i sin perception 
avviker markant fran sin vardering medan de lkk som fick traditionell 
handledning uppvisar kongruens i sin perception och vardering. 

2. Effekterna inom UA-samspelet finns endast inom ego-ego- och ego- 
elev-relationerna. I cellmedelvardena finns ej nagon skillnad, som ur 
tolkningssynpunkt ar av betydelse. 

Cellmedelvardena implicerar emellertid marginella forandringar i 
positiv riktning. Lkk vardering fSljer perceptionen, dvs i den man de 
observerar positive, forandringar, oka.r de ocksa varderingen av 8am- 
ma foreteelse i motsvarande grad. 

Genom att det finns pavisbara effekter inom RA-samspelet som dess- 
utom uppfyller kriteriet g > . 70 blir det mojligt att narmare granska hur 
lkk perception respektive vardering har forandrats under lararhSgskole- 
utbildningen. Forst skall RA-samspelen inom ego-dimensionen granskas. 
Cellmedelvardena redovisas i tabellerna 28, 29 och 30. Darefter foljer 
en granskning av RA-samspelen inom elev-dimensionen. Cellmedelvar- 
dena fGr denna redovisas i tabellerna 31 och 32. 

Som framgar ur tabell 28 skiljer sig varken lkk perception eller var- 
dering fran uppspelningstillfalle till uppspelningstillfalle. Cellmedelvar- 
dena visar dessutom att perception och vardering nivamassigt overens- 
stammer. Detta betyder att lkk har percipierat en mattlig forekornst av 
eller kvalitet hos aspekterna och varderat dessa sorn varken vasentliga 
eller ovasentliga. 



- 66 



Tabell 28 . Kontrastanalys RA (ego -ego -relation) 



Ordningsfoljd 



4 



Paver kan 



m 



r 3 a 2 
r 2 a 2 
r l a 2 
r 3 a i 
r 2 a l 
r i a i 



r 3 a 2 


r 2 a 2 


r l a 2 


r 3 a l 


4.42 


4.50 


4.50 


4.52 




.08 


.08 


.10 






.00 


.02 
.02 



r 2 a l 


r l a i 


4. 77 


4.90 


.35 


.48 


.27 


.40 


.27 


.40 


.25 


.38 




.13 



Scheffes test 
Kritiskt varde . 54 



Tabell 29 . Kontrastanalys RA (ego- elev -relation) 



Ordningsfoljd 


1 




.2 


3 


4 


5 


6 


Paver kan 


r„ 


, a l 


y ft 
22 


r a, 
3 2 


r 2 a l 


r l a 2 


r l a l 


m 


4. 


38 


4.57 


4.59 


4.60 


4.62 


4.76 


r 3 a l 






.19 


.21 


.22 


. 24 


.38 


r 2 a 2 








.02 


.03 


. 05 


.19 


r 3 a 2 










.01 


. 03 


.17 


r 2 a i 












. 02 


. 16 


r l a 2 














. 14 


r l a l 
















Scheffes test 
















Kritiskt vSrde 


.49 















Som framgar ur tabell 29 skiljer sig inte lkk perception eller vardering 
mellan de olika uppspelningstillfallena. Aven inom ego-elev-relationen 
har de observe rat en mattlig fSrekomst av eller kvalitet hos de aspekter 
som definierar detta variabelomrade. Cellmedelvardena ger uttryek for 
att lkk varderar forekomsten som varken vasentlig eller ovasentlig. 

Som framgar ur tabell 30 skiljer sig lkk perception eller vardering 
inte heller med avseende pi ego-IPO-relationen pavisbart mellan uppspel- 
ningstillfallena. Daremot kan konstateras att lkk, trots att intensiteten i 
aspekterna inom detta variabelomrade var mlttlig, varderar dessa som 
vasentliga. 



67 



Tabell 30. Kontrastanalys RA (egc 


-IPO- 


relation) 






Ordningsf5ljd 


1 2 


3 


4 


5 


6 


Paverkan 


r 3 a l r 2 a i 


r l a i 


r l a 2 


r 2 a 2 


r 3 a 2 


m . 


4.33 4.56 


4.66 


5.28 


5.28 


5. 33 


r 3 a l 


.23 


.33 


. 95** 


. 95** 


1.00** 


r 2 a l 




. 10 


.72** 


. 72** 


.77* * 


r i a i 






.62** 


.62** 


.67* * 


r i a 2 








.00 


.05 


r 2 a 2 










.05 


r 3 a 2 












Scheffes test 












Kritiskt varde 


.48 











Tabell 31 . Kontrastanalys RA (elev-ego- relation) 



Ordningsfoljd 1 



Paverkan 



m 



r l a 2 
3.82 



r l a 2 



r 2 a 2 



r 3 a 2 



r 3 a l 



r 2 a l 



r l a l 



Scheffes test 
Kritiskt varde . 57 



r 2 a 2 

3.90 

.08 



r 3 a 2 

3, 93 

. 11 

.03 



r 3 a l 



r 2 a l 



r l a i 



5.96 6.01 6.11 

2.14** 2.19** 2.29** 

2.06** 2.11** 2.21** 

2.03** 2.08** 2.18** 

.05 .15 

.10 



Som framgar ur tabell 31 ar Ikk perception och vardering ofSrandrad. 
Cellmedelvardena indikerar att Ikk Qverlag under experimentet och de 
efterfSljande uppspelningarna av videobandmaterialet inte har percipierat 
nagot socialt provokativt beteende hos eleverna. Men om ett sadant be- 
teende hade fSrekommit skulle det ha varderats sorn besvarligt f6r den 
egna undervisningen. Nagon fSrandring 1 Ikk vardering har saledes inte 
intraffat. 



68 



Tab ell 32. Kontrastanalys RA (elev -IPO- relation) 



Ordningsfoljd 


1 


2 


3 


4 


5 


6 


Paverkan 


r 3 a l 


r 2 a l 


r l a l 


r 2 a 2 


r l a 2 


r 3 a 2 


m 


4.49 


4.95 


5.27 


5. 57 


5.62 


5.62 


r 3 a l 




. 46* * 


.78* * 


1.08** 


1. 13** 


1. 13** 


r 2 a i 






.32 


.62* * 


.67* * 


.67** 


r i a i 








.30 


. 35 


.35 


r 2 a 2 










. 05 


.05 


r l a 2 












.00 


r 3 a 2 












f— 


Scheffes test 














Kritiskt varde 


.46 













Som framgar ur tabell 32 skiljer sig Ikk perception av elevernas reaktion 
pi amne, undervisning och omgivning pavisbart fran vad som observerats 
under experimented Tva ar efter experimentet ar perceptionen pavisbart 
mindre positiv ja.mf5rt med vad den var under experimentet eller sex veckor 
efter att experimentet var slutfort. Daremot skiljer sig inte perceptionen 
sex veckor efter experimentet fran perceptionen under experimentet. Inte 
heller har Ikk vardering forandrats. De vidhaller sin vardering, oavsett 
vilken uppspelning det galler, att det ar vasentligt att eleverna reagerar 
positivt pa. mikrolektionerna. 



9.3.4 Sammanfattning av lararkandidater s skattning och vardering med 
hjalp av formular F HI 

Den stegvisa utvarderingen av lkk re-analyser av experimentets video- 
bandade mikrolektioner har i forsta steget visat att det firms nio effekter 
som hanfSr sig till paverkan traditionell handledning (H), externt fdrmed- 
lad sjalvkonfrontation via ITV/VR (T) och samspelet mellan T och H,mot 
tva. effekter i analysen av lkk skattningar och varderingar under experi- 
mentet. Resultatet ar anmarkningsvart satillvida att det borde ha implika- 
tioner fbr fortsatt forskningsverksamhet. F5rvantningen var namligen att 
tidsintervallen skulle nivellera sadana effekter men i stallet kan observe- 
ras en profilering. Dessutom finns det ett antal effekter i samspelet av 
betydelse fbr analysen. 



b9 



Som papekats tidigare (se Bierschenk, 1972 a, s 141) ar statistiskt 
signifikanta F-test och ett meningsfullt mOnster i F-kvotema dock ej ni- 
got tillrackligt underlag for att raan skall kunna bedoma i vilken utstrack- 
ning de expe rimentella data kan betraktas som ett beviskraftigt tolknings- 
underlag. Av detta skal utf5rdes analyssteg 2, vilket betyder att de signi- 
fikanta F-kvotemas effektstorlek granskades och styrkan i F-testen berak- 
nades. Fixeras a- och g-vardena kan namligen anges om de faktiskt ob- 
serverade effekterna kan laggas till grund f5r ingaende tolkningar. Forsk- 
ningslitteraturen ar rik pi exempel dar endast signifikanta F-test utgOr 
underlag f5r tolkning. 

Resultatet av steg 2 i analysen visar att endast 24 av 48 pavisbara 
effekter uppfyller vara kriterier a = . 01 och g i> . 70. 

Att den experimentella paverkan skulle ha nagon effekt utanfor den ex- 
perimentella situationen var knappast att vanta, atminstone inte med han- 
syn till uppspelningstillfalle 3 (vid slutet av lararhogskoleutbildningen). 
Precisions- och styrkegranskningen visade ocksa. mycket riktigt att atta 
av de nio effekterna i faktorema T och H samt TH- samspelet ar mycket 
sma och styrkan lag. Desto mer overraskande ar det att det finns en 
effekt med tillfredsstallande styrka i faktor H, dar cellmedelvardena in- 
dikerar att lkk, som fick traditionell handledning, bed5mer elev-elev- 
relationen mera positivt an de lkk som inte fick denna paverkan. HA -sam- 
spelet indikerar att handledningen paverkade lkk perception, medan varde- 
ringen ej tycks ha blivit piverkad av handledarens kommentarer. 

De ovriga samspels effekterna som granskats i denna analys i form av 
efterprovningar skall ej diskuteras har, eftersom de i allt vasentligt be- 
styrker de resultat som framkommit i de tidigare analyserna. 

Vad som torde vara av stor betydelse for lararutbildningen ar att 
denna analys har visat s att varken lkk perception eller vardering f5rand- 
rats namnvart \inder lararutbildningen, dock med undantag av effekterna 
inom elev-elev- och elev-IPO-relationerna, Kontrastanalyserna av RA- 
samspelet visar att sa ar fallet inom fern av de sex variabelomradena. 
Studeras medelvardena mera ingaende blir det tydligt att f5randringar 
(aven marginella) i perceptionen atfbljs av en forandring (lika marginell) 
i varderingen. Men det finns ocksa andra fall dar perceptionen fSrandras 
mera markant, fastan varderingen ligger kvar pa samma niva som tidi- 
gare. Dessa forhallanden har redan i de tidigare utfSrda analyserna kun- 
nat konstateras och bekraftas i denna analys. Det tycks som om varde- 
ringen i vissa fall fSljde perceptionen som en skugga. 

Som Rosenthal & Gaito (1963, s 33) papekar beror ofta publiceringen 



- 70 - 

av forskningsresultat pa om det finns signifikanta resultat (heist a = . 01 
och a = . 05). Denna fixering pa signifikanser kan leda till att vasentliga 
resultat inte uppmarksammas av antingen rapportforfattare eller utgivare, 
darfor att signifikanta styrkevarden inte uppmarksammas. Hade denna 
analys lett till tolkbara skillnader mellan cellmedelvardena inom faktor R 
och faktorkombinationen RA hade man utan tvekan kommit med fdrklaringen: 

(1) att det ar lararutbildningen som paverkat Ikk perception och/eller vSr- 
dering av de egna prestationerna under lararutbildningens andra termin, 

(2) att det ar sjalvklart att lkk vid slutet av sin lararutbildning (6:e terminen) 
ar mycket battre tranade i att se i vilken utstr&ckning de lyckades respek- 
tive misslyckades med sin undervisning, (3) att varderingen av de enskilda 
attributens betydelse naturligtvis har andrats genom lararutbildningen, 

(4) att lkk har blivit tranade i elevobservationer och (5) att lkk har battre 
fardigheter i och pedagogisk-psykologiska kunskaper for att kunna iaktta 
och analys era komplexa samspel etc. 

Mojliga fdrklaringar till ett accepterande av nollhypotesen i samband 
med experiment angavs inledningsvis. Att emellertid inte heller tva ars 
lararutbildning har paverkat lkk perception och vardering mera markant 
ar ett ovantat resultat. Det vore intressant att fa fdrklaringen till varfor 
lararutbildningen endast marginellt har paverkat lkk. Ett fSrsta steg i en 
analys av lkk perception och vardering av de attribut som ingatt i skattnings- 
och vardering sformular F III skulle vara att narmare analysera RV-sam- 
spelet inom de enskilda variabelomradena. 

9. 4 Variansanalytisk upplaggning for skillnader mellan pedagogiska 
experters och lara rkan didaters beddmning 

Som en del i sjalvkonfrontationsexperimentet ingick pedagogiska experters 
bedomning av videobandmaterialet. Genom att lkk och de pedagogiska 
experterna utforde sina bedomningar med hjalp av formuiar F III blev 
det mSjligt att aven studera om det finns skillnader i pedagogiska exper- 
ters och lkk bed5mningar. Med utgangspunkt i antagandet att lararut- 
bildningen har paverkat lkk perception och vardering utfdrdes ANOVA 
f6r skillnader mellan experternas medelbedomning och lkk sjalvbed5mning. 

innan denna analys redovisas, skall dock kortfattat anges vilka resul- 
tat ANOVA for skillnaderna under sjaivkonfrontationsexperimentet resul- 
terade i. Som framgar ur Bierschenk (1972, ss 219-228) har faktorerna 
T, H och U ej medfort nagon pavisbar skillnad som samtidigt uppfyller 
kriteriet g > . 70„ 



71 - 



Inom ego-elev-relationen uppfyllde ATH-samspelet och inom ego-IPO- 
relation AUT-samspelet detta krav. For elev-dimensionen uppfyllde dare- 
mot inom elev-elev-relationen UH-samspelet och inom elev-IPO, ATH- och 
AUH-samspelet tolkningskraven. 

Tab ell 33 , Skillnader mellan lararkandidaternas sjalvbedomning under 

sjatte terminen och bed5marnas medelbedomning under larar- 
kandidaternas andra termin: Sammanfattning av ANOVA-tabel- 
lerna 



Variations - 




Va riabelomrade 






orsak 


1 


2 3 4 


5 


6 


T 






* 




H 




>\- 




* 


TH 


* 


* * * 






U 


* * 








UT 










UH 


* 








UTH 










A 


* * 


* * * * 


* * 


* # 


AT 










AH 








* 


ATH 


* 


* * * * 




** 


AU 










AUT 










AUH 




* * * * 






AUTH 




* 






V 


* * 


* * * * * * 


* * 




TV 










HV 










THV 


* 








uv 










UTV 










UHV 










UTHV 










AV 


* * 


* * * * * * 


* * 


* * 


A TV 
AHV 
ATHV 


* 


# * 






AUV 
AUTV 
AUHV 
AUTHV 






* 





T: Externt fSrmedlad sjalvkonfronta- V: Skattnings- och varderings- 

tion via ITV/VR-tekniken formular F III 

H: Traditionell handledning * F # 99 U » 92) = 7. 08 

(dyadisk konfrontation) * >; c p (j f 92) - 4^ qO 

U: Undervisningstillfalle (mikrolektion 1, 2) 

A: Aspekt (perception, vardering) 



95 



- 72 - 

I det fSljande studeras objektiviteten i lkk sjalvbedomning, definierad 
genom bedbmarnas medelbedbmning. Har lkk under sjatte terminen bedomt 
sin egen undervisning "objektivt" borde det ej finnas nagon numerisk skill- 
nad mellan lkk bedomningar och de bedomningar som utfordes av exper- 
terna under lkk andra termin. Forekommer skillnader, implicerar dessa, 
enligt den operationella definitionen ovan, att lkk sjalvbedomning ej dver- 
ensstammer raed "realiteten". Analys- och redovisningsproceduren ar 
densamma som tillampades i de ovan redovisade analyserna. 



9. 4. 1 . Monstret i F-testen 

For varje variabelomrade utf5rdes en separat ANOVA. Resultatet av de 
f6r de enskilda variabelomradena utforda analyserna sammanfattas i ta- 
bell 33. 

Inom ego-elev-relationen finns en huvudeffekt i faktor H. Dessutom 
firms inom elev-elev-relationen en huvudeffekt inom faktor T och inom 
elev-IPO-relationen en huvudeffekt inom faktor H. Samtliga effekter har 
ej kunnat pavisas under lkk andra termin, dvs under experimentet. Med 
avseende pa faktor U finns en effekt inom ego-ego- relationen. Denna effekt 
fanns ocksa under experimentet. Daremot har effekten inom elev-ego-rela- 
tionen nu inte blivit pavisbar. Det skall ocksa namnas att skillnaderna med 
avseende pi faktor A inom ego -dimension en blivit mera markant. 

Med avseende pa samspelseffekterna ar det inom ego-ego- relationen 
effekten inom UH- samspelet som har tillkommit. Effekten inom ATH-sam- 
spelet fanns redan under experimentet. 

Inom ego-elev-relationen finns det liksom tidigare en effekt inom 
ATH- samspelet. Daremot har effekten inom A UH- samspelet f5rst nu kun- 
nat pavisas. De samspelseffekter som tidigare fanns inom ego-IPO-rela- 
tionen har inte kunnat pavisas i denna analys. 

Inom elev-ego- och elev-elev-relationerna har fOrutom effekten i 
TH-samspelet de tidigare pavisade samspelseffekterna inte kunnat pavisas 
men i stallet effekter inom AUH- och AUTH- samspelen. 

Inom elev-IPO-relationen har fSrandringen skett pa sa satt att effek- 
ten i AUH- samspelet inte langre ar pavisbar, medan det nu kan pavisas 
liksom tidigare en effekt inom ATH- samspelet. Men effekten inom UH- 
samspelet ar inte langre pavisbar. Nu kan i stallet en effekt inom AH- 
samspelet konstateras. 

Sammanfattningsvis kan sagas att vi liksom i den tidigare analys en 
kunnat pa visa 19 effekter. Emellertid har en forskjutning skett. Mot bak- 
grund av det antagandet att lararutbildningen har en utjamnande effekt 
med avseende pa den under andra terminen administrerade paverkan ar 



- 73 - 



det ett ovantat resultat att det nu (sjatte terminen) finns flera T, H och 
TH-effekter an vad som tidigare varit fallet. Vidare har det skett en 
stdrre differ entiering med avseende pi skillnader i perception och varde- 
ring. Dessutom har de fiesta fOrandringarna intraffat inom elev-dimen- 
sionen. Av 10 effekter har 8 effekter som pavisades under andra terminen 
inte kunnat pavisas i denna analys, men i stallet har 7 nya effekter blivit 
pavisbara. 

Inom ego -dimension en pavisades under andra terminen 9 effekter, av 
vilka i denna analys 4 inte blev pavisbara, me dan daremot 6 nya effekter 
tillkom. 

Innan emellertid nagon mera detaljerad analys och tolkning sker skall 
effekternas styrka granskas. Denna granskning har till syfte att garantera 
ett enbart tolkningsbara effekter blir fbremal f5r efterprovningar. Preci- 
sion och styrka i F-testen redovisas i tabell 34. 



74 



Tabell 34, Effektstorlek och styrka for skillnader mellan lararkandidatei 
och pedagogiska experters skattningar 



Variations- 
orsak 



1. Effektstorlek (f) 

T 
H 
TH 



U 

IT T 
UH 
UTH 



| AT 

1 AH 

I ATH 

| AU 

\ AUT 

; AUH 



(.16) 

1 7 
. x i 

Lib) 
, 18 

(. 25) 



AUTH 



j 2. Sannolikhet (g) 

\ T 
J H 

TH 

U 
UT 

UH 
UTH 

A 

AT 
AH 
ATH 

AU 
AUT 
AUH 
AUTH 



Variabelomrade 
2 3 4 



(.13) 



(.15) 



61 



H 



39 



.26 



33 



(.71) 



32 



.2? 

(.31) 



(.60) 




(.55) 


.62 


. 77 








(. 55) 








i!p 04& 


>. 99 


>.99 




(.69) 


.96 




. 70 




.48 




, 52 

(.69) 



(.12) 






(. 64) 



.67 



(.12) 



(.16) 

, 35 



(. 64) 



>«99 

(.60) 
.79 



T: 

H: 
U: 
A: 

(): 



Externt fSrmedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR-tekniken 
Traditionell handledning (dyadisk konfrontation) 
Undervisningstillfalle (mikrolektion 1, 2) 
Aspekt (perception, vardering) 
F >95 (1,92) = 4.00 



- 75 - 

9.4.2 Precisionen och styrkan i F-testen 

Som framgar ur tabell 34 ar effekterna inom faktorerna T och H samt 
faktorkombinationen TH f6r sma fbr att de skall kunna utgbra en tillfreds- 
stallande tolkningsbas. De effekter som uppfyller kriteriet f6r tolkningen 
finns med avseende pa faktor U inom ego-ego-relationen. Effekterna i 
faktor A uppfyller, fbrutom inom elev-elev-relationen, detta kriterium 
(g > .70). Jamfbrt med de resultat som redovisats i Bierschenk (1972, 
s 217) ar effekten i faktor U oforandrad. Daremot finns det nu (tva ar ef- 
ter experimentets genomfbrande) flera pavisbara effekter i faktor A. Me- 
dan tidigare endast fanns en tolkbar effekt inom ego-elev-relationen finns 
det nu tolkbara effekter, fbrutom inom elev-elev-relationen, inom samt- 
liga variabelomraden. 

Betraffande ATH-samspelet kan konstateras tre tolkbara effekter, dvs 
inom variabelomradena 2, 4 och 6. Under experimentet framkom endast 
2 effekter (variabelomradena 2 och 6). Slutligen har effekten inom AUT- 
samspelet, som tidigare fanns inom ego-IPO-relationen, fdrsvunnit. I 
denna analys ar det nu i stallet en effekt inom AUH-samspelet som hanfbr 
sig till ego-elev och elev-ego-relationen. Bada ar dock ej tolkbara. Dess- 
utom har AUH-samspelet inom elev-IPO-relationen nu inte kunnat pa visas. 

9. 4. 3 Efterprbvningar 

Med utgangspunkt i den redovisade precisions- och styrkegranskningen 
skall i det fbljande fbrst redovisas skillnaderna med avseende pa huvud- 
effekterna. Det b6r samtidigt hallas i minnet att vi har diskuterar skillna- 
der i skillnader. I de utfSrda berakningarna har namligen som objektivi- 
tetsmitt anvants differenserna mellan de pedagogiska experternas medel- 
bedbmning och lkk sjalvbedbmning (se Bierschenk, 1972, ss 211-213). 

9.4.3.1 Huvudeffekter 

Inom ego-ego-relationen ar det effekten i faktor U som kan anses vara 
ett beviskraftigt to lkning sunder lag. Vid undervisningstillfalle 1 skiljer 
sig de pedagogiska experternas bedbmning .65 skalsteg fran lkk sjalvbe- 
dbmning. Detta avstand minskar vid lektionstillfalle 2 pavisbart. Avst&n- 
det £r vid detta tillfalle . 53. Utvecklingen gar i samma riktning som re- 
sultaten under experimentet indikerat. 

Huvudeffekterna i faktor A redovisas fbr samtliga variabelomraden i 
tabell 35. 



- 76 - 

Tabell 35. Skillnader i faktor A inom variabelomradena 1-6. I parentes 
anges differenserna ur tidigare analyser (Bierschenk, 1972, 
s 264) 



Variabel- 
omrade 



(a x ) 



Nivi 



1 



(a,) 



1 
2 
3 
4 
5 
6 



(.32) 
(.27) 
(.02) 
(.03) 
(.23) 
(-.47) 



70 
67 
35 
18 
52 
37 



.40 
.03 
.00 
.38 
.16 
-.59 



.48 
.05 

-.06 
.28 
.25 

-.61 



Som framgar ur tabell 35 har det inom perceptionen skett en storre f6r- 
andring an inom varderingen. Med avseende pa elev-IPO- relation en fram- 
gar att lkk under experimentet i sin perception var mera positiva an de 
pedagogiska experterna. Denna relation ar vid lkk sjatte termin nastan 
omvand. For bvrigt ar relationerna i detta avseende oforandrade. 

9.4.3.2 Samspelseffekter 

Av samspelseffekterna uppfyller ATH- samspelet inom ego-elev-, elev-ego- 
och elev-IPO-relationerna kriteriet a = .0 1 och g > , 70. Cellmedelvardena 
fttr differenserna i ATH -samspelet inom ego-elev- relationen redovisas i 
tabell 36. 






W".-— . 






1 x * 


> w -- •—» •■■ v. 


Ordningsfoljd 


1 


2 


3 


4 


Paverkan 


t 2 h l 


'1*2 


hh 


h h 2 


m 


.43 


.66 


.75** 


.82** 


h h l 




.23 


.32 


.39 


h h 2 






.09 


.16 


t 1 h 1 








.07 


^2 










Scheffes test 








I 


Kritiskt vSrde 


.73 






..... 



Som framgar ur tabell 36 Sr skillnaderna i "medelvardesskillnaderna" 
inte tillrSckligt stora for att vi skall kunna konstatera pivisbara awikel- 
ser. 

Resultatet med avseende pa skillnaderna mellan lkk och de pedagogiska 
experternas varderingar redovisas i tabell 37. 



77 



Tab ell 37 . Kontrastanalys ATH, niva a 2 (Ego- elev- relation) 



Ordningsf51jd 


1 


2 


3 


4 


Pave rkan 


hh 


t 2 h 2 


t 2 h l 


fc l h 2 


m 


-.19 


. 02 


.08 


.11 


h h i 




. 21 


.27 


. 30 


t 2 h 2 






.06 


.09 


t 2 h l 

h h 2 








. 03 


Scheffes test 
Kritiskt v&rde 


.73 









Som framgar ur tabell 37 firms inga pavisbara skillnader mellan medel- 
vardesdifferenserna, varf5r tabellen inte heller skall diskuteras narmare. 

Resultatet av ATH- samspelet inom elev- ego- relationen redovisas i 
tabellerna 38 och 39. 

Tabell 38 . Kontrastanalys ATH, niva a. (Elev- ego -relation) 



OrdningsfOljd 


1 


2 


3 


! 

4 


Pave rkan 


'1*1 


t 2 h l 


tjh 2 


h h z 


m 


.05 


.21 


.22 


.26 


H h i 




.16 


.17 


.21 


t 2 h l 






.01 


.05 


H h Z 








.04 


h h 2 










Scheffes test 










Kritiskt v^rde 


.98 









Som framgar ur tabell 38 finns inga pavisbara skillnader mellan de en- 
skilda piverkningsgrupperna. Resultatet med avseende pa varderingen 
redovisas i tabell 39. 

Tabell 39 . Kontrastanalys ATH, niva a ? (Elev- ego -relation) 



OrdningsfOljd 


1 


2 


3 


1 

4 


Pave rkan 


'l h 2 


^1 


t 2 h 2 


\ h l 


m 


-. 20 


.10 


.58 


.63 


t l h 2 




.30 


.78 


. 83 


t 2 h l 






.48 


.53 


t 2 h 2 








. 05 


Scheffes test 
Kritiskt v&rde 


.98 









78 - 



Som framgar ur tabell 39 ar ingen av skillnaderna lika stor eller st6rre an 
det kritiska vardet, varfbr tabellen inte skall tolkas. Slutligen finns ocksa 
inom elev-IPO ett ATH-samspel som uppfyller kriteriet f5r efterprovning. 
Kontrastanalyserna redovisas i tabellerna 40 och 41. 

Tabell 40 . Kontrastanalys ATH, niva a. (Elev-IPO -relation) 



Ordningsfoljd 


1 


2 


3 


4 


Paverkan 


h h l 


'l h 2 


hh 


h h 2 


m 


-.18 


.38 


.42 


.84 


t 2 h l 




.56 


. 60** 


1. 02** 


t l h 2 






.04 


.46 


t l h l 








.42 


t 2 h 2 










Scheffes test 
Kritiskt varde 


.59 









Som framgar ur tabell 40 finns det tva pavisbara skillnader med avseende 
pa medelvardesdifferenserna mellan lkk perception under sjatte terminen 
och de pedagogiska experternas perception under andra terminen. De lkk 
som under experimentet inte fick nagon paverkan alls avviker vid sjatte 
terminen pavisbart frin de pedagogiska experternas perception. JamfSrt 
med de Svriga grupperna ar skillnaden dessutom stOrst. Samma grupp av- 
vek under experimentet (andra terminen) minst fr£n experterna (-.10). 
Den andra signifikanta awikelsen hanfor sig till de lkk som fick bade hand- 
ledning och externt formedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR. Denna grupp 
awiker vid sjatte terminen i omvand riktning och dessutom mera markant 
an under andra terminen (-.30) fran experternas perception (jfr Bier- 
schenk, 1972, s 225). Medan vi i samband med tolkningen av experimen- 
tets resultat inte kunnat utesluta att en sadan effekt skulle kunna bero pa 
att experimentet genomfordes i tva etapper, torde det emellertid nu vara 
mindre troligt att detta forhillande fortfarande skulle inverka pa lkk per- 
ception. 

Kontrasterna med avseende pa varderingen redovisas i tabell 41. 



- 79 - 



Tabell 41 . Kontrastanalys ATH, niva a ? (Elev-IPO- relation) 



Ordningsf51jd 




1 


2 


3 


4 


Paverkan 




t h 

72 


Hh 


<2 h l 


h h 2 


m 




-.75 


-.70 


-.54 


-.44 


t 2 h 2 






.05 


-.21 


-.31 


*l h l 








-.16 


-.26 


t 2 h l 










-.10 


t l h 2 












Scheffes test 












Kritiskt varde 


.59 











Som framgar ur tabell 41 finns inga pavisbara skillnader mellan medel- 
vardesdifferenserna. En jamforelse av cell me del var dena i tabell 41 med 
varderingen som redovisats f5r observationerna under experimentet 
(Bierschenk, 1972, s 226) visar att profilen ar ofOrandrad. 

9. 4. 4 Sammanfattning av pedagogiska experters och lararkandidaters 
bed5mning 

I syfte att vi skulle kuima studera om och i vilken utstrackning lararut- 
bildningen har paverkat Ikk perception och vardering av egna videobandade 
mikrolektioner under lkk sjatte termin jamfOrt med pedagogiska experters 
perception och vardering av samrna videobandmaterial utfdrdes en ANOVA 
f6r medelvardesskillnaderna. De videobandade mikrolektionerna ar de 
som spelades in i samband med sjalvkonfrontations experimentet under lkk 
andra termin. Aven expertbedOmningarna ar de som genomfOrdes under 
experimentet. Att den experimentella pdverkan skulle ha nagon inverkan 
tva. ar efter sjalvkonfrontationsexperimentet var inte att vanta. Tvartom, 
fOrvantningen var snarast att de under experimentet konstaterade effek- 
terna skulle ha suddats ut av all den okontrollerade paverkan som torde 
ha skett under tiden mellaji andra och sjatte terminen. Av dessa skal ar 
det ett overraskande resultat att mOnstret i F-testen visar ett antal effek- 
ter i faktorerna T, H och faktorkombinationen TH, aven om dessa effek- 
ter sedan inte uppfyller kriteriet a = . 01, g > . 70, vilket fOrutsattes f5r 
att en narmare granskning skall kunna utfOras. 

Dessutom har ett antal effekter somtidigare (under andra terminen) 
inte kunnat pavisas blivit pavisbara och omvant. Av de samspel som 
granskats i form av en efterprovning ar det dock endast ATH-samspelet 
inom elev-IPO-relationen som visade pavisbara skillnader mellan medel- 
vardes differ ens erna. En jamforelse med de kontraster som redovisats i 



80 - 



samband med analysen av experimentets observationer visar att lkk per- 
ception har forandrats markant medan v&rderingen visar samma mbnster 
som tidigare. 

Inom ego-elev-relationen firms en tolkbar effekt inom AUH-samspe- 
let. Denna effekt har inte kunnat pavisas tidigare. Kontrasterna redovi- 
sas emellertid inte eftersom g < . 70 (se tabell 34). 



- 81 - 

10. SKATTNINGS- OCH VARDERINGSFORMULAR F III; EN STRUKTUR- 
ANALYS AV DARARKANDIDATERS BEDQMNINGAR 

I detta kapitel skall studeras relationen mellan tva grupper av variabler. 
For detta syfte anv&nds kanonisk korrelationsanalys. Med hjalp av denna 
analys kan vi astadkomma ett viktat medelvarde for flera kriterievariab- 
ler for ett antal prediktorvariabler. Att vi Snskar granska tva variabel- 
uppsattningars saraband med hjalp av en kanonisk korrelationsanalys be- 
ror pa det faktum att enskilda variabler ej behover visa nagon namnvSrd 
kor relation, fastan det kan finnas h5ga interkor relatione r mellan variabel- 
grupper, Vissa enskilda utvalda korrelationer sager dessutom mycket 
litet eller ingenting om den allmanna relationen mellan variabelgrupper. 



10. 1 Kanoniska korrelationsanalyser av lararkandidaters beddmningar 
under andra och sjatte lararhogskoleterminen 

Det under andra terminen inspelade videobandmaterialet fick lkk pa. nytt 

bed 6ma under sjatte terminen, Syftet med en kanonisk korrelationsanalys 

av andra terminens skattningar (t 2 ) och sjatte terminens skattningar (t, ) 

ar att studera om och i vilken utstrackning det finns strukturella likheter 

i lkk perception och vardering. I vilken utstrackning lkk perception och 

vardering innehaller signifikant korrelerade dimensioner granskas i ta- 

bell 42. 

Som framgar ur tabell 42 finns det bade f6r lektionstillfalle 1 och 2 

inom ego -ego -relationen sju signifikant korrelerade kanoniska komponenter. 

Inom ego~elev-dimensionen kravs de sex kornponenterna f5r att fSrklara 

en vclsentlig del av variansen, medan inom ego-IPO-relationen en kompo- 

nent tycks vara tillrackligt. 

Med avseende pa lkk vSrdering kan inom ego-ego -relationen konstate- 
ras fern och inom ego -elev- relationen sex signifikant korrelerade kano- 
niska komponenter. Nagra signifikant korrelerade komponenter kan dare- 
mot inom elev-dimensionen varken for lkk perception eller vardering pa- 
visas. 

I och med att vi, som framgar ur tabell 42, har tillgang till "redun- 
dant varians", dvs ett index f5r bestamning av hur stor del av variansen i 
vanstra sidans variabeluppsattning (t,,) som 5verlappar med variansen i 
den hSgra sidans variabeluppsattning (t/), ar vi inte langre beroende av att 
beh6va basera var diskussion pa endast R . Den fungerar som sammanfatt- 
ningsmatt och lampar sig saledes naturligtvis inte for ett studium av vilka 
element i respektive variabeluppsattning som mest bidrar till den maxima- 
la kor relationen f5r ett visst vektorpar. 



Tabell.42. Antal signifikanta kanoniska korrelationer mellan terminerna 2 och 6 och redundans i lararkandidaters 
skattningar 



Variabel- 


Perception 














Varde 


sring 














omrade 


ML 1 






Wilks 


ML 2 






Wilks 


ML 1 






Wilks 


ML 2 






Wilks 




R 

c 


R t 


R t 
l 6 


A 


R 
c 


R t 


R t 


A 


R 
c 


R t 


R t 


A 


R 
c 


r 2 


R t 


A 


Ego- ego 


7 


.39 


.40 


.00 


7 


.38 


.39 


.00 


5 


.29 


.29 


.00 


5 


.31 


.32 


.00 


Ego-elev 


6 


.35 


.35 


.00 


6 


.39 


.38 


.00 


6 


.32 


.32 


.00 


6 


.34 


.34 


.00 


Ego- IPO 


1 


.36 


.37 


.00 


1 


.30 


.32 


.03 





.17 


.18 


.12 





.23 


.23 


.07 


Elev-ego 





.30 


.29 


. 27 





.22 


.23 


.40 





.14 


.13 


.55 





.22 


.20 


.42 


Elev-elev 





.27 


.29 


.36 





.31 


.33 


.35 





.22 


.24 


.47 





.24 


.24 


.50 


Elev-IPO 





.18 


.19 


.49 





.20 


.19 


.46 





.11 


.09 


.63 





.10 


.11 


.64 



ML(l, 2): Mikrolektion (1 , 2) 

R : Kanonisk korrelation 

c 

R, : Total redundans, termin 2 



co 



R. 



Total redundans, termin 6 






- 83 - 

Med hjalp av Stewart & Love's (1968, ss 160-163) redundansindex kan 
besvaras fragor som galler likheten mellan tva variabeluppsattningar. 
Dessutom kan anges om det firms nagon namnvard del av variansen asso- 
cierad med respektive kornponent. Pa basis av derma index kan sedan av- 
goras om respektive R skall granskas narmare. 

Som framgar ur tabell 42 ar den totala redundanta variansen mycket 
lika, dvs den predicerbara variansen ar lika stor f5r lkk skattningar under 
terrain 2 som under termin 6, Hur stor del av variansen som ar associerad 
med de enskilda kanoniska komponenterna framgar ur bilaga 5. I denna 
bilaga redovisas ocksa de kanoniska iaddningarna. Kanoniska laddningar 
tillater en tolkning som sker pa samma satt som faktoranalyser tolkas. 

Vill vi studera narmare pa vilket satt de enskilda variablerna bidra- 
git till de maximalt korrelerade komponenterna kan detta ske (1) dels med 
hansyn till om det finns lika hoga korrelationer for en viss variabel i re- 
spektive variabeluppsattning, dvs om strukturen 5verlappar perfekt, (2) 
dels enskilda variabelgruppers betydelse oavsett samstammigheten mel- 
lan vektorparen. Ytterligare ett steg skulle vara att f5rs5ka ge dessa re- 
lationer ett meningsfullt innehall. 

I syfte att ge konkret information om pa vilka variabler lkk har byggt 
sin perception och vardering av de videobandade lektionerna har kompo- 
nenterna granskats oavsett de ar signifikanta eller ej. Med utgangspunkt i 
den relativa proportionen extraherad varians under s5ktes komponenterna 
med avseende pa variabelpar som korrelerar med respektive kornponent 
> . 30. Aven i de fall dar det endast finns ett variabelpar kommer det att 
redovisas. F5r en tolkning av komponenterna borde emellertid atminstone 
3 variabelpar uppfylla kriteriet, Nagon tolkning skall emellertid inte 
goras, eftersom komponenterna ar alltfOr situationsberoende. De variab- 
ler som inom ego-ego-relationen tycks ha varit av betydelse f"5r lkk skatt- 
ningar redovisas i tabell 43. R anger proportion total redundans f5r re- 
spektive kornponent. 

Som framgar ur tabell 43 finns det inom ego-ego-relationen vid lek- 
tionstillfalle 1 fern och vid lektionstillfalle 2 fyra komponenter, i vilka at- 
minstone ett variabelpar uppfyller kriteriet. Den andra kanoniska kompo- 
nenten extraherar relativt sett den storsta delen av variansen. Medan det 
vid den forsta lektionen endast ar variabeln "Emotionellt tillstand" som ar 
av betydelse, tillkommer vid andra lektionen variabel "Upptradande", 
fas tan den ar av rnindre vikt. 

Variabeln !, Faktakunskaper !l upptrader vid bada lektionstillfallena och 
ar da ocksa ensam av st5rst betydelse for korrelationen av variabeln med 
komponenterna 3 och 6. Men denna variabel korrelerar genomgaende nega- 
tivt med respektive kornponent. 



- 84 



Tab ell 43. 



Lar arkandidate r s 
Ego-ego- relation 



skattningar vid andra och sjatte terminen. 



Perception, ML 1 
Komponent 2 



1 Emotionellt till stand . 68 

R t .21 

Komponent 3 

14 Faktakunskaper -.57 

R t .14 

Komponent 4 

18 Dialekt i tal .51 
.16 Anvandning av ofull- 

standiga meningar -.39 

3 Talamod med e le- 
ver na -.31 

R t .10 

Komponent 7 

5 ROstnyansering .46 

6 Tydlighet i tal . 36 

R t - 07 
Komponent 6 

4 Sinne f6r humor - . 32 

R. ,07 



,67 
.21 



-.48 
.10 



.43 

-.41 

-.3? 
.10 



.53 
.40 
.07 



30 
03 



Perception, ML 2 
Komponent 2 

1 Emotionellt till stand 

2 Upptradande 

R t 
Komponent 4 

7 Rostlage 

t 
Komponent 3 

15 Anvandning av ste- 
reo typa uttryck 

R. 
t 

Komponent 6 

14 Faktakunskaper 

R 
t 



"Z 


"6 


.65 


.68 


.36 


.34 


.19 


.22 


.40 


.49 


.13 


.13 



"Vardering, ML 1 

Komponent 3 



Vardering, ML 2 
Komponent 3 



44 


,35 


13 


,09 


33 


-.41 


07 


.09 



| 1 Emotionellt till - 






4 Sinne for humor 


.66 


.73 


stand 


.49 


. 44 


R, 

t 


.16 


.18 j 


R t 


.21 


.15 










Komponent 2 






; Komponent 1 












1 






5 Rdstnyan sering 
14 Faktakunskaper 


-.30 


-. 57 


4 Sinne f6r humor 


-.66 


-.51 


.36 


.45 


!R t 


.13 


1 K 


13 Lek med foremal 






■ 

; Komponent 2 






(ringar) 
i Emotionellt till - 


.33 


.34 


• : 16 Anvandning av ofuli- 






stand 


-.30 


-.37 


standiga meningar 


.45 


-.42 


K 


.16 


.13 


■ 13 Lek med foremal 






t 






(ringar, etc) 


. 35 


.53 


Komponent 1 






j R t 


.13 


. 15 


2 Upptradande 


.50 


.51 


Komponent 4 






7 Rostlage 


-.40 


-.40 








R t 


1 1 
* £ £ 


.16 I 


2 Upptradande 


, 65 


. 50 






18 Dialekt i tal 


-.34 


. 36 


Komponent 4 






R t 


. 13 


.13 


3 Talamod med ele- 












verna. 


. 46 


.45 








R t 


.08 


.08 | 



- 85 






Komponenterna 4, 7 och 6 ar unika for Ikk perception av den forsta 
mikrolektionen, medan komponenterna 4 och 3 ar unika f5r lektionstillfalle 
2. Variablerna tyder pa att lkk v id olika lektionstil If alien bar riktat sin 
upprnarksamhet pa olika ting. Vid lektion 1 ar det "Sprak och spr&knyanse- 
ring" samt "Tilarnod med eleverna" respektive "Sinne f6r humor 11 , medan 
det vid lektion 2 tycks vara "Rostlage" och !! Anvandningen av stereotypa 
uttryck" som uppmarksamheten riktas mot. 

Med avseende pa varderingen forandras komponentstrukturen annu 
mera markant. Om vi forst granskar det som ar gemensamt for lektio- 
nerna 1 och 2 f inner vi att varderingen av "Sinne f6r humor" vid fSrsta 
lektion en korrelerar negativt medan den vid andra lektionen korrelerar 
positivt samt att den 5kat i betydelse. Darefter slutar jamforbarheten. 
"Emotionellt tillstand" forlorar vid lektion 2 i betydelse och korrelerar 
dessutom negativt med komponent 2 liksom "ROstnyanseringen" g6r det. 
DSremot korrelerar "Faktakunskaper" och "Lek med fOremal (ringar etc)" 
positivt. Komponent 2 innehaller vid lektionstillfalle 1 "Anvandningen av 
ofullstandiga meningar", som vid andra terminen korrelerar positivt men 
vid sjatte terminen negativt med denna komponent, vilket tyder pa en om- 
vardering."Lek med f 5remal " f ar vid varderingen under sjatte terminen 
storre betydelse an vad denna variabel har haft under andra terminen. 
Under lektion 1 ar det "Upptradande" och "Dialekt i tal" som ingar i 
samma komponent, medan denna fSrandras under lektion 2 till att inne- 
halla "Upptradande" och "Rostlage", Slutligen far vid lektionstillfalle 2 
varderingen av "Talamod med eleverna" sadan betydelse att den svarar 
for korrelationen i komponent 4. 

Sammanfattningsvis kan sagas att lkk perception respektive vardering 
innehallsmassigt lett till mycket olika kanoniska komponenter som dess- 
utom forandras fran lektion 1 till lektion 2. En forsiktig tolkning skulle 

kunna vara att perception och vardering galler det emotionella tillstandet 
och hur det paverkar eller kan avlasas i tal och upptradande samt talamod 
med eleverna. 

De variabler som varit av betydelse f6r lkk perception med avseende 
pa Ego -elev- relation en redovisas i tabell 44, medan variablerna av bety- 
delse f5r varderingen redovisas i tabell 45. Som framgar ur tabell 44 
sker en p&taglig f drandring i perceptionen fran lektionstillfalle 1 till 2. 
Perceptionen blir mera differentierad. Av de variabler som varit av be- 
tydelse under lektion 1 aterkommer samtliga, forutom variabel nr 32, 
under lektion 2. Vid lektionstillfalle 2 tiilkommer emellertid sju nya 
variabler. 



86 



Tab ell 44. LSrarkandidaters perception vid andra och sjatte terminen. 
Ego - el ev- relation 



Perception, ML, 1 
Komponent 1 t~ 

27 Icke verbalt kon- 

takttagande (peka) . 41 
R t .23 

Komponent 2 

23 Forklaringar och 

beskrivningar . 45 

R t .17 

Komponent 3 

25 St6d till elever . 54 

R t .09 

Komponent 4 

32 Fbrmiga till distans- 
hallande - . 34 



R t 
Komponent 5 

38 Kontakt mellan Ik 
och elev 



.09 



.44 
.09 



.31 
.29 



.31 
.14 



53 
09 



34 
09 



57 
09 



Perception, ML 2 






Komponent 1 


h 


<6 


29 Tilltal utan 6gon- 






kontakt 


.40 


.33 


35 Att fa eleverna till 






att arbeta 


-.41 


-.45 


K 


.28 


.26 



Komponent 5 

41 Eleverna s koncen- 
tration 



Komponent 6 

38 Kontakt mellan Ik 

och elev 
45 Frageteknik: ifyll- 

nadsfragor 
R. 



.38 
.21 



.49 
.46 
.36 
.08 



.39 
.08 



.55 

.35 
.05 



Komponent 2 

26 Icke verbalt kon- 
takttagande (nicka) -.31 -.51 

49 Eleverna s ovidkom- 
mande sysselsatt- 
ning 

Komponent 3 

23 F5rklaringar och 

beskrivningar 
25 Stdd till elever 
39 Rarigt i klassen 

R t 
Komponent 4 

27 Icke verbalt kon- 
takttagande (peka) -.30 

R. .10 



.36 
.21 



.57 
.35 
.35 
.05 



-.31 
.08 



.34 
.11 



.47 

.47 
.05 



Variabler av betydelse far lkk perception under lektionstillfalle 1 Sr 
'Kontakttagande" (komponenterna 1 och 5), "Farklaringar och beskriv- 
ningar" samt "Stad till elever" (komponenterna 2 och 3) och "Farmaga 
till distanshallande" (komponent 4). Dessa komponenter aterkommer un- 
der lektion 2 med undantaget av lkk "Farmdga till distanshallande". I 
stallet uppmarksammas "Elevernas koncentration". 

Som framgar ur tabell 45 Sr "Lkk kontakttagande", "Elevernas kon- 
centration och inferensfarmaga" av betydelse far varderingen under lek- 
tion stillfetlle 1. Varderingen av lektion stillfalle 2 bygger ocksa pa ett "Icke 
verbalt kontakttagande" genomatt peka pa elever har fatt betydelse farutom att 



- 87 



Tab ell 45 . LSrarkandidaters vardering vid andra och sjatte terminen 



Ego - elev - relation 










Vardering, ML 1 






Vardering, ML 2 






Komponent 2 


h 


h 


Komponent 1 


h 


H 


26 Icke verbalt kon- 






27 Icke verbalt kon- 






takttagande (nicka) 


.31 


.46 


takttagande (peka) 


.45 


.38 


R t 
Komponent 5 


.16 


.19 


41 Elevernas koncen- 










tration 

R t 

Komponent 3 


-.42 
.18 


-.30 
.21 


43 Elevernas infer ens- 
formaga 


'-.32 


.38 






R t 
Komponent 6 


.09 


.16 


26 Icke verbalt kon- 










takttagande (nicka) 
R t 


.72 
.12 


.70 
.15 


38 Kontakt mellan Ik 
och elev 


,35 


.51 


t 
Komponent 2 






39 Rorigt i klassen 


.34 


.38 


35 Att fa eleverna att 






41 Elevernas koncen- 






att arbeta 


.58 


.54 


tration 


.48 


.30 


R t 


.12 


.09 | 


R t 

Komponent 4 


.09 


.13 


t 
Komponent 6 

39 Rorigt i klassen 


.61 


.32 ! 


29 Tilltal utan ogon- 






32 Formaga till dis- 




| 


kontakt 


,35 


.65 


tanshallande 


-.38 


-.39 ! 


31 Avbrytning av elev- 






31 Avbrytning av 




■ 


tal 


-.32 


-.40 


elevtal 


-.30 


-.43 ! 


; R t 


.09 


.09 


t 


.09 


.09 ; 



nicka. I stallet f5r "Elevernas infer ens formaga" har komponent 2, namli- 
gen "Att fa eleverna att arbeta", fatt betydelse for varderingen. Dessutom 
tycks "Lkk fbrmaga till distanshillande" vid lektion 2 (komponent 6) fatt 
viss betydelse. 

De variabler som har haft betydelse for lkk skattningar av ego-IPO - 
relationen redovisas i tabell 46. 

Som framgar ur tabell 46 har lkk perception av ego-IPO- relationen 
f5randrats fran lektionstillfalle 1 till 2. Gemensamt f5r bada tillfallena 
ar att lkk perception baseras pa "Grovplanering" (komponent 1) "Anvand- 
ning av tavlan" och graden av "ITV-studions paverkan" (komponent 2) samt 
"De tal jplane ring for lektion en" (komponent 4). Vid lektionstillfalle 2 sker 
emellertid en forandring satillvida att komponent 1 svarar fSr grov- och 
detaljplanering. Betraffande komponent 2 utgar variabeln "Meddelande av 
fakta i under visningen". I stallet far denna komponent en mera renodlad 
undervisningsmetodisk innebord. "Anknytning till elevernas forkunskaper" 
aterfinns inte vid lektionstillfalle 2. I stallet kommer komponent 5 in, nam- 
ligen "Bedomning av den egna undervisningen" sarnt komponent 4 "Am- 
nespresentation". 



- 88 - 

Tab ell 46 . LSxarkandidaters skattningar vid andra och sjatte termin. 
Ego-IPO- relation 



Perception, ML 1 






Perception, ML 2 






Komponent 1 


h 


h 


Komponent 1 


h 


*6 


52 Grovplanering 


-.59 


.40 


52 Grovplanering 


.61 


.68 


R t 


.31 


.41 


53 Detalj planer ing for 






Komponent 2 






lektion en 
R t 


-.46 
.23 


-.37 
.22 


55 Anvandning av tav- 






t 






lan 


.51 


.70 


Komponent 2 






51 Graden av ITV-stu- 






51 Graden av ITV-stu- 






dions paverkan 


.42 


.35 


dions paverkan 


.45 


.51 


58 Meddelande av fakta 






54 Anvandning av 






i undervisningen 


-.31 


-.44 


hjalpmedel 


.34 


.46 


R t 

Komponent 4 


.28 


.16 


55 Anvandning av tav- 










lan 
56 Taveldisposition 


.62 
-.44 


-.48 
-.48 


53 Detalj planer ing f6r 






R t 


.23 


.19 


lektion en 


.69 


.74 






59 Anknytning til] ele- 






Komponent 5 






vernas f5rkunska- 






50 Bedomning av den 






per 


-.38 


.44 


egna undervisningen 


.51 


.43 


R t 


.14 


.16 


R t 
Komponent 4 


.13 


.15 








57 Amnespresentation ■ 


-.32 


.30 








R t 


.01 


.09 


Vardering, ML 1 






Vardering, ML 2 






Komponent 1 






Komponent 4 






57 Amnespresentation 


.87 


.59 


51 Graden av ITV- stu- 






60 Utsvavningar vid 






dio ns paverkan 


.59 


.69 


framstallningen av 






52 Grovplanering 


.41 


.34 


Smnet 


-.38 


.35 


R t 


.09 


.13 


R 


.24 


. 28 






*t 






Komponent 3 






Komponent 2 






50 Bedomning av den 






53 Detalj planer ing for 






egna undervisningen 


.54 


.66 


lektion en 


-.82 


-.35 


57 Amnespresentation 


.59 


.50 


R t 


.24 


.22 


R t 


.09 


.09 


Komponent 3 






Komponent 5 






55 Anvandning av tav- 






53 Detaljplanering f6r 






lan 


.48 


.56 


lektion en 


-.53 


-.40 


R t 

Komponent 4 


.13 


.11 


54 Anvandning av 










hjalpmedel 

R t 
Komponent 6 


-.32 
.09 


-.32 
.09 


50 BedOmning av den 
egna undervisningen 


.58 


.61 






54 Anvandning av 






55 Anvandning av tav- 






hjalpmedel 


.51 


.37 


lan 


.39 


.48 


R t 


.08 


.06 


60 Utsvavningar vid 










framstallningen av 












amnet 


.35 


.48 








58 Meddelande av fakta 


.42 


.40 








R t 


.09 


.09 



89 



Aven lkk vardering fdrandras strukturmassigt fran lektionstillfalle 
1 till 2. Men aven om komponenternas innebord andras, sa ar dock med 
avseende pa varderingen antalet variabler som fdrekommer vid lektions- 
tillfalle 1 respektive 2 mera lika, an vad som ar fallet f6r lkk perception. 
Tre av de nio variablerna av betydelse fSr varderingen vid lektionstill- 
falle 2 forekom inte under f5rsta lektionen. 

Det ar framst graden av "ITV-studions p&verkan" och n Under visnings- 
strategin" (komponent 4, 5), "Bedomning av den egna undervisningen" och 
"Amnespresentationen" (komponent 3) samt "Anvandningen av tavlan" och 
"Utsvavningar vid framstallningen av amnet" (komponent 6) som har bety- 
delse fbr lkk vardering. 

De variabler som varit av betydelse f5r lkk perception och vardering 
av elev-ego-relationen redovisas i tabell 47. 



Tab ell 47 . Lararkandidaters skattningar vid andra och sjatte termin. 
Ele v- ego - relation 



Perception, ML 1 






Perception, ML 2 






Komponent 2 


h 


H 


Komponent 1 


h 


h 


68 Emotsagelser fran 






65 Atlydande av Ik an- 




\ 


elever 


.74 


. 66 


visningar 


.83 


.66 


71 Elever ger andra 






71 Elever ger andra 






svar an avsett 


.60 


.69 


svar an avsett 


.47 


.72 


R t 


.50 


.52 


R t 


.50 


.48 


Komponent 3 






Komponent 2 






65 Atlydande av Ik an- 






69 Elever staller fra- 






visningar 


.97 


.93 


gor rorande amnet 


-.57 


.31 


R t 


.07 


.24 


68 Emotsagelser fran 










elever 


-.31 


-.46 








R t 


.36 


.35 


Vardering, ML 1 






Vardering, ML 2 






Komponent 1 






Komponent 1 






71 Elever ger andra 






71 Elever ger andra 






svar an avsett 


.73 


.89 


svar an avsett 


.74 


,88 


68 Emotsagelser fran 






65 Atlydande av Ik an- 






elever 


. 52 


-.37 


visningar 


.38 


.38 


R t 


.64 


.62 


R t 


.54 


.55 


Komponent 2 






Komponent 2 






65 Atlydande av Ik an- 






69 Elever staller fra- 






visningar 


.84 


.90 


gor rbrande amnet 


.54 


.34 


69 Elever staller fra~ 






R t 


.36 


.35 


gor rOrande amnet 


-.48 


-.38 






R t 


.21 


.31 









- 90 - 

Som framgir ur tabell 47 ar det med avseende pi lkk perception framst 
komponent 2 respektive komponent 1 som ar av betydelse. Medan percep- 
tionen vid lektionstillfalle 1 galler "Emotsagelser frin elever" och i vad 
man "Elever ger andra svar an avsett" (som iterspeglar viss osakerhet), 
andras detta under lektionstillfalle 2 till att galla "Atlydande av Ik anvis- 
ningar", vilket indikerar ett sakrare upptradande. Detta tycks bli annu 
mera markerat vid en jamfSrelse av inneborden i komponenterna 3 respek- 
tive 2, dar under lektionstillfalle 1 "Atlydande av Ik anvisningar" svarar 
fOr variansen medan faktor 2 nu sammanfattar iakttagelsen "Elever stal- 
ler frigor rttrande amnet" och "Emotsagelser fran elever", vilket tyder 
pa att emotsagelser har objektiverats. 

Varderingen av elev-ego-relationen tycks i fOrsta hand vid bida till- 
fallena bygga pi "Elever ger andra svar an avsett", dvs i vad man Ik f6r- 
vantningar av elevsvar infrias eller ej. "Atlydande av Ik anvisningar" 
foljer darnast i betydelsen vid varderingen av den f5rsta lektionen, medan 
varderingen vid lektion 2 i andra hand baseras pi i vad min "Elever stal- 
ler frigor rSrande amnet". 

De variabler som varit av betydelse f5r lkk perception och vardering 
av elev-elev-relationen redovisas i tabell 48. 



Tabell 48 . Lararkandidaters skattningar vid andra och sjatte terminen. 
Elev-elev- relation 



Perception, ML 1 
Komponent 1 T-, 

72 Eleverna talar i 
munnen pi varandra . 96 

R t .56 

Komponent 2 

73 Samtalar med var- 
andra utanfttr amnet . 71 

75 Diskuterar amnet . 69 



R. 



.37 



Vardering, ML 1 
Komponent 1 

72 Eleverna talar i 

munnen pi varandra . 44 
75 Diskuterar a'mnet . 64 
R. .64 



Perception, ML 2 
Komponent 1 

72 Eleverna talar i 



.96 


munnen pi varandra . 97 


.95 


.62 


R t .81 

Komponent 2 

73 Samtalar med var- 


.85 


.69 


andra utanfor am- 




.51 


net - . 61 


-.48 


.31 


75 Diskuterar amnet .41 


.40 




R» .16 


.12 



Vardering, ML 2 
Komponent 1 

72 Eleverna talar i 
7 2 munnen pi var- 

42 andra 

83 75 Diskuterar amnet 

R. 



-.76 

-.50 

.88 



-.62 
.77 
.88 



91 



Som det framgir ur tabell 48 firms det tvi komponenter i Ikk percep- 
tion av elev-elev-relationen. "Eleverna talar i munnen pi varandra" ar 
den variabel som under bada lektionstillfallena ar av stOrst betydelse. 
Den andra komponenten innehiller vid bada tillfallena tva variabler. Me- 
dan vid fOrsta lektionstillfallet saval variabel 73 som variabel 75 korre- 
lerar positivt med derma komponent tycks Ikk vid andra lektionstillfallet 
skilja mellan "Samtalar utanfOr amnet" och "Diskuterar amnet", eftersom 
variabel 73 korrelerar negativt med denna komponent. 

Med avseende pa varderingen ar det variablerna 72 och 75 som vid 
bada tillfallena ar av stSrst betydelse. Vid fdrsta tillfallet korrelerar saval 
"Eleverna talar i munnen pa varandra" som "Diskuterar amnet" positivt 
med komponenten. Vid andra lektionen korrelerar bada variablerna under 
andra terminen negativt med f5rsta komponenten, me dan det vid sjatte 
terminen tycks ha skett en f6randring, dvs "Eleverna talar i munnen pa 
varandra" varderas annorlunda an "Diskuterar amnet". 

De variabler som ar av betydelse for Ikk perception och vardering av 
elev-IPO-relationen redovisas i tabell 49. 

Tabell 49 . LSrarkandidaters skattningar vid andra och sjatte termin. 
Elev- IPO -relation 



Perception, ML 1 






Perception, ML 2 






Komponent 1 


t 


h 


Komponent 2 


h 


h 


79 ITV-studions pa- 






77 Framstailning av 






ve rkan pa eleverna 


.67 


.70 


amnet 


.74 


.61 


76 Eleverna s intresse 


.45 


. 66 


78 Elevernas reaktion 






R t 


.55 


.63 


infOr amnet 


.47 


.76 






R t 


.28 


.26 


Vardering, ML 1 






Vardering, ML 2 






Komponent 1 






Komponent 2 






79 ITV-studions piver- 






77 Framstailning av 






kan pa eleverna 


.67 


.70 


amnet 


.90 


.87 


76 Elevernas intresse 


.45 


.66 


76 Elevernas intresse 


.37 


.47 


R t 


.50 


.56 


R t 


.50 


.55 



Som framgir ur tabell 49 ar "ITV-studions piverkan pa eleverna" den 
variabel som ar av stOrst betydelse f5r Ikk perception under lektionstill- 
falle 1. Den andra variabeln ar "Elevernas intresse". Vid lektionstill- 
falle 2 har perceptionen Sndrats. Det ar nu Ikk "Framstailning av amnet" 
och "Elevernas reaktion iafOr amnet" som ar av betydelse. 

Under fOrsta lektionen ar "ITV-studions piverkan pa eleverna" och 
"Elevernas intresse" av betydelse fdr Ikk vardering, Vid lektionstillfalle 
2 baseras emellertid varderingen av "Framstailningen av amnet" och 
"Elevernas intresse". 



92 - 



Sammanfattningsvis kan sagas att Ikk perception och vardering vid 
andra och sjatte terminen inom samtliga variabelomriden visar fSrand- 
ringar frin lektionstillfalie 1 till 2, inte bara med avseende pa korrela- 
tionernas storlek utan ocksa rned avseende pi de variabler som haft 
stdrst betydelse f6r perceptionen respektive varderingen. 

1 0. 2 Kanoniska korrel atio nsana lyser ay pedagogis ka experters bedSm- 
ningar under andra terminen och lararkandidaters beddmningar 
under sjatte terminen 

Som en del i sjalvkonfrontationsexperimentet ingick pedagogiska experters 
bedomning av videobandnoa.terial.et. Genom att Ikk och de pedagogiska ex- 
perterna utfdrde sina. bedbmningar med hjalp av formular F HI blev det 
mbjligt att studera om det finns strukturella likheter i Ikk och de pedago- 
giska experternas bedbmningar. Aixalysen utfbrdes med hjalp av kanoniska 
korrelationsanalyser, Resultatet av dessa analyser har redovisats i Bier- 
schenk (1972 a, kap 28). Sammanfattningsvis kan sagas att det inom per- 
ceptionsstrukturen vid lektionstillfalie 1 farms signifikant korrelerade 
komponenter utom inom elev-IPO-relationen, Vid lektionstillfalie 2 var 
dock endast tre komponenter inom ego-ego-, elev-ego-, elev-elev-rela- 
tionerna signifikant korrelerade, Inom varderingsstrukturen uppfyllde vid 
lektionstillfalie 1 endast en komponent (inom ego-ego- relationen) och vid 
lektionstillfalie 2 tvi komponenter (inom ego- elev~, elev-IPO-relationerna) 
signifikanskriteriet, 

Resultatet av de kanoniska korrelationsanalyserna pi experimentets 
observationsdata implicerar att det visserlxgen finns nigra signifikant 
korrelerade komponenter, men att dessa ej visade nigon stSrre stabilitet. 
Medan de kanoniska korrelationsanalyserna som redovisats i kapitel 10. 1 
avsag en granskning av Ikk skattningar under andra terminen i relation 
till skattningarna tvi ar senare skall i detta kapitel studeras relationen mel- 
lan de pedagogiska experternas skattningar under experimentet och Ikk 
skattningar tvi ar senare. Denna analys genomfOrs i syfte att studera om 
lararutbildningen har piverkat Ikk perceptions- och varderingsstruktur 
si att det vid slutet av lararutbildningen finns st5rre strukturlikheter 
mellan Ikk och de pedagogiska experterna an vad som varit fallet under 
experimentet. De kanoniska korrelationsanalyser som redovisas i det 
fSljande bygger pi Ikk bedomningar av videobandmaterialet som spelades 
in under andra terminen. Nigon ny bedSrnning genom de pedagogiska ex- 
perterna har daremot inte skett. 

En sammanfattning av de kanoniska korrelationsanalysemas resultat 
redovisas i tab ell 50. 






Tabell 50 . Antal signifikanta kanoniska korrelationer mellan terminerna 2 och 6 och redundans i larar- 
kandidaters och. pedagogiska experters skattningar 



ML (1, 2): 
R : 



R. 
R 



bt' 
lt : 



Mikrolektion (1 , 2) 

Kanonisk korrelation 

Total redundans, pedagogiska experter 

Total redundans, lararkandidater 



Variabel- 


Per 


ception 














Vardering 














omrade 


ML 


1 




Wilks 


ML 2 






Wilks 


ML 1 






Wilks 


ML 


2 




Wilks 




R 
c 


Ht 


*li 


A 


R 
c 


*bt 


R lt 


A 


R 
c 


*bt 


*lt 


A 


R 
c 

3 


.19 


R lt 


A 


Ego- ego 


4 


.30 


.26 


.00 


4 


.26 


.29 


.00 


3 


.24 


.19 


.01 


.20 


.01 


Ego-elev 


5 


.33 


.28 


.00 


5 


.33 


.32 


.00 


5 


.27 


.23 


.00 


5 


.25 


.23 


.00 


Ego-IPO 





.21 


.22 


.06 





.18 


.16 


.15 





.13 


.12 


.18 





.13 


.13 


.19 


Elev-ego 





.12 


.10 


.72 





.19 


.14 


.88 





.04 


.04 


.88 





.06 


.06 


.78 


Elev-elev 





.31 


.28 


.47 





.29 


.24 


.52 





.05 


.03 


.83 





.08 


.06 


.77 


Elev-IPO 





.08 


.08 


.72 





.17 


.14 


.63 





.03 


.03 


.89 





.07 


.06 


.76 



00 



94 



Som framgar ur tabell 50 kravs det med avseende pa perceptionen for ego- 
ego -relationen minst 4 komponenter fdr itergivningen av strukturen i va- 
riabeluppsattningarna, Inom ego- elev- relationen finns det daremot 5 sig- 
nifikanta komponenter (a = ,05). Nar det galler varderingen kravs det 
inom ego-ego-relationen 3 och inom ego-elev-rela.tionen mellan 4 och 5 
komponenter, F5r de ovriga fyra relationerna har det ej kunnat pavisas 
signifikanta komponenter, Detta resultat kan latt fdrklaras mot bakgrund 
av den ut£5rliga reliabllitetsgranskningen som redovisats i Bierschenk 
(1972, ss 130-134, 166-189). F6r variabelornradena 3, 4 och 5 nar bl a 
redovisats laga a -varden. Det laga vardet for vardet fSr variabelomrade 
3 fOrklarades med att de 12 items som operationellt beskriver denna 
surnmavariabel liar en mycket lag summavarians, Det finns tydligen myc- 

ket liten item-kovarians* Fdr variabelomrade 4 visade det sig vid 
en narmare granskning att 6 av de 10 variablerna ej har nagon varians 
alls, vilket innebar att i ett sadant fall analyser som bygger pa varians 
mellan enskilda variabler inte kan fungera pa ett tillfredsstallande satt. 
For variabelomrade 5 Sverstiger variansen mellan enskilda variabler 
summavariabelvariansen, vilket innebar att summavariabeln i detta av- 
seende ar oreliabel. Vid hedomningen av vS.rderingsaspekten har det i 
manga fall tillampats en klicheartad skattning, vilket innebar att samban- 
det visserligen ofta kan vara hdgt, men utan variation, vilket kan vara 
svart att hantera i analyser som bygger pa varians er. 

I tabell 50 redovisas ocksl den del av variansen som ar associerad 
med respektive variabeluppsattnihg. Pi basis av de skattningar som ut- 
fSrts med hjalp av Stewart & Love's index (1968, s 160) kan avgdras om 
respektive R skall granskas narmare, Genom anvandningen av denna in- 
dex kan studeras vilka komponenter som f drkiarar den stdrsta delen av 
variansen xitan att de nSdvandigtvis ocksi maste vara signifikanta. Som 
framgar ur tabell 50 har inom ego -dimension en med avseende pa percep- 
tionen omkring 30% a v variansen extraherats inom varderingen, dock 
endast mellan 20-25%. Inom elevdimensionen har emellertid med av- 
seende pa perceptionen endast inom elev-ele%?- relationen extraherats 
motsvarande del (ca 30%) av variansen, 

Med hjalp av redundans index kan besvaras fragor som galler likheten 
mellan de pedagogiska experternas och lararkandidaternas perception och 
vardering av de under sjatte terminen utfSrda skattningarna. Men vill 
man kunna saga nagot mera Sn att det finns linjart kombinerade variabler 
ro.ed pavisbar dverensstammelse rnaste vi gran ska de kanoniska kompo- 
nenterna som redovisats i bilaga 7, tabellerna 23-47. F6rst en granskning 



95 



av de kanoniska komponenterna mbjliggOr en beskrivning och tolkning av 
latenta komponenter, oavsett de ar signifikanta eller ej. 

Med avseende pa Sverensstammelsen mellan de pedagogiska exper- 
ternas och lkk bed5mningar kan konstateras att det vid sjatte terminen 
med avseende pa perceptionen fOreligger flera pivisbart korrelerade 
kanoniska komponenter an vad som varit fallet under lkk andra termin. 
Detta tyder pa en mera differentierad perception an under andra termi- 
nen. Medan det under andra terminen inom ego-ego-relationen rackte 
med en komponent f6r att fOrklara en vasentlig del av variansen kravs 
f5r samma relation vid sjatte terminen fyra komponenter. Inom ego-elev- 
relationen visade den kanoniska korrelationsanalysen under andra termi- 
nen att det fanns instabilitet i och med att den komponent som kr&vdes vid 
lektionstillfalle 1 inte kunde pivisas vid lektionstillfalle 2. Vid sjatte ter- 
minen kan det vid bada lektionstillfallena pavisas 5 komponenter, vilket 
tyder pa stOrre stabilitet och en mera differentierad perception. Nig on 
signifikant kanonisk kor relation har daremot far de Svriga relationerna 
inte kunnat visas. Under andra terminen fanns med avseende pa percep- 
tionen av ego -IPO -relation en tvi signifikant kanoniska korrelationer och 
med avseende pa elev-ego- och elev-elev-relationen en signifikant korre- 
lation i vardera relationen. Men dessa hade redan under andra terminen 
i samband med lektionstillfalle 2 inte kunnat pavisas. 

Med avseende pi vSrderingen visade det sig under andra terminen att 
de signifikanta korrelationerna endast vid ett tillfalle blev pivisbara, vil- 
ket tyder pa instabilitet. Vid sjatte terminen fanns det en pivisbar 5ver- 
ensstammelse mellan de pedagogiska experternas och lararkandidaternas 
vSrderingar, som dessutom tycks ha 5kat i differentiering. Inom ego-ego- 
relationen finns det vid sjatte terminen saval vid fbrsta som vid andra 
lektionstillfallet tre pivisbart korrelerade komponenter. Vid andra ter- 
minen finns endast en komponent och denna endast vid fOrsta lektionstill- 
fallet. Inom ego-elev-relationen finns det vid sjatte terminen 5 kompo- 
nenter av betydelse. Den femte korrelationen ar visserligen inte pavisbar 
pa den valda signifikansnivan, men med denna komponent ar en relativt 
stor del av variansen associerad. Med avseende pi de Ovriga variabel- 
omridena kan kon stater as att den total a forklarbara variansen Sr lit en. 

Sammanfattningsvis kan konstateras att det inom variabelomridena 
1, 2 och 3 finns pivisbara kanoniska korrelationer mellan lararkandida- 
ternas skattningar under andra och sjatte lararh6gskoleterminen. Med 
avseende pi de pivisbara kanoniska korrelationerna mellan de pedago- 
giska experternas skattningar under andra terminen och lararkandidater- 



96 



nas skattningar under sjatte terminen har inom variabelomradena 1 och 2 
kunnat konstateras ett antal komponenter. En jamf 8relse av antalet signi- 
fikant korrelerade komponenter som redovisas i tabell 42 med de som 
redovisas i tabell 50 visar med avseende pa de enskilda variabelomra- 
dena mycket likartade resultat. Med utgangspunkt i de redovisade resul- 
taten kan vi konstatera att lararkandidaternas perception och varderings- 
struktur under andra terminen i ett antal komponenter pavisbart korre- 
lerade med samma lararkandidaters perception och varderingsstruktur 
under sjatte terminen. Men aven mellan pedagogiska experters och larar- 
kandidaters perceptions- och varderingsstruktur finns det vid sjatte ter- 
minen ett antal pavisbart korrelerade komponenter. Dessutom kanneteck- 
nas de redovisade resultaten av storre stabilitet an vad som varit fallet 
i den tidigare utfdrda kanoniska kor relations analys en. Genom en gransk- 
ning av de kanoniska komponenterna skall i det faljande beskrivas ett an- 
tal komponenter, oavsett de ar signifikanta eller ej. Vid analysen tillam- 
pas samma kriterier som i kapitel 10. 1. 

Som framgar ur tabell 51 finns det inom ego-ego- relationen vid 
f5rsta lektionstillfallet fern komponenter, i vilka itminstone en variabel 
korrelerar_> 30 med respektive komponent. Den farsta faktorn svarar 
vid lektionstillfalle 1 for den relativt st5rsta delen av variansen. De ne- 
gativa korrelationerna indikerar osakerhet och spanning, medan "Anvand- 
ning av gester" tycks ha fOrekommit i ringa grad. Denna komponent ater- 
kommer, nagot fbrandrad, vid lektionstillfalle 2 som faktor 2. De posi- 
tiva vardena tyder pa att sival lkk som de pedagogiska experternas per- 
ception 6ver ens stammer i att osakerhet och spanning har avtagit samt 
att anvandningen av gester har okat. Vid lektionstillfalle 2 har "Dialekt 
i tal" utgatt (denna variabel iterkommer i faktor 4) och ersatts av "Rost- 
lage" som under lektion 1 fOrekom tillsammans med "Emotionellt till- 
stand" och "Anvandning av ofullstandiga meningar". Denna komponent 
aterfinns inte vid andra lektionen. Likaledes iterkommer under andra 
lektionen inte heller komponenterna 4 och 5. "Lek med foremal" ater- 
kommer vid lektionstillfalle 2 i komponent 1, medan "Anvandning av re- 
toriska fragor" och "Dialekt i tal" vid lektionstillfalle 2 aterfinns i kom- 
ponent 4. "Tydlighet i tal" och "Faktakunskap" ar tva variabler som fbrst 
vid lektionstillfalle 2 fatt betydelse. 

Liksom vid analysen av relationen mellan lkk perception av video- 
ban dmateria let under andra och sjatte terminen kan konstateras att det 
skett en fOrandring i perceptions strukturen. Men det f5refaller som om 
det finns en nagot stdrre stabilitet atminstone betraffande den komponent 



- 97 



Tab ell 51 . Pedagogiska experters och lararkandidaters perception. 
Ego -ego- relation 



Perception, ML 1 






Perception, ML. 2 




Komponent 1 


b 


1 


Komponent 2 


b 


1 2 Anvandning av ges - 






5 R5stnyansering 


.43 


ter 


.64 


.52 


7 ROstlage 


.57 


2 Upptr&dande 


-.57 


-.61 


2 UpptrSdande 


.49 


5 R5stnyansering 


-.38 


-.55 


20 Bio eke rin gar 




1 8 Dialekt i tal 


-.52 


-.30 


(black outs) 


.37 


20 Bio eke rin gar 






12 Anvandning av ges- 




(black outs) 


-.37 


-.39 


ter 


-.65 - 


R t 


.33 


.23 


R t 


.23 


Komponent 2 






Komponent 1 


■ 


1 Emotionellt till stand. 53 


.30 


13 Lek med foremal 


.57 


7 RBstiage 


.42 


.44 


R t 
Komponent 4 


.15 


16 Anvandning av 
ofullstandiga me- 








ningar 


-.34 


-.38 


1 8 Dialekt i tal 


.37 


R t 


.20 


.15 


22 Anvandning av re- 




Komponent 4 






toriska fragor 
R t 


-.40 - 
.12 


19 Anvandning av vaga 
begrepp utan for- 






t 
Komponent 5 




klaringar 


-.39 


-.55 


6 Tydlighet i tal 


.37 


R t 
Komponent 5 


.06 


.12 


14 Faktakunskap 


-.43 






R t 


.04 


21 Tydlighet i handstil 










pi tavlan 


.47 


.58 






R t 


.06 


.08 






1 Komponent 3 










{ 13 Lek med f&remal 


.44 


.48 






1 22 Anvandning av re- 










( toriska fragor 


.32 


.34 






I R t 


.03 


.08 







.68 
.40 
.49 

.38 

.48 
.17 



.63 
.17 



45 

39 
10 



59 
.41 
.17 



som svarar far den stdrsta delen av fdrklarbar varians. Dessutom visar 
en jamforelse av tabellema 43 och 51 att det finns avsevSrda skillnader 
med avseende pa de variabler som ar av betydelse f6r perceptionen. 

De variabler som ar a v betydelse fdr de pedagogiska experternas 
och lkk vardering redovisas i tabell 52. Som framgar ur tabell 52 ba- 
seras varderingen vid lektionstillfaile 1 pi 5 variabler som gett upp- 
hov till 4 komponenter. Av betydelse fdr varderingen ar lkk "Tilamod 
med eleverna", "Kroppshallning", "Dialekt i tal" samt "Anvandning av 
ofullstandiga meningar" och "Tydlighet i tal". Ingen av dessa variabler 
aterfinns i varderingen av lektionstillfaile 2. Dar ar det i stallet lkk 
"Emotionella tillstand" och "Upptradande" som tillmats betydelse. jam- 
fSrs detta resultat med vad som framgitt ur tabell 43 visar sig aven med 



98 - 



Tab ell 52 . Pedagogiska experters och.lararkandidaters vardering. 
Ego - e go - r el ati on 



f — ' " , .1 ■— — — 

Vardering, ML 1 






Vardering, ML 2 




; 


Komponent 2 


b 


1 


Komponent 1 


b 


1 


3 Talamod med ele- 












verna 


-.66 


-.32 


1 Emotionellt till- 






R t 
Komponent 1 


.21 


.11 


stand 


.52 


.52 






R t 


.16 


.15 


10 Kroppshallning 


.34 


.57 


Komponent 5 






R t 


.13 


.16 


2 Upptradande 


.30 


.31 


1* 

Komponent 3 






R t 


.16 


.10 


18 Dialekt i tal 


-.4? 


-.36 








R t 


.17 


.11 








Komponent 5 












16 Anvandning av 












ofullstandiga me- 












ningar 


.37 


.30 








6 Tydlighet i tal 


-.33 . 


-.30 








R t 


.08 


.11 









avseende pa varderingen markanta skillnader. Vid lektionstillfalle 1 
fbrekommer endast variabel 16, medan det under lektionstillfalle 2 f5r- 
utom variablerna 1 och 2 f5rekommer ytterligare sex. 

De variabler som legat till grund for de pedagogiska experternas och 
lkk skattningar av ego-elev-relationen redovisas i tabell 53. Som framgar 
ur tabell 53 finns det vid lektionstillfalle 1 tva. komponenter. Den forsta 
komponenten tycks vara en "ordnings- och koncentrationskomponent", 
medan den andra komponenten galler "Icke verbalt kontakttagande". Vid 
andra lektionen har skett en omstrukturering. Det finns endast en obe- 
roende komponent som ger uttryck for "Lkk kontakt med eleverna" och 
"F5rmaga att fa eleverna till att arbeta". 

Variabler av betydelse f6r varderingen finns vid f5rsta lektionstill- 
fallet uppdelade i tva komponenter. Den f5rsta komponenten ger uttryck 
for lkk "Avbrytning av elevtal", medan den andra komponenten galler 
"Elevernas koncentration". Vid lektionstillfalle 2 kravs det tre oberoende 
komponenter. Den fSrsta ger uttryck fSr lick kommunikativa beteende, 
den andra komponenten f6r ordningen och den tredje f6r lkk "Fdrmaga att 
f6rklara och beskriva". 

En jamfbrelse mellan tabellerna 53 och 44 visar att det vid percep- 
tionen av lektionstillfalle 1 finns endast en variabel (27) som &r gemen- 
sam. Vid lektionstillfalle 2 kravs det for lkk perception (tabell 44) sex 



99 



Tab ell 53 . Pedagogiska experters och lararkandidaters skattning. 
Ego - elev - relation 






Perception, ML 1 






Perception, ML 2 






Komponent 1 


b 


1 


Komponent 1 


b 


1 


39 R6rigt i klassen 


.81 


.74 


27 Icke verbalt kon- 






41 Elevernas koncen- 






takttagande (peka) 


.63 


.62 


tration 
49 Elevernas ovidkom- 
mande sysselsStt- 


. 32 


.58 


26 Icke verbalt kon- 
takttagande (nicka) 


.35 


.47 


ning 


-.76 


-.42 


35 Att fa eleverna till 






R t 
Komponent 3 


.30 


.11 


att arbeta 


-.46 


-.30 






42 Sjalvstandigt arbe- 
te (elever) 


-.55 


-.34 


27 Icke verbalt kontakt- 






38 Kontakt mellan Ik 






tagande (peka) 


.66 


.63 


och elev 


-.69 


-.46 


R t 


.12 


.11 


R t 


.27 


.16 


Vardering, ML 1 






Vardering, ML 2 




Komponent 1 






Komponent 1 






31 Avbrytning av elev- 






31 Avbrytning av elev- 






tal 


-.47 


-.43 


tal 


.59 


.67 


R * 


.15 


.13 


26 Icke verbalt kon- 






t 






takttasande (nicka) 


-.34 


-.51 


Komponent 4 






R t 

Komponent 2 


.12 


.17 


49 Elevernas ovid- 
kommande syssel- 










sattning 


.36 


-.34 


39 R5rigt i klassen 


.41 


.61 


41 Elevernas koncen- 






49 Elevernas ovid- 






tration 


.33 


-.33 


kommande syssel- 






R t 


.07 


.13 


s attain g 


-.34 


-.35 






R t 


.16 


.09 








Komponent 5 












23 FSrklaringar och 












beskrivningar 


.31 


.31 








R t 


.12 


.13 



komponenter, medan det f5r lkk och de pedagogiska experternas percep- 
tion racker med en komponent. Det finns dessutom tre gemensamma 
variabler. 

I tabell 54 redovisas skattningarna f6r ego-IPO-relationen. 

Som framgar ur tabell 54 finns det vid lektionstillfallena 1 och 2 
tva oberoende komponenter i perceptionen. Vid den fdrsta lektionen &r 
det lkk "Anvandning av tavkn" som svarar f5r en stor del av variansen. 
Den andra komponenten gailer "BedSmningen av den egna undervisningen" 
med avseende pa "Amnespresentationen" och "Anknytaingen till elevernas 
f5rkunskaper" samt i vilken grad detta har plverkats av ITV-studion. Vid 
lektionstillfalle 2 ar det "Anvandningen av tavlan" och "Taveldisposition" 
(komponent 1) som framst ligger till grand for perceptionen. Den andra 



100 



Tabell 54 . Pedagogiska experters och lararkandidaters skattning. 
Ego- IPO- relation 



Perception, ML 1 
Komponent 1 

55 AnvS.ndn.ing av tavlan 

R t 
Komponent 4 

50 Bedomning av den 
egna under visningen 

57 Xmnespre s entation 
59 Anknytning till ele- 
vernas f5rkunskaper 

51 Graden av ITV-stu- 
dions paverkan 



b 







Perception, ML 2 








1 


Komponent 1 


b 


1 


96 


.96 


55 Anvandning av tav- 






48 


.55 


lan 


.96 


.85 






56 Taveldisposition 


-.41 


-.38 






K 


.39 


.32 



72 
68 

80 

39 
24 



.68 

.55 

.40 

. 31 
.23 



Komponent 2 

54 Anvandning av 

hjalpmedel 
50 Beddmning av. 

den egna under - 

visningen 
59 Anknytning till 

elevernas fdrkun- 

skaper 



.47 


.56 


.44 


-.41 


.54 


-.48 


.17 


.25 



Vardering, ML 1 








Vardering, ML 2 






Komponent 3 








Komponent 2 




i 


54 Anvandning av 








54 Anvandning av 




j 


hjalpmedel 




.53 


.55 


hjalpmedel 


,67 


.87? 


59 Anknytning till 


ele- 






57 Amnespresentation 


-.31 


.35! 


vemas forkuns 


kaper 


.40 


.45 


R t 


.15 


.31 


R + 




.15 


,25 







Komponent 4 

53 Detaljplanering f5r 

lektionen 
56 Taveldisposition 



38 


.51 


-.62 


- a 43 


.23 


6 i > 



komponenten ger uttryck for att perceptionen galler "Beddmningen av den 

egna under visningen" i relation till "Anvandningen av hjalpmedel" och "An- 
knytning en till elevernas forkunskaper". Det har saledes skett en forskjut- 
ning till mera konkreta moment i undervisningen. 

Varderingen bygger dare-mot vid lektionstillfalle i pa "Anvandningen 
av hjalpmedel" och "Anknytning till elevernas fdrkunskaper " (komponent 3) 
samt "Detaljplanering f5r lektionen" och "Taveldispositionen". Detta f5r- 
andras fran lektion 1 till lektion 2. Under lektion 2 bygger varderingen pi 
"Anvandningen av hjalpmedel" och "Amnespresentation" och galler saledes 
konkretionen av amnet. 

En jamf6relse mellan tabellerna 54 och 46 visar att det aven inom 
ego-IPO-relationen foreligger stora strukturella skillnader, Med avseende 
pa perceptionen forekommer vid lektionstillfalle 1 endast tre gemensamma 



101 - 



variabler, raedan varderingen inneh&ller endast tva. Vid lektionstillfaile 2 
Sr det tre gemensamma variabler i perceptionen och tva i varderingen. 

De variabler som legat till grund f5r de pedagogiska expert ernas och 
lkk perception och vSrdering av elev-ego-relationen redovisas i tabell 55. 

Tabell 55 . Pedagogiska experters och lararkandidater s skattning. 
Elev- ego -relation 



Perception, ML 1 






Perception, ML 2 




- . — - -i 


Komponent 1 


b 


1 


Komponent 1 


b 


1 


68 Emotsagelser fran 






65 Atlydande av Ik an- 






el ever 


.77 


.88 


visningar 


.78 


.93 


65 Atlydande av Ik an- 






68 Emotsagelser fran 






visningar 


.49 


.30 


elever 


.94 


.59 


71 Elevema ger andra 






71 Eleverna ger andra 






svar Sn avsett 


.38 


.36 


svar an avsett 


.79 


.35 


69 Elever staller fra- 


- ■ 




69 Elever staller f ri- 






gor r&rande amnet 


-.96 


-.76 


gor rorande amnet 


-.49 


-.34 


R t 


1.00 


.90 


R t 


.84 


.71 


Vardering, ML 1 






Vardering, ML 2 






Komponent 1 






Komponent 1 






68 Emotsagelser fran 






68 Emotsagelser fran 






elever 


.59 


.95 


elever 


.64 


.94 


65 Atlydande av Ik an- 






65 Atlydande av Ik an- 






vi sninga r 


.53 


.38 


visningar 


.55 


.48 


71 Elever ger andra 






R t 
Komponent 2 


.50 


.67 


svar an avsett 


-.68 
.75 


-.63 
.75 






t 






71 Eleverna ger andra 












svar an avsett 


.87 


.94 


■ 






R t 


.50 


.67 



Som framgar ur tabell 55 finns det vid bada lektionstillfallena en kompo- 
nent som dessutom i sin variabelsammansattning ar lika fran tillfaile till 
tillfalle. Denna dimension ger uttryck for elevernas emotsagelser och at- 
lydande samt elevernas fragor rorande amnet. Denna variabel korrelerar 
dock negativt med komponenten. Aven varderingen av elev-ego-relationen 
bygger huvudsakligen pa elevernas emotsagelser och atlydande. I varde- 
ringen sker dock en forandring. Medan variabel 71 vid fbrsta lektionen 
finns i samma variabelgrupp, ingir den vid lektions tillfaile 2 i en annan 
komponent. jamfdrs tabellerna 55 och 47 framgar att det finns klara struk- 
turella skillnader mellan bada analyserna. Saledes kravs det bl a olika an- 
tal komponenter. 

I tabell 56 redovisas de pedagogiska experternas och lkk skattningar av 
el ev- elev- relationen. 



- 102 



Tabell 56 . Pedagogiska experters och lararkandidaters skattning. 
Ele v- el ev- relation 



Perception, ML 1 






Perception* ML 2 






Komponent 1 


b 


] 


Komponent 1 


b 


1 


72 Eleverna talar i 






72 Eleverna talar i 




i 


munnen pa varandra 


,87 


.89 


munnen pi varandra 


.92 


.96 


74 Leker med varandra 


.93 


.79 


74 Leker med varandra 


.91 


.83 


73 Samtalar med var- 






73 Samtalar med var- 






andra utanfdr amnet 


.56 


.71 


andra utanfdr amnet 


. 56 


.71 


75 Diskuterar amnet 


-.78 


-.61 


R t 


.93 


.92 


R t 


.94 


.93 






V'Srdering, ML 1 






Vardering, ML 2 






Komponent 2 , 






Komponent 2 






74 Leker med varandra 


-« 66 


.49 


73 Samtalar med var- 






R t 


.60 


.67 


andra utanfdr amnet 


.71 


.94 






72 Eleverna talar i 






Komponent 1 






munnen pa var- 






73 Samtalar med var- 






andra 


.66 


-.35 


andra utanfdr amnet 


-.39 


.70 


74 Leker med var- 






75 Diskuterar amnet 


,73. 


-.38 


andra 


.88 


-.55 


R t 


. 60 


.67 


R t 


. 63 


.67 



Som framgir ur tabell 56 kan variansen i perceptionen i allt vasentligt for- 
klaras med hjalp av en enda komponent, som. ger uttryck fSr disciplinen i 
elevernas beteende. Att diskutera amnet tillhSr vid fSrsta lektionen denna 
faktor men aterkommer inte vid andra lektionen, 

Med avseende pa varderingen finns det vid lektionstill.fS.lle 1 tva kom- 
ponenter. Men dessa bildar vid lektionstillfalle 2 en komponent fastan 
variabeln "Diskuterar amnet" bar utgatt. Jamfdrs tabellerna 56 och 48 
med varandra framgir att det aven i elev-elev- relation en finns olika struk- 
turer rned olika innehdrd, fastan det inom detta variabelomri.de endast ar 
fyra variabler som kan kombineras med varandra, 

De variabler som legat till grund f5r de pedagogiska experternas och 
lkk perception och vardering av elev-IPO-relationen redovisas i tabell 57. 

Som framgir ur tabell 57 finns det vid lektion 1 tvi komponenter. Den 
fdrsta galler "Framstailningen av arnnet", medan den andra ger uttryck far 
"Elevernas reaktion in£5r amnet" och intresse. Vid lektionstillfalle 2 hair 
perceptionen fdrandrats. "Framstailningen av amnet" ar inte langre av be- 
tydelse. 

Varderingen bygger vid lektionstillfalle 1 pi "Framstailningen av am- 
net" och "IT V- studious piverkan pi eleverna". Men aven varderingen om- 
struktureras. Vid lektionstillfalle 2 ar "Framstailningen av amnet" och 
"Elevernas reaktion infor amnet" av betydelse. JamfSrs tabellerna 57 och 



103 



Tabell 57 . Pedagogiska experters och lararkandidaters skattning. 
Elev -IPO- relation 



r ■ ■■ — — — ■ , 1 . . —, — — — -- — „,., ... ,. 1— — ...^_. 

Perception, ML 1 






Perception, ML 2 






Komponent 2 


b 


1 


Komponent 1 


b 


1 


77 Framstailning av 






78 Elevernas reaktion 






amnet 


.94 


.98 


infdr amnet 


.94 


.82 


R t 


.75 


.50 


76 Elevernas intresse 


.79 


.85 


Komponent 1 






R t 


.94 


.79 


78 Elevernas reaktion 












infbr amnet 


.54 


.45 








76 Elevernas intresse 


.35 


.36 








R t 


.25 


.50 








Vardering, ML 1 






Vardering, ML 2 






Komponent 1 . 






Komponent 1 






77 F ram st alining av 






77 Framstailning av 






amnet 


-.89 


.36 


amnet 


.72 


.35 


79 ITV- studions pa- 






78 Elevernas reaktion 






ve rkan pa eleverna 


-.47 


.67 


infBr amnet 


.33 


.77 


R t 


.67 


.33 


R t 


.43 


.50 



49 med varandra framgar att ocksa inom Elev - IPO -relationen komponenterna 
i de tva analyserna &r olika sammansatta. 

Sammanfattningsvis kan sagas att den detaljerade granskningen av lkk 
perception och vardering (analys 1 ) av det under ett sjalvkonfrontationsex- 
periment inspelade videobandmaterialet vid andra och sjatte terminen, 
trots ett antal signifikant korrelerade kanoniska komponenter, uppvisar 
stora strukturella olikheter fran lektionstillfalle 1 till 2. Men aven de "ka- 
noniska laddningarnas" storlek varierar kraftigt. jamfttrs dessutom de pe- 
dagogiska experternas och lkk perception och vardering (analys 2) med ana- 
lys 1 blir stora strukturella olikheter patagliga. Men det skall ocksa nam- 
nas att analys 2 visat en mera konsistent struktur, vilket bl a lett till att 
analys 2 lattare har kunnat beskrivas och tolkas. 



104 



11. IDENTIFIKATIQNS - OCH SJALVVARD ERINGSFORMULAR F II; EN 

NIVAANALYS AV DARARKANDIDATERS SKATT NINGAR SEX VECKOR 
OCH T VA AR EFTERETT EXPERIMENT 

I kapitel 7 redovisades pi vilket satt tvi experimentgrupper besvarade de 
pistienden som definierar variabelomridena identifikation och sjalwarde- 
ring i formular F II. Formular F II administrerades till samtliga Ikk vid 
en re-analys av experimentets videobandade mikrolektioner i syfte att stu- 
dera lkk identifikationsupplevelser och sjalwardering sex veckor respek- 
tive tvi ir efter att experimental hade slutfdrts. Designen fdr den nedan 
fbljande variansanalytiska utvarderingen presenteras i tab ell 58. 

Tabell 58 . Variansanalytisk upplaggning fbr analys av effekter av 
upprepade sjalvkonfrontationer sex veckor och tvi ar 
efter ett slutfdrts sjalvkonfrontationsexperiment 



Index 


T 


H 


U 


R 


I 

24 

CO 


Antal nivier 
Populations s tor lek 

MM 


2 

2 


1 
2 


2 
2 


2 

2 



T: Externt f ormedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR 

H: Traditionell handledning 

U: Mikrolektioner (1, 2} 

R: Upprepade uppspelningar (Sex veckor, tvi ir) 

I: Individer (lkk) 

Designen ar fullt kombinerad och. full standi gt balanserad. Repeterade mat- 
ningar sker i faktorerna U och R. Utvarderingen av variansanalyserna 
fdljer samma for faring s satt som beskrivits tidigare. Av de skal som redo- 
visats i kapitel 7 har de bida faktorerna identifikationsupplevelse och sjalv- 
vardering inte utnyttjats fbr ANOVA, utan f Sr varje enskilt pistiende i for- 
mular F II utfordes en separat ANOVA. ANOVA- resultaten redovisas sara- 
manfattningsvis i tabell 59, 



11.1 MOnstret i F-testen 

Baserade pi de faktoranalytiska resultat som redovisats i bilaga 2 gruppe- 
ras pistaendena i tabell 59. De som ej betraktas som tillhbrande faktor I 
respektive II placer as i tabe liens hSgra del. 



I 



- 105 - 



Tabell 59 . Lararkaxididaternas identifikationsupplevelse och sjalvvarde- 
ring: Sammanfattning av ANOVA-tabellerna 





Identifications - 








Variations- 


Pa- upplevelse 


Sjalvvardering 


Enskilda 




orsak 


staende 3 6 10 


12 4? 


5 8 9 


11 


T 










H 




* 






TH 




* 


* * 




U 


* * 




* ♦ 




TU 




* 






HU 










THT.J 










R 




* # 


tfc >'{ *',< 


>;< ;■« 


TR 


* 


* 


* 




HR 










THR 










RU 


* 


* 






TRU 










HRU 










THRU 











T: 
H: 
U: 
R: 

* ! 



externt fdrmedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR 
traditionell handledning 
mikrolektioner (1, 2) 

uppret>ade uppspelningar (sex veckor, tva ar) 
78 



F. 99 (l,92) = 6. 



F. 95 (i,92) 



3.89 



11.1.1 id entifikationsupple yel se 

Betraffande identifikationsupplevelse fick Ikk ta stallning till pastaenden 
som !l Nar jag under uppspelningen ser pa mig sjalv (1) har jag mycket svart 
att kanna igen mig sjalv reap (7) har jag mycket iatt att kSnna igen mig 
sjalv'Mnom detta variabelomrade firms en effekt i faktor U och inom RU- 
samspelet, vilket tyder pa att det firms variationer i Ikk Identifikationsupp- 
levelse som inte endast beror pa vilken mikrolektion det galler, utan ock- 
sa pa de upprepade konfrontationerna. Effekten inom TR-samspelet impli- 
cerar att externt fdrmedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR vid upprepade 
konfrontationer sex veckor respektlve tva ar efter sjalvkonfrontationsex- 
perirnentet paverkar Ikk identification supple velse. Nagon sadan effekt fanns 
n&mligen ej under sjSlva experimentet (se tabell 15). 

11.1.2 S j a 1 w ar de r ing 

Med avseende pa sjalvvardering fick Ikk ta stallning till pastaenden som 
"Nar jag under uppspelningen ser pa mig sjalv ar jag (1) helt missndjd 
resp (7) helt nttjd". Inom detta varia.belomrl.de finns betydligt flera pavis- 









bara effekter an i variabelomradet identifikationsuppievelse. Det finns en 
effekt i faktor H (7), men ocksa en effekt inom TH-samspelet (1), Faktor 
U har daremot i motsats till vad som framgitt ur analysen under experi- 
mentet inte haft nigon effekt, Effekten inom TU-samspelet tyder pi att ex- 
ternt formediad sjaivkonfrontation leder till olika sjalvvardermgar beroende 
pa vilken mikrolektion det gailer (4). Men aven enbart upprepade konfron- 
tationer piverkar Ikk sjalvvS.rder.tng i relation till enskilda mikrolektioner, 
vilket effekten inorn RU-eamspelet tyder pi (I). 

11.1.3 Enskilda J>|j|[kienden 

Effekten inom TH-samspelet (9) tyder pa att lkk upplever uppspelningarnas 
betydelse for sin lararutbildning som iSrorik. Denna effekt har redan pa- 
visats vid utvSrderingen av lkk sjalwSrdering under experimentet. Xven 
effekten i faktor U (8) fanns redan i den tidigare analysen, vilket betyder 
att lkk upp marks amhet fangades av enstaka detaljer rner eller mindre ofta. 

Effekterna i faktor R pavisades inom samma variabler (5, 9, 11) vid 
de upprepade uppspelningarna under experimentet. Effekterna tyder pi att 
lkk vSrderingar piverkas aven efter experimentets slutfbrande, 

Effekten i TR-samspelet fanns daremot inte i den tidigare analysen. 
Denna effekt tyder pa att externt f$rmedlad sjaivkonfrontation via ITV/VR 
piverkar lkk uppmarksamhet olika frin uppspelningstillfalle till uppspel- 
ningstillfalle. 

Sammanfattningsvis kan sSgas att monstret i F-testen i denna analys 
skiljer sig betydligt frin mdnstret i den tidigare analysen, som gallde lkk 
identifikationsupplevelse och sj&lvvardering under experimentet. 

Identifikationsupplevelsen har, som framgir ur tabell 45, inte piver- 
kats i nSmnvSrd utstr&ckning. Bide den experimentella paverkan och de 
upprepade konfrontationerna tycks daremot ha piverkat lkk sjaivvSrdering. 






11.2 Precisionen och sty rkan i F-t esten 

Av de effekter som redovisats i tabell 59 uppfyller erne lie rtid endast half- 
ten signifikanskriteriet a = .01. Detta kriterium har legat till grund for 
sarntliga analyser i samband med sjaivkonfrontationsexperimentet. Men 
inte heller en effekt som pivisats pi denna nivi ar nigon tillrScklig garanti 
fdr att tolkningen bygger pa beviskraftiga effekter, F5r att undvika risken 

att tolka icke beviskraftiga effekter blev det nddvandigt att skatta effekter - 

2 

nas storlek och styrkan i F-testen. Sisom tidigare beraknades Hays <3 

2 
och Cohens f, Medan to " framgir ur bilaga 3 redovisas Cohens f och styr- 
kan (g) i de signifikanta F-testen i tabell 60. Pa grundval av styrkeskatt- 



Tabell_60. Effektstorlek och styrka far ISrarkandidatemas identifikationsupplevelse och sj&l wardering 

vid re-analysen av sjalvkonfrontalionsexoerimentets videobandmaterial 



jalvkonfrontaliansexperimentets videobandmaterial 



Variations- Pa- 
orsak staende 


Identif ikationsupplevels e 

3 6 10 


Sjalvvardering 

1 2 4 


Enskilda 
7 5 


8 


9 


11 


1. Effektstorlek (f) 














T 
H 
TH 




(.15) 


(. 11) 




• &TC 




U 

TU 

HU 

THU 


.16 


(.16) 




.23 






II 

TR 
HE. 
THR 


(. i?) 


.19 

(.16) 


(. 10) 


(. 14) 


. 15 


. 1 4 


RU 

TRU 
HRU 
THRU 


(, 17} 


(, 18) 










2. Styrka (g) 














T 
H 

i ri 




(. 55) 


(. 58) 




. 77 




IJ 

TU 

HU 

THU 


, 72 


(.60) 




.96 






R 

TR 

THR 


(,65) 


.87 

(.60) 


{. 52) 


(• 50) 


.67 


.87 


RU 

TRU 
HRU 

THRU 


(. 65} 


(• 70) 











T: externt fSrmedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR 
H; traditionell handledning 
U: rnikrolektioner (1, 2) 



R: upprepade uppspelningar (sex veckor, tva <ir) 
( )■ F «95 (1,92) = 3.89 



- 108 






ningarna avgdrs sedan vilka effekter som skall bli fSremil fQr efterprOv- 
ningar. 

11.3 Efterpr5vningar 

Som framgar ur tabell 60 ar samtliga effekter sma och styrkan i de fiesta 
fall f6r lag f6r att en mera detaljerad analys och tolkning av effekterna skall 
kunna anses vara befogad. 

Inom variabelomrade identifikationsupplevelse uppfyller effekten i fak- 
tor U kriteriet g > . 70. Cellmedelvardena ar far u, = 4. 37 och for u 2 = 
4. 62, vilket innebar att lkk vid lektionstillfalle 2 upptrader mera i Sverens- 
stammelse med vad de vantat sig an vid lektionstillfalle 1. 

Inomvariabelomra.de sjalvvardering ar det endast effekten i faktor R 
som uppfyller g > . 70. Cellmedelvardena ar f5r r. = 3. 10 och fbr r- = 3. 51 . 
Resultatet implicerar att lkk vid slutet av sin lararutbildning ar mer n5jda 
med sig sjalva, men eftersom skattningen ligger pa skalans negativa sida 
betyder detta att de fortfarande ar nigot missnbjda med sig sjalva. 

Av de "enskilda pastiendena" skall effekten inom TH-samspelet som 
hanfdr sig till pastaende 9, granskas narmare. Cellmedelvardena redovisas 
i tabell 61. 

Tabell 61 . Kontrastanalys TH, pastaende 9: Jag upplever uppspelningen 
for min lararutbildning som (1) helt meningslos, (7) mycket 
larorik 



Ordningsfoljd 




1 


2 


3 


4 


Paverkan 




h h i 


t 2 h 2 


Vh 


t l h 2 


m 




4.99 


5.15 


5.83 


5.83 


h h i 






.16 


.84 


.84 


t 2 h 2 








.68 


.68 


h h l 










.00 


h h z 












Scheffes test 












Kritiskt varde 1. 


03 











Som framgar ur tabell 61 skiljer sig cellmedelvardena ej pavisbart frin 

varandra. Resultatet tillater saledes tolkningen att alia lkk upplevde upp- 

spelningarna som larorika aven sex veckor respektive tvd ar efter experi- 

mentets genomfdrande. 

Effekten i faktor U uppfyller g > . 70. Pastaende 8 lydde: 

Under denna uppspelning fingades min uppmarksamhet av enstaka detaljer 

(1) mycket ofta 
(7 ) mycket sallan 



109 



Cellmedelvardena ar f5r u. = 3. 32 och f5r u 2 = 3, 75. Xven om Ikk uppmark- 

samhet i saraband irted mikrolektion 2 filngades mindre ofta av detaljer, Sr 
det dock fortfarande relativt ofta f trots att det ligger en stftrre tidsintervall 
mellan experimentet och dessa uppspelningar och att man skulle kunna f5r- 
vanta sig att Ikk hunnit distansera sig fran upplevelserna under experimen- 
tet. 

Det borde inte heller vara Griraiigt att anta att Ikk vid slutet av sin 1S- 
rarutbiidning anlagger ett helhetsperspektiv pa sina lektioner fran andra 
terminer., men sa tycks ej vara fallet. 

Slutligen finns en effekt med tillfredsstSllande styrka i faktor R som 

hSnfSr sig till pasta end e 11, som lydde: 

Under denna uppspelning ar min uppfattning om min lektion 

(1 } helt fdrandrad 
(?) helt oforandrad 

Celirnedelv&rdena i derma faktor ar f5r r, = 4. 20 och f5r r- = 3, 60, Ur 

dessa varden kan utiasas att Ikk sex veckor efter experiment ets slut anser 

att uppfattning en om lektionerna ar oforSndrad, xnedan den £5randrats vid 

slutet av lSrarhSgskoleutbildningen. 

11,4 Sammanfattning av lararkandidaters skattningar med hjalp av 
formular F II 

Efter att ett sjalvkonfrontationsexperiment (Bierschenk, 1972 a) var slut- 
fort fick samtliga Ikk som deitagit i detta experiment re-analysera experi- 
mentets videobandmaterial. I samband med uppspelningar av videoband- 
materialet fick Ikk besvara formula r F II, som innehaller tva variabelom- 
raden: identifikationsupplevelse och sjalwardering. Dessutom finns det ett 
antal pistaenden som ligger utanfbr dessa variabelomraden, 

Med avseende pa Ikk identifikationsupplevelser sex veckor respektive 
tva ar efter sjalva experimentet kan sagas att endast en effekt (i faktor U) 
uppfyllde de stallda kraven fSr att kunna laggas till grund f6r tolkning. Den- 
na effekt implicerar att Ikk upplever sitt upptradande vid lektionstillfalle 2 
mer i 5ver ens stamm else med vad de vantat sig &n vid lektionstiilfalle 1. 

De ovriga effekterna inom detta variabeiomra.de tillater ej nagon tolk- 
ning om man viil undvika risken att bygga tolkning en pa osakra resultat. 

Aven inom. variabelomra.de sjalwardering finns endast en effekt som 
granskades narmare, Resultatet implicerar att Ikk ar mera nOjda med sig 
sjalva vid uppspelning en av videobandmaterialet under sjatte terminen an 
vad de var vid slutet av andra terminen. Men skattningarna ligger fortfa- 
rande pa. skalans negativa sida. Man hade kanske vantat sig mots att trend. 

Samtliga Ikk upplever uppspelningarna oavsett om det galler andra eller 
sjatte terminen som mycket lSrorika f6r sin lararutbiidning. 



110 - 



Att det ligger sex veckor respektive tva ar mellan lkk beddmningar un- 
der experimentet och re-analyserna och att de har fatt se sina lektioner 
upprepade ganger under experimentet har inte paverkat lkk i deras fokuse- 
ring av uppmarksamheten. I stall et f6r en helhetsbed&mning f&ngas uppmark- 
samheten fortfarande relativt ofta av enstaka detaljer. Denna utsaga rim- 
mar emellertid daligt med lkk p&staende att deras uppfattning om lektioner- 
na fdrandrats vid slutet av lararhogskoleutbildningen. 



- A 



il 



12 • ALTER3SIATIVA HANDLEDARE 

Redan under sjaivkonfrontaticnsexperimentet hade lkk i grupperna 1 och 3 
rangordnat alternativa fSrslag tili.handledning upprepade ganger, Resulta- 
tet av derma rangordning redovisades i kapitel 8. Men liven under uppfolj- 
ningen fick lkk rangordna de redovisade nio olika fdrslagen till alternativa 
handledare. F5r de rangordningar som lkk utf Orde sex vector respektive 
tva ar efter att experimentet hade slut£5rts, berakrmdes Kendalls konkor- 
danskoefficient. Overensstammelsegraden inom de enskilda grupperna re- 
dovisas i tabell 62. 



Tabell_62. Overensstammelsegraden i la.rarkandidatern.as rangordning av 
nio olika handledningsformer: Konkordanskoefficient: W 
















Uppspelning 


stillfal 


le 








sex 


veekor eft 


er 


experimentet 


tva ar 


efter 


experimentet 


Grupp 




ML 1 


ML 


2 


ML 


i 


ML 


2 


i 




.68 






CO 
* -J 7 


:. 


43 




. 53 


2 




.68 






. 63 


I 


58 




. 64 


3 




.63 






.50 


• 


52 




.47 


4 

■».i...-i'..— — .^ 




.60 






. 54 


• 


63 




. 58 



Samtliga koefficienter som redovisas i tabell 62 ar signifikanta med p < 
,001. Vidare beraknades dverensstammelsegraden meilan de fyra grup- 
perna. Konkordanskoefficienten blev sex veekor efter experimentet W = . 94 
och tva ar efter experimentet W = . 93. 

De enskilda grupperna rangordnar saledes lika. Rangordningen sex 
veekor efter experimentet var foljande: (Rangordningen som skedde tva ar 
senare anges inom parentes. ) 

1 (2) uppspelningar och kommentar av en handledare 

2 (1) uppspelningar och kommentar av en metodiklektor 

3 (4) uppspelningar och kommentar av en pedagogiklektor 

4 (6) uppspelningar och kommentar av en psykolog 

5 (5) uppspelningar och kommentar av en elev 

6 (3) uppspelningar och kommentar av en kamrat 

7 (7) uppspelningar enbart 

8 (8} uppspelningar och kommentar er av en annan person, Vilken? 

9 (9) nagon annan upplaggning. Vilken? 

JSmfort med den rangordning som lkk angav under experimentet har £51- 
jande fbrandringar intraffat: 

1. lkk vill i fdrsta hand ha handledning av en handledare 

2. lkk varderar inte langre kommentar er av en elev hdgre &n av en psyko- 
log, utan det har skett ett rangbyte. 



- 112 



I stort sett Sr alltsa lkk av samma uppfattning som under experimentet, 
varfor denna rangordning inte ytterligare skall kommenteras, 

Ut6ver den f5rsta och andra rangplatsen framgar vid slutet av lararut- 
bildningen, dvs tva ar efter att experimentet var slutfdrt, att lkk rangordnar 
kommentarer av en kamrat framfbr kommentarer av en pedagogiklektor. An- 
tagligen ar detta resultat bl a en f51jd av att lkk under utbildningens g&ng har 
lart sig att vardes&tta kamraters syn pa undervisning, vilket har medfOrt 
att kamraternas asikter vager tyngre an tidigare, 

I syfte att studera om och i vilken utstrSckning det finns ett bnskemal 
om samma handledare under olika uppspelningar, beraknades ocksa sam- 
band mellan uppspelningarna 7-10. Resultatet redovisas i tabell 63. 

Tabell 63 . Overensst&mmelsegraden i lSrarkandidaternas rangordning av 
nio alternativa handledare vid 4 olika uppspelningstillfallen: 
Konkordansko efficient W 



Grupp 


1 


2 


3 


4 


W 


.26 


.03 


.12 


.01 



Den kan inte pavisas nigot samband mellan lkk rangordning vid de olika 
testtillfallena. Detta innebar att lkk vid varje tillfalle rangordnar handle- 
da rait era ativen olika. De resultat som framkommit vid utvarderingen av 
alternativa handle dnings former tyder pa att det borde vara en angelagen 
for skning suppgift att studera handledning, som intar en central plats i 
lararutbildningen, mera systematiskt an vad som kunnat ske i detta kapitel 
och kapitel 8. Det tycks dessutom annu ej f6religga mera systematiskt ut- 
f5rda studier av denna typ av dyadiska processer. 



- 113 - 

13. AVSIAJTANDE DISKUSSION OCH REKQMMBNDAT IQNER FOR FORT- 
SATT FORSKNING 



Lararens fbrmiga att bemastra problem som han stalls infSr i sitt yrke 
farutsatter att han kan observera sig sjalv i interaktion med elever ochur- 
skilja for honom meningsfulla strukturer i derma interaktionsprocess. Ge- 
nom anvandningen av intern television och videobandning (ITV/VR) kan la- 
rare bli sina egna "externa observatdrer och kommentatorer". Vasentligt 
vid en analys, diagnos oeh syntes av intra- och interpersonella handelser 
i bl a undervisningssituationer ar namligen att individen sjalv har insett 
sitt agerande. Denna insikt kan inte f5rmedlas genom en annan persons 
ornddme, utan till denna insikt maste personen ifr&ga komma sjalv, Dare- 
mot skull e kanske handledningen i manga fall kunna vara underlattande. 
"Externt formedlad sjalvkonfrontation via ITV/VR" ar en ny teknik 
genom vilken individen fir objektiv information om det egna beteendet 
aterkopplad. I det fsljande skall sammanfattas huvudresultaten av larar- 
kandidaters reaktioner pi denna "externa sjalvdistansering i tid och rum" 
med avseende pi dels (l) upprepade konfrontationer under det sjalvkon- 
frontations experiment som genomfSrdes lasiren 1968/69 och 1969/70, 
dels (2) upprepade konfrontationer sex veckor och tva ir efter experimentets 
genomf5rande. Dessutom redovisas om. och i vilken utstrSckning larar- 
kandidaters perception och vardering skiljer sig frin pedagogiska experters 
medelbed5mningar. 

13.1 SlEE££E^ e ^E^^£22:* a ^ oner un< ^ er s^&lvkonfrontationsexperimentet 

13.1.1 Skattnings- och v ardering sfqrmular F 111 

Den variansanalytiska utvarderingen har visat att lararkandidaternas per- 
ception och vardering paverkas av tipprepade konfrontationer med de under 
experimentet videobandade mikrolektionema. 

Effekter kan pivisas inom (1) ego-ego- , (3) ego-IPO-, (4) elev-ego- 
och (5) elev-elev-relationen. Upprepade konfrontationer tycks daremot 
vara utan betydelse for Ikk perception och vardering inom (2) ego-elev- 
och (6) elev-IPO-relationen, 

Precisions- och styrkeskattningarna visade emellertid att de pivisade 
effekterna inte uppfyller de kriterier som styrt utvarderingen, Det kan si- 
ledes konstateras att upprepade konfrontationer med experimentets video- 
bandade mikrolektioner 5 till 10 min s 1 dag respektive 7 dagar efter in- 
spelningen ej har lett till effekter, som kan laggas till grund £6r inglende 
tolkningar. 






- 114 - 

13.1.2 Identifications- o*h sjfilwfirderingsformular F II 

Ett grundmotiv av vaxlande betydelse for psykologisk forskning och diskus- 
sion fir imperativen "kfinn Dig sjfilv" respektive "var sann mot Dig sjfilv". 
Bada implicerar bl a intentioner och malfdrestfillningar. Men dessa upp- 
maningar implicerar ocksa hypotesen att manniskor kan styra och kontrol- 
lera det egna beteendet, egna tankar, emotioner och attityder. Externt f5r- 
medlad sjfilvkonfrontation tycks berora individens personlighet pa ett all- 
deles sfirskilt sfitt. 

Lfirarkandidaters identifikationserfarenheter paverkas av upprepade 
konfrontationer. Det intraffar vid flera uppspelningstillffillen en de-auto- 
matisering och re-dirigering av uppmfirksamheten. Vid upprepade uppspel- 
ningar av en och samma lektion vid tre tillffillen kunde lfirarkandidater en- 
dast i liten grad karma igen sig sjfilva i T V-monitorn. F6rst efter fern upp- 
spelningar upplevde de sitt eget beteende som de hade vfintat sig det. Vid 
sex och flera uppspelningar intrfiffade ett nytt frfimlingsskap inf6r det egna 
beteendet, dvs lfirarkandidaterna hade upptfickt nya beteenden, som de inte 
hade vfintat sig. 

F5r att sjfilvanalys, diagnos och syntes skall bli mojlig fordras sa- 
ledes att lfirarkandidater far tid att bekanta sig med sin egen image. Be- 
teenden som har blivit omedvetna (rutin eller automatiserade) maste f&rst 
gbras medvetna igen (de-automatiseras), f5r att kunna bli fbremal f6r f5r- 
findring. Det skall framhfivas att lfirarkandidaterna utan handledarens hjfilp 
har upptfickt nya faktiska beteenden som inte dverens stammer med den exi- 
sterande sjfilvuppfattningen. 

Genom anvfindningen av intern television och videobandning har lfirar- 
kandidaterna kunnat "utifrfin" se pi sig sjfilva och vfirdera det som presente- 
ras fttr dem. De experimentella resultaten implicerar att lfirarkandidater- 
nas sjfilvvfirdering utvecklas olika vid upprepade konfrontationer med mikro- 
lektion 1 respektive 2. Upprepade konfrontationer med en och samma mikro- 
lektion ledde till tolkbara omvfirderingar. Sjfilvvfirdering en findrades be- 
trfiffande dels (1) hur nojda de var med att se sig sjfilva, dels (2) hur behag- 
ligt det var att se sig sjfilv i TV-monitorn. 

De handledda lfirarkandidaterna upplevde det mera behagligt att se sig 
i TV-monitorn. Nagon form av fttrsfikran genom en handledare medfdr an- 
tagligen att lfirarkandidater bibehaller sina intryck fran fOrsta uppspel- 
ningstillffillet. Handledaren tycks saledes uppratthalla lfirarkandidaters 
vanliga sfitt att se sig sjfilva, som i sin tur inte tillater nagon fdrfindring i 
en relativ autonomi (dvs frihet fran paverkan genom auktoriteter). 



•■ 115 - 

En av experimentets hypoteser har varit att lararkandidater i f5rsta 
hand 5nskar fa se sina lektioner ensarnma, atminstone vid f5rsta konfron- 
tationstillfallet. Av bl a detta skal fick de rangordna nio olika alternativa 
handledare. Rangordningen har visat att lararkandidater i f5rsta och andra 
hand onskar handledning av en handledare eiler metodiklektor och att de 
fSrst som sjunde alternativ Snskar vara ensamma vid uppspelningen av 
mikrolektionerna, 

13.2 Upprepade konfrontationer sex veckor och tva ar efter experimentet 

mrnnn niTm, m ill ■■■ » nlW h iip ii n- i mn mi |«^ -i j« ih fi f ■ in mMi* » i » u m i i h mh I a im in . » ■ DHu fci. im m i i m i n ■ ■ i^ ni« m ii i^iiiimii h t rtip i i ni Mm I i j mti <»■■■■» ■■■■ ■ ■ u. i F lkm i i ■ ' i ■!«■■«■ ■ »■ n nil ■■i»li nl i.B 

Undervisningsfardighet Sr i hSg grad en fraga om hur flexibel en larare ar 
i sitt satt att bete sig i kontakten med eleverna och i vad man han kan styra 
sig sjalv till att bygga upp ett Snskat undervisningsbeteende. F5r att exi si- 
dan sjalvstyrning skall vara £ruktbar.fordras dessutom att lararen ar kans- 
lig f5r hSndelseutvecklingen sa att han uppfattar den ratt, Lararens per- 
ception och vardering av en situation bestammer slutiigen om han rStt lyc- 
kas forutsaga konsekvenserna av alternativa beteenden, Mycket preliminara 
erfarenheter och resultat fran utvarderingen av personlighetsvariablernas 
(se Bierschenk, 1972,, ss 90-94) betydelse f5r individens perception och 
vardering av de egna videobandade beteendena tyder dessutom pi att va- 
riabler som sjaivuppfattning, spanning och sjalvf5rtroende har stor bety- 
delse £6r lararkandidater s perception och v&rdering av egna videobandade 
undervisnings situationer. 

13.2. 1 ^i^i^^]^^^JS^I^B^^^BEl-h^,^ inn ^ n g ar genom skattnings- 
och v arderrngsformular F HI 

Efter sjalvkonfrontationsexperirnentets slutf5rande fick samtliga 96 larar- 
kandidater som deltagit i experimentet se sina egna videobandade lektioner. 
Analysen har visat nio effekter i "externt formedlad sjalvkonfrontation via 
ITV/VR" (faktor T) och traditionell handledning (faktor H) samt TH-sam- 
spelet. Men effekterna ar sma. och styrkan lag. Desto mera dverraskande 
ar den tolkbara effekten i faktor H och i HA.-samspelet. Traditionell hand- 
ledning ledde till att lararkandidater, som fick denna paverkan, var mera 
positiva i sin perception av elev-elev-relationen an de som inte fick denna 
paverkan. Varderingen har daremot ej blivit piverkad av handledarens 
kommentarer. Aven om medelvardena i de Svriga effekterna ar marginella 
tycks det som om varderingen i vissa fall fSljde perceptionen som en 
skugga. Att tva ars l&rarutbildning, med avseende p£ nivaskillnaderna, 
endast mar gin ell t paverkat lararkandidaternas perception och vardering 
&r ett ovantat resultat. 



116 - 



13.2.2 Nivianalys ay skillnader mellan pedagogiska experters och larar- 
kandidaters beddraningar 

Lararkandidaternas perception och vardering enligt skattnings- och vStrde- 
ringsformular F III under sjatte terminen jamfardes med de bedornningar 
8om pedagogiska experter utforde med samma formular (F III) under larar- 
kandidaternas andra termin. 

MBnstret i F-testen visar, liksom i den tidigare analysen (Bier3chenk, 
1972, s 214), nitton effekter. Emellertid har en fBrskjutning skett. Mot 
bakgrund av antagandet att lararutbildningen har en utjamnande effekt med 
avseende pa. den under andra terminen administrerade paverkan, S,r det ett 
ovantat resultat, att det nu (sjatte terminen) finns flera T, H och TH- effek- 
ter an vad som tidigare varit fallet. Det har skett en stOrre differentiering 
med avseende pa skillnader i perception och vardering. Perceptionen har 
f5randrats mera markant an varderingen. Dessutom har de fiesta fbrand- 
ringarna intraffat inom elev-dimensionen. 

13.2.3 Strukturanalys av lararkandidaters bed5mning under andra och 
sjatte terminen 

Omoch i vilken utstrackning det finns strukturella likheter i lararkandida- 
ternas perception och vardering studerades med hjalp av kanoniska korre- 
lationsanalyser. Analyserna visar att den predicerbara variansen ar lika 
stor fdr lararkandidaternas skattningar under andra och sjatte terminen. 
Analysen visar att lararkandidaternas bed&mningar vid andra och sjatte ter- 
minen inom samtliga variabelomraden har resulterat i forandringar, inte 
bara med avseende pa de "kanoniska laddningarnas" storlek, utan ocksa 
med avseende pi de variabler som haft storst betydelse f5r perceptionen 
respektive varderingen. 

13.2.4 Strukturanalys av pedagogiska experters bed5mning under andra 
terminen och lararkandidaters bedSmning under sjatte terminen 

Med avseende pa overensstammelsen mellan pedagogiska experters och 
lararkandidaters beddmningar kan konstateras, att det vid sjatte terminen 
fbreligger flera pavisbart korrelerade kanoniska komponenter an vad som 
varit fallet under lararkandidaternas andra termin (jfr Bierschenk, 1972, 
ss 229-234). Detta tyder pi att lararkandidaternas perceptionsstruktur har 
blivit mera differentierad. Med avseende pi varderingen visade det sig 
under andra terminen att signifikanta korrelationer kunde pivisas endast 
vid ett tillfalle, vilket tyder pi instabilitet. Vid sjatte terminen finns det 
en pivisbar bverensstammelse mellan de pedagogiska experternas och 






- 117 - 

lararkandidaterna s vardering, som dessutom tycks ha okat i differentie- 
ring. Granskningen av analyserna pa eventuella strukturlikheter visade 
dock, trots ett antal signifikanta kanoniska korrelationer , stora struktu- 
rella olikheter. Dessutom. varierar de "kanoniska laddningarnas" storlek 
kraftigt. J&mfdrs derma analys med den som redovisats under kapitel 
13. 2.3, blir stora strukturella olikheter patagliga. Men det skall ocksa 
namnas att analysen av de pedagogiska experternas bedomningar under 
andra terminen och lararkandidaternas bedomningar under sj&tte termi- 
nen visat en mera konsi stent struktur, vilket bl a lett till att den lattare 
har kunnat beskrivas och tolkas. 






13. 2. 5 Nivaanalys av la rarkandidaters b eddmninga r genom identifika- 
tions- och s jalvvarde ringsformular F II 

Med avseende pa identifikation supple velser sex veckor respektive tva ar 
efter sjalvkonfrontationsexperimentet upplever lararkandidaterna sitt upp- 
tradande vid lektionstillfalle 2 mera i Sverensstammelse med vad de van- 
tat sig Sn vid lektionstillfalle 1. De ar mera nojda med sig sjalva vid upp- 
spelningen under sjatte terminen an vad de varit vid slutet av andra ter- 
minen. I stallet for en helhetsbed5mning fangas uppmarksamheten emel- 
lertid ocksa tva ar senare relativt ofta av enstaka detaljer. Samtliga la- 
rarkandidater upplever uppspelningarna, oavsett om det galler andra 
eller sjatte terminen, som larorika for sin lararutbildning. 

Redan under sjalvkonfrontationsexperimentet hade lararkandidaterna 
rangordnat alternativa fdrslag till handledning upprepade ginger. Jamfdrt 
med den rangordningen har tva ar senare intraffat fSljande fdrandringar: 
(l) i fdrsta hand Snskas handledning genom en handledare och (2) kommenta- 
rer av en elev varderas inte langre hdgre an kommentarer av en psykolog, 
utan det har skett ett rangbyte samt (3) kommentarer av en kamrat bnskas 
framfor kommentarer av en pedagogiklektor. Dessutom rangordnas hand- 
ledaralternativen olika vid varje tillfalle, vilket tyder pi att det borde 
vara en angelagen forskningsuppgift att studera problem.fal.tet handledning 
mera detaljerat an vad som kunnat ske inom ramen fdr denna analys. 

13. 3 Rekommendation er for for tsatt forskning 

Lararutbildningsforskningen har inte kunnat pa visa att det finns na- 
got speciellt lalrarbeteende somkan sagas vara det basta undervisnings - 
beteendet. Skulle vi 5ver en langre tid kunna ge larare trailing i sjalvob- 
servation, analys, diagnos och syntes av paverkningsmttnster i undervis- 
nings situationer och hjalpa dem att utveckla strategier f5r hur de skall 
kunna kontrollera och styra sig sjalva, kommer antagligen deras under - 
visning att fdrbattras avsevart. 



118 - 



Trots det faktum att ITV/VR i sin tekniska utveckling numera nitt 
en nivi som medfort system av mycket h6g standard och mycket stora 
m5jligheter for att kunna vasentligen forb&ttra den beteendevetenskapliga 
forskningen, undervisningen och lararutbildningen, tycks intresset f5r 
detta hjalpmedel ha svalnat i ofdrsvarbart h5g grad. Det skall Mr avslut- 
ningsvis inte ytterligare arpmenteras f5r detta medium och ges motive - 
ringar, utan i stallet presenteras kortfattat nagra uppslag till forsknings- 
uppgifter. som skulle, om de fOrverkligas, utgdra ett viktigt bidrag i att 
utveckla pedagogisk-psykologiska program och analysinstrument, som i 
sin tur skulle kunna fOrandra bide lararutbildningen och undervisningen i 
alimanhet. 

1. Genom en konstruktion av beteende simulator er i OverensstSmmelse 
med beteendevetenskapliga teorier skulle dessa kunna l&ggas till grund 
f5r beslutstrSning och utformning av flexibla beteendestrategier hos 
larare eller blivande lS.rare. Genom en flexibel och integrativ anvand- 
ning av ett system av beteendesimulatorer skulle vi kunna astadkom- 
ma verkliga fSrandringar och inte endast Intel lektue 11a insikter i be- 
teendemdnster, I lararutbildningen ar det v&sentligt att larare tranas 
till att utveckla flexibla beteendestrategier. F6r att detta skall bli 
mojligt fordras att lararen genom beteendesimulatorer gdrs k&nslig 
fbr handelseutvecklingar sa att han uppfattar dessa ratt. 

2. En h5rnsten i lararutbildningen utgSr handledning av lararkandidater 
genom olika lS,ra rut bil dare. Detta betyder att det existerar en U 1S,~ 
rar-elev- relation" samt att denna undervisningsform i allt vSsentiigt 
kannetecknas av passiv inlSrmng hos den handledde. Lararkandidaten 
intar vanligen elevens hallning som kan karakteriseras med f91jande 
uttryck: Eftersom du ar lararen, varsagod och berfitta fSr mig vad 

jag skall gbra, Kort sagt, lararkandidaten behdver alltsa inte andra 
sina \onder forskoletiden, de obligatoriska skolaren och under gymnasie- 
tiden val intrSnade beteendemdnster eller ens Sndra pi. f5rvantningen 
att inl&rningen skulle ske pa annat s&tt an genom passiv observation. 

Dessa forhailanden skulle kunna andras med hjalp av ITV/VR. 
Berger (1971, s 38) beskriver en fascinerande ide som provats av 
B archil on. Denna ide innebar att lararkandidater observerar en video - 
bandad undervisningssituation, i vilken kandidatens handledare under- 
visar en grupp elever. DSrefter far de som uppgift att vara handle- 
dare till handledaren som visats i TV- mom torn, D&rvid formulerar 
de h2.ndelsef6rlopp och kritiserar handledaren, Det vasentliga Sr den 



119 






psykologiska processen som utvecklats hos de kandidater pa vilka 
iden prOvats. 

For det fSrsta intraffar att lararkandidater snabbt vinner sakerhet, 
far det andra deltar de mera aktivt och far det tredje ar de mera 
ohammade och 5verf6r alia sina farsvarsattityder pi handledaren. 
Den Qverdrivna fientiigheten och aggressiviteten av kandidater gente- 
mot handledaren ar, som Berger skriver, en foljd av det faktum att 
kandidaterna far farsta gingen under hela sin utbildningstid fitt 
chansen att befinna sig i overlage. 

I en nasta fas, dvs efter den hyperkritiska, istadkommer kandida- 
terna delvis omedvetet en identifikation med handledaren. Slutligen 
avergar denna fas i en realistisk kooperation mellan tvi jamlikar. 
Resultatet blir troligen att vi har att gara med lararkandidater eller 
blivande larare som ar mycket perceptiva "handledare" far skolans 
eiever. 

Varken i lararutbildningen eller annorstades har det gjorts farsak 
att utnyttja ITV/VR-system i det praktiska skolarbetet. Numera finns 
enkla, barbara och relativt billiga IT V- system av hag kvalitet till- 
gangliga. Dessa skulle kunna vara utmarkta hjalpmedel far lararens 
personlighetsutvecklande uppgifter i den nya skolan. De skulle komma 
till anvandning vid analys och syntes av larar-elev-relationer i det 
dagliga skolarbetet, Det ar ett helt outforskat omride med avseende 
pi vad det betyder nar larare och eiever gemensamt studerar sina 
relationer sinsemellan. Det kan farvantas att sidana analyser andrar 
relationen frin att eleven utgar objektet fdr lararens fostringsfdrsak 
till att eleven betraktas mer som person och mindre som objekt. Far 
lararen betyder en sidan analys med stor sannolikhet att den kommer 
att piverka lararens pedagogiska verksamhet positivt, 

Det har bl a kunnat visas genom IPR-tekniken (inter per sonal- 
process-recall) att larare ar radda far elevbeteenden eller beteenden 
hos andra larare som de med stor sannolikhet aldrig kommer att ut- 
sattas far. Genom anvandningen av barbara ITV/VR-system kan vi 
kanske befria larare och eiever frin sidana farvantningar, dvs visa 
dem att de'ras handlingar of ta styrs av farestallda beteenden som en- 
da st tillhar deras mest hemliga tankar. 

Genom att ITV/VR integreras som en aktiv del i undervisningen 
kommer sivS.1 larare som eiever att uppna "medmansklig kompetens" 
som inte skulle vara, majlig utan denna sjalvkonfrontationsteknik. 
Det ar naturligtvis inte si att enbart ITV/VR och sjalvkonfrontation 



20 - 



racker f5r att astadkomma den avsedda personlighetspsykologiska 
tillvaxten. Nagon form av handledning eller analysinstrument maste 
tillkomma, 

Ett projekt genom vilket vi mera systematiskt skull e kunna studera 
de ovan skisserade ideerna maste i h5g grad koncentreras pa attut- 
veckla analysinstrument och anvisningar fdr diaghos. Sammanfattnings- 
vis kan sagas att vi med detta projekt vill studera den enskildes (1) 
hantering av interna och externa sjalvimage, (2) fardigheter i anvand- 
ningen av sjalvobservationsinstrurnent, (3) fdrmaga till intra- och 
interindividuell processanalys, (4) f5rm£ga till sjalvdiagnos och sjalv- 
fdrandring, (5) formaga till syntes och integrering av information i 
existerande sjalvimage och (6) samstamrnighet i diagnos och syntes 
av undervisningsprocesser hos olika involverade personer. 



1 21 - 



Allen, D. W. & Ryan, K, Micro- teaching. Reading, Mass. ; Addison- Wesley, 
1969. ~~~ 

Berger, M. M. (Ed.) Videotape techniques in psychiatric tra ining and 
treatment. New Yor kTBruimer 7 Ma z eTTTffoT 

Bierschenk, B. S ^alykonfrontation via in tern t elevision i lararutbildningen . 
(Studia psychol. paedTgTTTs j Lund : "Glee^upT 1972. (a) 

Bierschenk, B. Att mata subjekt-objekt-relationer i externt fbrmedlade 

sjaivkonfrontationsprocesser via intern television: Presentation av ett 
kategorisystem. (Rev. uppl. ) Testkonstruktion och testdata , Nr 6, 
1972. (b) """ ~ ~~~" 

Bierschenk, B, Perceptual, evaluative and behavioral changes through 
externally mediated self- confrontation. Didakometry, No, 41, 1974. 

Boone, D. R. & Goldberg, A. A. An experimental study of the clinical ac- 
quisition of behavioral principles by videotape self- confrontation. 
Denver, Colo. : University of Denver, 1969, ERIC ED 34366. 

Campbell, D. T. <k Stanley, J, C. Experimental and quasi- experimental 
design for research on teaching. I: Cage, N. L. (Ed. ) Handbook of 
research on teaching. Ill, : Rand McNally, 1963. Ss 171-24oT~ 

Cohen, J. Statistical pow er analyses for the behavioral sciences. New 
York: A cad emicPres s , 1 969 ." ""' 

Cooley, Ch. H. The social self. On the meaning of "I". I: Gordon, Ch. and 
Gergen, K.J. (Eds a ) The self in soci al interactio n. Vol. I; Class ic and 
contemporary perspect ives. New YorkTwTley, 1968. Ss 87"^9lT~ 

Cooley, W. & Lohnes, P.R. Multivariate data analysis. New York: Wiley, 
1971, 

Dieker, R. J., Crane, I,, & Brown, Ch» T. Repeated self-viewings on 

closed- circuit television as it affects changes in, students' awareness 
of themselves as speakers. Kalamazoo, Mich. : Western Michigan 
University, 1968. ERIC ED 031934. 

Fuller, F.F, & Manning, B.A. Self- confrontation reviewed: A conceptua- 
lization for video playback in teacher education. Rev.. ,gdu c » Res. , 

1973,43(4), 469-528. 

Guilford, J, P. Three faces of intellect. Amer. Psychologist, 1959j 14 , 
469-479. 

Hamblin, R« L. , Buckholdt, D. , Bu shell, D. , Ellis, D. & Ferritor, D. 

Changing the game from "get the teacher" to "learn", I: Wertheimer, 
M. (Ed. ) Confrontat ion. Psych ology and th e problems of today. 
Scott, For esman, 1970. Ss 280-290, 



educ. Psychol . , 1935, 



Hays, W. L. Statistics, New York: Holt, 1970. 

Retelling, H. The most predictable criterion. 
26, 139-142. 

Kline, P. & Grindley, J. A 28 days case study with M.A.T. The Journal 
of multivariate experimental personality and clinical psychology , 1 973 , 

7 rr» i ^ _ ? o 

Lord, F. M. & Novick, M. R. Statistical theories of mental test scores. 
Reading, Mass, : Addison -Wesley, 1968, 

Miller, G.A. , Galanter , E. & Pribram, K.H. Plans and the striicture of 
behavior. New York: Holt, Rinehart & Winston, 197 0, 



122 - 



Nielsen, G. Studies in self- confrontation . K^benhavn: Munksgaard, 1962. 

Roberts, Ch. The effects of self- confrontation, role playing, and response 
feedback on the level of self-esteem. Speech Teach . , 1972, 21 (1), 
22-38. — 

Rosenthal, R. & Gaito, J. The interpretation of levels of significance by- 
psychological researchers. J. Psychol. , 1963, 5_5, 33-38. 

Salomon, G. & McDonald, F.J. Pre- and post -test reactions to self- 
viewing one's teaching performance on videotape. Stanford, Calif. : 
Stanford Center for Research and Development in Teaching, 1969. 
(Mimeographed. ) 

Siegel, S. Nonparametric statistics for the behavioral sciences. New York; 
McGraw-Hill, 1956. 

Steiner, L. D. & Rogers, E. D. Alternative responses to dissonance. 
J. abnorm. soc. Psychol. , 1963, 66, 128-136. 

Stewart, D. & Love, W. A general canonical correlation index. Psycholo- 
gical Bulletin , 1968, 70 (3), 160-163. 

Stoller, F. H. Therapeutic concepts reconcidered in light of videotape 
experience. Comparative Group Studies , 1970, 1 (2), 5-12. 

Thoresen, C. E. & Mahoney, M. J. Behavioral self-control. New York: 
Holt, 1974. 

Ward, P.M. The use of the portable videotape recorder in helping teachers 
self- evaluate their teaching behavior. Berkeley, Calif. : University of 
California, 1970. ERIC ED 038365. 

'Winer, B. J. Statistical principles in experimental design. (2nd ed. ) New York: 
McGraw-Hill, 1971. 



123 - 



15. BIIAGOR 



15.1 



15.2 
15.3 



15.4 



15.5 



15.6 



15.7 



15.8 



Skattnings- och varderingsformuiar F III: ANOVA- 
tabeller f 6r lararkandidaters sjalvbedSmning vid upp- 
repad konfrontation med en och samma mikrolektion 
under sjaivkonfrontationsexperimentet 

Identifikations- och sjalwarderingsformular F II: 
En faktoranalys 

Identifikations- och sjalwarderingsformular F II: 
ANOVA-tabeller for lararkandidaters sjalvbedom- 
ning vid upprepad konfrontation med en och samma 
mikrolektion under sj&lvkonfrontationsexperimentet 

Skattnings- och varderingsformuiar F III: ANOVA- 
tabeller f5r lararkandidaters sjalvbedSmning sex 
veckor och tva &r efter sjalvkonfrontationsexperi- 
mentet 

Identifikations- och sjalwarderingsformular F II: 
ANOVA-tabeller for lararkandidaters sjalvbedSmning 
sex veckor och tva ar efter sjalvkonfrontationsexpe- 
rimentet 

Skattnings- och varderingsformuiar F III: ANOVA- 
tabeller for skillnader m el Ian pedagogiska experters 
medelbedomning under andra terminen och lararkan- 
didaters sjalvbedSmning under sjatte terminen 



III: Kanoniska 



Skattnings- och varderingsformuiar 
korrelationsanalyser av: 

1. lararkandidaters sjalvbeddmningar under andra 
och sjatte lararhdgs-koleterminen 

2. pedagogiska experters medelbedSmning under 
andra terminen och lararkandidaters sjalvbe- 
ddmning under sjatte terminen 

Identifikations- och sjalwarderingsformular F II: 
ANOVA-tabeller for lararkandidaters sjalvbedSmning 
sex veckor och tva ar efter sjalvkonfrontationsexpe- 
rimentet 



Bil. nr 



1:1-1:2 

2:1-2:2 



3:1-3:2 



4:1-4:3 



5:1-5:2 



6:1-6:2 



7:1-7:15 



8:1-8:2 



ANOVA-tabell for lara 
upprepad konf rontation 



kandidaters sjalvbedomning vid 
med en och samma mikrolektion. 
Ego -ego-relation 



ANOVA-tabell for larark;.ndid;.t era e 
upprepad konfrontation med en och s 
Variabelomrade 2. Ego-e.lev-rebition 



KG) 



8.89 
29. 28 



GU 
UI(G) 


1 

46 


1. 13 
4.94 




R 

GR 

RI(G) 


2 


4. 25 
1. 33 
1.28 


i. 32" 


A 

AG 

AI(tl) 


1 

46 


387. 20 

3. 07 
18. 56 


20.86*" 


UK 

GUR 

URI(G) 


2 

2 

92 


3. 15 
1.63 
.88 


3.57" 


AU 

AGU 

AUI(G) 


1 

1 

46 


17. 58 
.43 
3. 10 


5.68" 


rtR 

AGR 

AIU(G) 


2 
92 


2. 55 
1.02 
. 78 


3.26» 


AUR 

AGUR 

AURI(G) 


2 
2 

92 


1.61 
.08 
.71 




V 

CV 
IV (G) 


19 

19 

874 


4.25 

7.58 
7.97 




uv 

GUV 
U1V(G) 


19 

19 

874 


6.35 
2.72 
1.92 




11 V 
GRV 

RIV(G) 


38 
38 

1748 


2.00 

.99 
.69 




AV 

AGV 

ATV(C) 


19 

19 

874 


409.97 
9.69 
7. 18 


57.06<"> 


URV 
GURV 

UR1V(G) 


38 

38 
1748 


1.03 
. 78 
.69 




AUV 

AGUV 

AUIV(G) 


19 

19 

874 


1.32 
2.02 
1.66 




ARV 

AGRV 

ARIV(G) 


38 

38 

1748 


1. 11 
.71 
.69 




AURV 
AGURV 

AURIV(G) 


38 
38 

1748 


.93 
1.06 

.65 





.08 .43 



.16 .67 



.14 .72 



.15 .62 



Va riationsarsak 



1(G) 


46 


15 


. 50 


U 


1 


50 


.92 


GU 


1 


12 


.94 


UI(G) 


46 


3 


. 53 


R 


2 


1 


.96 


GR 


2 




. 13 


RI(G) 


92 




.95 


A 


1 


48 


.76 


AG 


1 


9 


.43 


AIG 


46 


to 


.47 


UR 


2 




,44 


GUR 


2 




.89 


URI(G) 


92 




,82 


AU 


1 


14 


.45 


AGU 


1 


5 


.79 


AUI(G) 


46 


3 


.83 


AR 


2 




89 


AGR 


2 




. 12 


ARI{G) 


92 




48 


AUR 


2 




. 16 


AGUR 


2 




69 


AURI{G) 


92 




71 


V 


23 


179. 


15 


GV 


23 


17, 


10 


IV(G) 


1058 


7, 


20 


UV 


23 


9. 


75 


GUV 


23 


2. 


07 


UIV(G) 


1058 


1 


81 


RV 


46 




71 


GRV 


46 




54 


RIV(G) 


2116 




69 


AV 


23 


571, 


53 


AGV 


23 


12, 


91 


AIV(G) 


1058 


7, 


37 


URV 


46 




54 


GURV 


46 




53 


URIV(G) 


2116 




68 


AUV 


23 


5. 


61 


AGUV 


23 


1. 


06 


AUIV(G) 


1058 


1, 


68 


ARV 


46 




79 


AGRV 


46 




59 


ARIV(G) 


2116 




56 


AURV 


46 




53 


AGURV 


46 




59 


AURIV(G) 


2116 




60 



1(G) 



GU 

t!I(G) 

R 

GR 
RI(G) 

A 

AG 
AI(G) 

UR 

GUR 

URI(G) 

AU 

AGU 

AUI(G) 

AR 

AGR 

ARI(G) 

AUR 

AGUR 
AURI(G) 

V 

GV 

IV(G) 

UV 

GUV 

UIV(G) 

RV 

GRV 

RIV(G) 

AV 

AGV 

AIV(G) 

URV 

GURV 

URIV(G) 

AUV 

AGUV 

AUIV(GI 

ARV 

AGRV 

ARIV(G) 

AURV 

AGURV 
AURIV(G1 



ANOVA-tabell for lararkandidate 
upprepad konfrontation med en o 
Variabelomrade 3. Ego- IPO-relation 



. 12 
18. 74 



jalvbedOmning vid 
anuria mikrotektion. 



.06 

.96 



1.60 

2. 19 

4.45 

.96 

. 52 

1.67 
.82 

. 50 

225.28 

3.89 
5.53 

11. 14 
1.08 

2. 02 

1. 33 

. 70 
. 55 

347. 18 

12. 82 

7. 15 

1.44 
.64 
. 58 

26. 11 

2. 16 
2.32 



.11 .53 



.48 >.99 



.24 .87 



ANOVA-tabell (Ht 
upprepad konironla 



jdOmnlng vid 

i mikrolektion. 



02. 08 
.0.10 



71. 11 

70. U> 



A G U 
AUI(C) 


1 


1. 1 1 

2. 13 


AK 
AGR 

ARlfGl 


l l2 


.'>8 
. 12 

.88 


AUK 

AG UK 
AURI(tl) 


2 
«2 


1. 84 
. 75 
.69 


Y 

C.V 

IV(G) 


9 

9 

414 


206.69 
5. 65 
h. 9i 


UV 

GUV 

UIV<G) 


4 14 


1. 42 

. ','1 
I. 07 


RY 
G R V 
RIV(G) 


18 

18 

£28 


. 80 
.41 
. 53 


AV 

AGV 

AIV(G) 


9 
9 

414 


504. 82 
7. 07 
3, 71 


U R V 
GURV 

URIV{G) 


18 
18 

828 


. 53 
. 5« 

. 5 3 


AUV 

AGUV 

AU1V(G) 


9 

9 

414 


1.01 
1.21 
1. 25 


A R V 

AGRV 

ARIV(d) 


18 

18 

828 


. 69 

. 76 
. 53 


A URV 
AGURV 

AURIVfG) 


18 

18 

828 


. 21 
.68 
.53 



Variation! 

C 

1(g) 

u 
r.u 

U1(G) 

H 

GR 

RI(GI 

A 

AG 

Mia) 

UK 
CUR 

URI(G) 

AU 

AGU 

AUI(G) 

AR 
AGR 

ARI(G) 

AUR 

AGUR 

AURI(G) 

V 

GV 

IV(G) 

UV 

GUV 

UIV(G) 

RV 

GRV 

RIV(G) 

AV 

AGV 

AIV(G) 

URV 

GURV 

URIV(G) 

AUV 

AGUV 

AU!V(G) 

ARV 

AGRV 

ARIV(G) 

AURV 

AGURV 

AURIV(G) 



ANOVA-tabell tor lararkandidaters sjalvbedomning vie 
upprepad konlrontation rried en oih eamma mikrolektii 
Variabelomrade 5 Elev-elev-relation 



6 
276 

6 

6 



339. 
18. 



1. 35 
10. 29 



3. 94 
1. 24 



1.43 
1.05 
.82 



3. 64'' 
). 98'" 



.16 
.17 



.67 
.72 



KG) 

u 

GU 
UI(G) 

R 

GR 

RI(G) 

A 

AG 

AI(G) 

UR 

GUR 

URI(G) 

AU 

AGU 

AUI(G) 

AR 
AGR 

ARI(G) 

AUR 
AGUR 

AURI(G) 

V 

GV 

IV(G) 

UV 

GUV 

UIV(G) 

RV 

GRV 

RIV(G) 

AV 

AGV 

AIV(GI 

URV 
GURV 

URIV(GI 
AUV 
AGUV 
AU1V(G) 

ARV 

AGRV 

ARIV(G) 

AURV 

AGURV 
AURIV(G) 



ANOVA-tabell for lararl 
upprepad konfrontaliou n 
Variabelomrade 6. Kiev 



2. 99 
10. 68 



.94 

.96 



.36 
.58 



. 57 
310. 19 



.63 

.63 



. 19 

.41 

.72 



.06 17 .92 



Bilaga 2 :I 

Faktoranalys ay formul ar F I I med principa laxelm etoden och var i max - 
rote ring 

Formular F II innehaller tva a priori definierade variabelomriden: "iden- 
tifikationsupplevelse och sjalwardering". Genom en faktoranalys sorn bygger 
pi principalaxelmetoden extraherades alia faktorer med positiva egenvar- 
den\ = 1, 00, FSr skattning av kommunalit eten anvands kvadrerade multipla 
korrelationer. Denna analys har verifierad a priori uppdelning, dvs formu- 
lar F II innehaller ocksi enligt den empirisk-statistiska analysen tva fakto- 
rer. Faktorladdningarna i de enskilda pasta en dena redovisas, separat fdr 
mikrolektion I och 2 } i tabell 1. 

Tabell 1. Faktoranalys av formular F II med principalaxelmetoden och 
va r imaxr ote r in. g 



I 


Mik 


rolektion 1 






h 2 


Mikrolekt 


ion 2 








litem 


Rot era de faktorer 




Rot 


erade faktorer 




h Z 


nr 


T 
X 


II 


III 


IV 


V 




I 


II 


in 


IV 


V 




1 


. 07 


.03 


.21 


. 65 


.07 


.48 


. 20 


. 20 


-.01 


.59 


.23 


.49 


1 2 


-; 12 


.08 


.16 


.10 


.48 


.28 


-.04 


. 14 


. 02 


.69 


-.20 


,53 


i :i 


.69 


.16 


-.21 


.40 


-.10 


.71 


.64 


.34 


-. 05 


-.02 


.03 


.52 


4 


. 19 


.60 


.28 


. 20 


-.03 


.51 


33 


. 67 


. 07 


.19 


-.32 


.70 


5 


. 05 


-.04 


.61 


. 1 5 


.03 


.40 


. 12 


. 29 


. 59 


-.11 


-.10 


.47 


6 


. 75 


.21 


.00 


.08 


-.08 


.61 


. 63 


. 10 


.07 


.04 


-.00 


.41 


7 


. 17 


. 59 


.02 


.43 


.11 


.57 


. 2] 


. 70 


-. 06 


.18 


.06 


.58 


8 


-. 17 


.14 


.64 


.03 


.14 


.47 


. 02 


-. 08 


.63 


.08 


.03 


.42 


9 


.55 


-.07 


-.17 


.13 


.13 


.36 


-. 07 


. 32 


.09 


.06 


.08 


.13 


10 


-. 73 


.07 


.06 


.07 


.09 


« DD 


-. 67 


. 17 


-.12 


- t? 


.26 


.57 


11 


.47 


""**.£< 


.10 


.15 


-.38 


* T? JL 


. 46 


. 07 


. 04 


.06 


-.44 


.42 


\ 


O %7 


1.51 


,83 


,48 


.23 


5.37 


2,47 


1. 02 


.76 


. 65 


.34 


5.24 


PTV 


























% 


21. 09 


X -3 « t Ci 


7.54 


jt'^ o o 


2.09 48.81 


jC' £«!.# £ -*/ 


9. 27 


6, 90 


5.90 


3.09 47.63 



X : egenvarde 

PTV: proportion av den totaia variansen i % 

Signifikanta faktorladdningar: a. > 50 
° ° ip — 

Som framgar ur tabell 1 ar kriteriet for signifikanta laddningar mycket 
hbgre an vad som vanligen rekommenderas. Men en faktoranalys som en- 
dast baseras pa 48 fpp b5r tolkas mycket forsiktigt, eftersom medelfelet 
t ex f5r en 99%-ig konfidensintervall fdr en populationskorrelation pa . 80 
nar antalet fpp ar 40, ar (59, 91). Detta betyder att kor relatione ma inte 
ar statistiskt sakerstallda ens med hansyn till den fdrsta decimalen (n = 
150 skulle inte ens vara ett tillrackligt stoxt n-tal). Men vid bestamningen 
av personstickprovet maste storleken ocksi sattas i relation till antalet 
variabler. Att denna faktoranalys trots otillfredsstfillande n-tal redovisas 
hetr tvi orsaker: (I) som framgir ur tabell 4 fSrandras faktorstrukturen 
obetydligt frin mikrolektion 1 till mikrolektion 2 och (2) faktorstrukturen 



Bilaga 2:2 

kan tankas vara till hjalp vid sammanfattningen av ANOVA-resultaten. 
Med hansyn till det laga n-talet utnyttjas emellertid faktorerna inte i nivi- 
analysen utan f6r var och en av de elva pistiendena har utfttrts en separat 
ANOVA. 

I den fSrsta faktorn (I) ingir, oavsett lektionstillfalle, pistiendena 3, 
6 och 10, dvs 

3. Nar jag under uppspelningen ser pa mig sjalv 

(1) har jag mycket svirt att kanna igen mig sjalv 
(7) har jag mycket latt att kanna igen mig sjalv 

6. Nar jag under uppspelningen ser hur jag upptrader tycker jag att jag ar 
(1) precis motsats till vad jag vantat mig 

(7) precis som jag vantat mig 

10. Nar jag ser mig sjalv vid uppspelningen blir min uppfattning av mig 
sjalv som person 
(1) helt oforandrad 
(7) helt forandrad 

Den andra faktorn (II) bestir av pastaendena 4 och 7, dvs 

4. Nar jag under uppspelningen ser pa mig sjalv ar jag 
(1) helt missnSjd 

(7) helt nojd 

7. Att se mig sjalv i TV-rutan upplever jag som 
(1) mycket obehagligt 

(7) mycket behagligt 

Sadana parfaktorer b6r lampligen ej tolkas som ge mens amma faktorer. En ny 
faktoranalys i vilken endast tva faktorer roterats visade att pastaendena 1, 
2, 4 och 7 bildar en gemensam variabeldoman med laddningar (1 = .53, 2 « 
. 53). Slutligen iter star faktor III som definieras av pistiendena 5 och 8. 
Bada pastaendena ingick vid den f6rnyade faktoranalys en vid lektionstill- 
falle I i den f5rsta faktorn och vid lektionstillfalle 2 i den andra faktorn. 
Faktor III mis te betraktas som specifik parfaktor och b6r ej tolkas. Pi- 
stiende 11 laddade daremot i den f5rsta av de tva faktorerna vid bida lek- 
tionstillfallena. 

Sammanfattningsvis kan sagas att resultatet av de utfbrda faktorana- 
lyserna kan tolkas pi fdljande satt: Formular F II innehiller tvi faktorer: 
Faktor I som kan betecknas som identifikationsfaktor och 
Faktor n som kan betecknas som sjalwarderingsfaktor. 

Pistiendena 5, 8, 9 och 11 ligger daremot utanfbr dessa variabelomriden 
och b6r utgi vid en revidering av instrumentet. 



el!_l. ANOVA-tabell fOr pastaende 1: Jag iakttar mig sjaiv under uppspel- 
ningen (1) mte alls pi samma satt som andra personer, (7) pre- 



Tabell 4 . ANOVA-tabell for pastaende 4: Nar jag under uppspelningen 
ser pa mig sjalv ar jag (l) helt misBnojd, (7) helt ntijd 



Variationso 


-sak 


df 


MS 


F 


i2 


i 


1(G) 




1 
46 


25. 68 
It. 51 








LI 
GU 

ur(c;t 




1 

1 
46 


4. 04 
. 22 

.84 


4.81" 


.00 


. 18 


R 
GR 

RI(G) 




2 

2 

92 


2. 82 

. 37 

2. 29 








RU 

GRU 

RUI(G) 




2 
2 

92 


. 34 
.46 

. 76 









Tabell 2 . ANOVA-tabt 
ningen ar ja f 
(7) mycket m 



11 for pastaende 2: Nfir jag ser pa mig sjalv under uppspet- 
(1) mycket mer kritiak mot mig sjalv .'in mot andra, 
indre kritisk mot mig sjalv .'In mot andra 



Variationsorsak 


df 


MS F 


*l ( 


8 


G 


1 


1. 53 






1(G) 


46 


. 51 






U 


1 


.78 






GU 


i 


. 17 






UI(G) 


46 


. 87 






R 


2 


.63 






GR 


2 


. 51 






RI(G) 


92 


1. 05 






RU 


z 


.26 






GRU 


I 


. 33 






RUI{ G) 


92 


. 51 







ANOVA-tabell tor pastaende is Nar jag under uppspelningen ser pa 
mig sjiilv (1) har jag mycket svart att karma igen mig sjalv, 
(7) har jag mycket liitt att kanna igen mig sjalv 



Vat-i.iLic 
1(G) 


nsorsak 


df 
46 


MS 

8.68 
9.08 


F 


y. 


' 


g 


U 

GU 

UI(G) 




1 
1 

46 


8.68 

.06 
.98 


8.86*" 


. 01 


.25 


.95 


K 




2 


3. 76 










GR 
RI(G) 




92 


4.06 
2. 50 










RU 

GRU 

RUI(G) 




2 
2 

92 


3. 93 

.26 

. 70 


5.61** 


. 00 


.40 


>.99 



Variatio 


isorsak 


df 


MS 


F 


s 2 


f 


g 


G 

1(G) 




46 


.03 

5. 30 










U 
GU 

UI(G) 




1 
1 

46 


5.84 
. 59 
1.86 


4.87 1 " 


.01 


. 15 


. 72 


R 

GR 

RI(G) 




2 

2 
92 


16.45 
. 14 
1.02 


16. 13"° 


. 03 


. 33 


*.99 


RU 
GRU 

RUI(G) 




2 

2 

92 


. 57 
.00 

. 59 











Tabell 5 . ANOVA-tabell for pastaende 5: Nar jag ser pa mig sjalv under upp- 
spelningen koncentrerar jag min uppmarkaamhet (l) helt pa de- 
taljerna, (7) helt pa helhetsintrycket 



Variationsorsak 


df 


MS 


F 


^2 , 


g 


G 

KG) 


1 

46 


2. 35 
5.80 








U 

GU" 

UI(G) 


46 


.89 
.50 
.85 








R 

GR 

RI(G) 


2 
2 

92 


6.90 
. 48 

1.63 


4.2 3 » 


.01 .1 


7 . 86 


RU 
GRU 

RUI(G) 


2 

2 

92 


.86 

.97 

1. 05 









Tabell 6 . ANOVA-tabell for pastaende 6: Nir jag under uppspelningen ser hu r 
jag upptrader tycker jag att jag ;ir (1) precis motsats till vad 
jag viintat mig. (7) precis som jag vantat mig 



Variationsor 


sak 


df 


MS 


F 


a2 


f 


a 


G 

1(G) 




46 


. 17 

5. lb 










U 

GU 

01(G) 




1 
1 

46 


1 3. 78 
.00 
. 72 


19. 14'- ■ 


.03 


. 36 


99 


R 

CR 

RI(G) 




2 
I 
92 


1. 5 

2. 34 
1.40 










RU 

GRU 

RUI(G) 




2 
2 
92 


3.66 
.21 
.43 


8.51* • 


. 01 


. 44 


•- . >>9 



Tabell 7 . ANOVA-tabell for pastaende 7: Att se mig ejalv i TV-ru 
jag som (1) mycket obehagli B t. (7) mycket behagligl 



Variationsorsak 


df 


MS 


F 


*2 


t 


B 


G 


1 


5. 84 










1(G) 


46 


5. 15 










U 


1 


I. 00 










GU 


1 


. 17 










Ut(G) 


4b 


. hi 










R 


I 


5. 28 


8. 52" 


. 00 


. 24 


. ''7 


GR 


2 


4. ''2 


7. "4'- '■ 


. 00 


. 47 


^ , HH 


RI(G> 


92 


.t>2 










RU 


2 


. 0? 










GRU 


2 


. 38 










RUI(G) 


92 


. 31 











Tabell 8 . ANOVA-tabell tor pastaende 8: Under demu uppapcltiU 
min uppmiirksamhet av enntakn detaljer (1-1 myoket 
mycket sallnn 



Variationsorsak 


df 


MS 


F 




:- 


, 


c 


G 
1(G) 


I 

46 


1. 13 

5. 4 3 












U 

GU 
UI(Gl 


1 
4o 


*2,00 

,0ft 


13. 


J* 


.0P 


. 48 


...,., 


R 

GR 

RI(G) 


„] 


=•. i 1 

. 14 
1. o7 












RU 

GRU 

RUI(G1 


'12 


. 04 
1. 25 













ANOVA-tabell I 
lararutbilduinu 



pastaende 

m (11 lu-h 



■spelnini; 
vcket l.t 



Variation 


ors.ik 


df 


MS 


F 


3 2 


t 




G 

l(G* 




1 
4(> 


£*>, OS 
<\ 20 


■i. H2 


. 05 


. 18 


. S4 


I' 

GU 
Ulp : 




4« 


. 0" 










R 

GR 

RI(G) 




«"> 


4-'. 2 1 
1. K4 
I. '»i 


:-. >o 


. i < 


. 42 




RU 
G R U 
RUI(G) 




A 


:Ii 











a bell 10. ANOVA-tabell for pastaende 10: 
ningen blir min uppfattning ,,v rr 
oforandrad, (7) helt fur.indrad 



lUg Sjfilv Vld ii|J]i: }ii-( 

in-r.o,, (II hell 







df 

1 

46 


MS 

7. 35 
7. 89 


K 


.2 


f 


K 


G 

KG) 




U 
GU 

UI(G) 




1 

1 

46 


4.01 
2. 00 

1.15 


3. 48* 


.00 


. 16 


. 76 


K 

GK 

RI«i) 




2 

2 
92 


2.55 
2.05 
1.59 










RU 

GRU 

RUI(G) 




2 
2 
92 


.36 
.51 
1.08 











Tabell 11 . ANOV A -tabell (flt Mst.lende 11 : Under de 
fattning or 



uppSpBbtiiig ar min upp 
leknon (1) belt f6r,indrad, (7) helt oforandrad 



Variationsorsak 


df 


MS 


F 


a2 


f 


k! 


G 

1(G) 


1 

46 


.68 
6. 70 










U 

GU 

UT(G) 


1 
1 

46 


13. 35 
5.01 
1. 75 


7.63- ■■■ 


. 04 


. 23 


.88 


R 

GR 

RI(G) 


2 

2 
-'2 


16.63 
1.92 
2.98 


5. 85« " 


.02 


. 17 


.59 


RU 

GRU 

RUI(G) 


2 
2 

92 


.41, 
. 75 
1.52 











Bilaga 3 ; 2 

Tabell 2. Medelvarden och standardavvikelser f5r pastaendena i forma- 
lar F II 



Item 
nr 


INNEHALL 


Undervisnin 

Medel- 

varde 


gstillfalle 1 
Standard- 
avvikeise 


Undervisning 

Medel- 

varde 


stillfalle 2 
Standard- 
avvikelse 


1 


Jag iakttar mig sjalv under 

inspelningen 

(1) inte alls pa samma satt som 

andra personer 
(7) precis si som andra personer 


3.48 


1. 76 


3.81 


1.83 


2 


Nar jag ser pa mig sjalv under 
uppspelningen ar jag 
(l)mycket mer kritisk mot mig 

sjalv an mot andra 
(7)mycket mindre kritisk mot 

mig sjalv an mot andra 


2.23 


1. 13 


2.44 


1.22 


3 

1 

! 


Nar jag under uppspelningen 

ser pa mig sjalv 

(l)har jag mycket svart att 

kanna igen mig sjalv 
(7)har jag mycket latt att kanna 

igen mig sjalv 


4.21 


1.68 


5.00 


1. 50 


4 


Nar jag under uppspelningen 
ser pa mig sjalv ar jag 
(l)helt missnSjd 
(7)helt n5jd 


3. 73 


1. 11 


3.90 


1.26 


5 


Nar jag ser pa mig sjalv under 
uppspelningen koncentrerar jag 
min uppmarksamhet 
(l)helt pa detaljerna 
(7)helt pa helhetsintrycket 


4.42 


1.38 


4.60 


t 

! 
i 

i. 50 | 


6 


Nar jag under uppspelningen 
ser hur jag upptrader tycker 
jag att jag ar 

(i) precis motsats till vad jag 
vantat mig 












(7) precis som jag vantat mig 


4. 35 


1. 30 


5.23 


1.08 


7 


Att se mig sjalv i TV-rutan 












upplever jag som 
(1) mycket obehagligt 
(7) mycket behagligt 


4.08 


1.20 


4. 19 


1.27 


8 


Under denna uppspelning 
fangades min uppmarksamhet 
av enstaka detaljer 
(1) mycket ofta 
( 7) mycket sallan 


3. 38 


1. 35 


4.23 


1.29 


9 


Jag upplever uppspelningen £5r 
min lararutbildning som 
(i)helt meningslds 
(7) mycket larorik 


6. 50 


0, 74 


6.67 


0.60 


10 


Nar jag ser mig sjalv vid upp- 
spelningen blir min uppfattning 
av mig sjalv som person 
(l)helt of5randrad 
(7) belt fGrandrad 


3.85 


i. 63 


3.46 


1.49 


11 

i 

! 

1 

! 


Under denna uppspelning ar min 
uppfattning om. min lektion 
(l)helt fSrandrad 
(7) belt oforandrad 


4. 31 


1.67 


4.. 73 


1. 50 



Tabell 1 . ANOVA-tabeller for lararkandidaternas bedomningar efter ett 
sj&lvkonfrontationsexperiment: Ego -ego -relation 

Variationsorsak df MS m F 2^ f a 



Tabell 1. (forts) 
Variationsorsak 



Bilaga 4:1 
< g 



T 


1 


16. 52 










H 


1 


12.89 










TH 


1 


21.82 










I(TH) 


92 


24. 52 










U 


1 


191.59 


66. 76** 


.03 


.24 


>. 99 


TU 


1 


6.37 










HU 


1 


7.40 










THU 


1 


.07 










UI(TH) 


92 


2.87 










R 


2 


108.31 


35.52** 


.02 


.31 


>. 99 


TR 


2 


12.31 


4.06» 


.00 


.15 


.89 


HR 


2 


3.66 










THR 


2 


1.26 










RI(TH) 


184 


3.05 










A 


1 


392.45 


21.43** 


.06 


. 14 


>. 99 


TA 


1 


.03 










HA 


1 


7.69 










THA 


1 


20.37 










IA(TH) 


92 


18.31 










UR 


2 


1.17 










TUR 


2 


. 15 










HUR 




1.01 










THUR 














URI(TH) 














UA 


1 


22.56 


10.25** 


.00 


. 14 


.75 


TUA 


1 


.13 










HUA 


1 


.27 










THUA 


1 


.99 










UIA(TH) 


92 


2.20 










RA 


2 


42.04 


18.36** 


.01 


.31 


>. 99 


TRA 


2 


11.09 


4.84* 


.00 


.23 


.92 


HRA 


2 


2.47 










THRA 


2 


1.11 










RIA(TH) 


184 


2.29 










URA 


2 


.51 










TURA 


2 


1.71 










HURA 


2 


1.50 










THURA 


2 


.24 










URIA(TH) 


184 


.97 











F 


19 


701.99 


tf' 


19 


8.68 


HF 


19 


3.83 


THF 


19 


7.99 


IF(TH) 


1748 


6.39 


UF 


19 


9.29 


TUF 


19 


1.91 


HUF 


19 


1.52 


THUF 


19 


2.61 


UIF(TH) 


1748 


1.28 


RF 


38 


7.58 


TRF 


38 


2.72 


HRF 


38 


1.25 


THRF 


38 


1.32 


RIF(TH) 


3496 


1.45 


AF 


19 


711.83 


TAF 


19 


7.26 


HAF 


19 


3.74 


THAF 


19 


12.46 


IAF(TH) 


1748 


5.68 


URF 


38 


.86 


TURF 


30 


.85 


HURF 


38 


1.27 


THURF 


38 


1.04 


URIF(TH) 


3496 


.93 


UAF 


10 


2.03 


TUAF 


10 


1.32 


HUAF 


19 


1.42 


THUAF 


19 


1.42 


UIAF(TH) 


1748 


1. 13 


RAF 


38 


6.55 


TRAF 


38 


1.85 


HRAF 


38 


1.24 


THRAF 


38 


2.11 


RIAF(TH) 


3496 


1.35 


URAF 


38 


1.34 


TURAF 


38 


.66 


HURAF 


38 


.83 


THURAF 


38 


1.09 


URIAF(TH) 


3496 


.84 



Tabell Z , ANOVA-tabeller for lararkandidaternas sjalvbedSmning efter 
ett sjSlvkonfrontationsexperiment; Ego-elev-relation 



Variationsorsak 



&2 



T 


1 


24.56 




H 


1 


95. 16 


6. 00 


TH 


1 


94.45 


5.95 


I(TH) 


92 


15.87 




U 


1 


56.70 


30.16 


TU 


1 


5.96 




HU 


1 


1.33 




THU 


1 


2.48 




UI(TH) 


92 


1.88 




R 


2 


98.47 


50.24 


TR 


2 


4.95 




HR 


2 


2.31 




THR 


2 


.60 




RI(TH| 


184 


1.96 




A 


1 


.31 




TA 


1 


1.72 




HA 


1 


9.93 




THA 


1 


46.84 




IA(TH) 


92 


13. 15 




UR 


2 


.38 




TUR 


2 


.18 




HUR 


2 


.90 




THUR 


2. 


2.39 




URKTH) 


184 


1.26 




UA 


1 


21.89 


9.86 


TUA 


1 


.36 




HUA 


1 


.24 




THUA 


1 


.02 




UIA(TH) 


92 


2.22 




RA 


2 


72.74 


38.90 


TRA 


2 


6.05 


3.24 


HRA 


2 


. 15 




THRA 


2 


4.26 




RIA(TH) 


184 


1.87 




URA 


2 


.34 




TURA 


2 


1.41 




HURA 


2 


2.37 




THURA 


2 


3.30 




URIA(TH) 


184 


.98 





.07 .60 
.07 .40 



Tabell Z. (forts) 
Variationsorsak 



F 


23 


792.25 


TF 


23 


5.06 


HF 


23 


13.40 


THF 


23 


12.31 


IF(TH) 


2116 


6.05 


UF 


23 


11.94 


TUF 


23 


2.36 


HUF 


23 


1.51 


THUF 


23 


1.02 


UIF(TH) 


2116 


1.29 


RF 


46 


9.55 


TRF 


46 


1.99 


HRF 


46 


1.73 


THRF 


46 


1.29 


RIF(TH) 


4232 


1.40 


AF 


23 


998.22 


TAF 


23 


9.69 


HAF 


23 


17.74 


THAF 


23 


14.84 


IAF(TH) 


2116 


5.83 


URF 


46 


.87 


TURF 


4b 


,»8 


HURF 


46 


.67 


THURF 


4b 


.57 


URIF(TH) 


4232 


. 8b 


UAF 


23 


10.83 


TUAF 


23 


3.29 


HUAF 


23 


1. 12 


THUAF 


23 


1.30 


UIAF(TH) 


2116 


1.25 


RAF 


46 


7.11 


TRAF 


46 


1.89 


HRAF 


46 


1.42 


THRAF 


46 


1.64 


RIAF(TH) 


4232 


1.32 


URAF 


46 


.81 


TURAF 


46 


.90 


HURAF 


46 


1.08 


THURAF 


46 


.78 


URIAF(TH) 


4232 


.80 



Bilaga 4:2 



TabellJ. ANOVA-tabeller for lararkandidaternas sjalvbedOmaing efter 
ett sjalvkonfrontationsexperiment? Ego-IPO-relation 



Variations 
orsak 



H 

TH 

I(TH) 

U 

TU 

HO 

THU 

UI(TH) 

R 

TR 

HR 

THR 

RI(TH) 

A 

TA 

HA 

THA 

IA(TH) 

UR 

TUR 

HUR 

THUR 

URI(TH) 

UA 

TUA 

HUA 

THUA 

UIA(TH) 

RA 
TRA 
HRA 
THRA 

RIA(TH) 

URA 

TURA 

HURA 

THURA 

URIA(TH) 



2 

184 



92 

2 
2 

2 
2 

184 



2 
184 



MS 

43.22 
63.51 
68.48 
15.42 

24.76 
1.24 
.05 
.36 
1.89 

23.69 
3.33 
.50 
.19 
1.98 

2. 127. 38 

17.87 
. 10 
5.08 
5.92 

3.73 
.32 
.09 

. 34 
1.05 

12.82 
7.36 
.01 
1.61 
1.64 

44.24 

.35 
3.42 

.42 
1.76 

.38 
4.58 

.78 



Tabell 3 (forts) 



Variationsorsak 



7. 82» 
4.49* 



.01 .06 .50 

.01 .09 .59 



.00 .18 >. 99 



.37 .56 >. 99 



.00 .14 .82 



•00 -12 .58 

.00 .13 .58 



.01 .37 >. 99 



Tabell 4 . ANOVA-tabeller for lararkandidaternas sjalvbedomning efter 
ett sjalvkonfrontationsexperiment: Elev-ego-relation 



Variationsorsak 



T 


1 


35.56 


H 


1 


2.06 


TH 


1 


157.73 


I(TH) 


92 


24.82 


U 


1 


1.13 


TU 


1 


1.80 


HU 


1 


.48 


THU 


1 


2.33 


UI(TH) 


92 


2.07 


R 


2 


. 53 


TR 


2 


.67 


HR 


2 


. 14 


THR 


2 


.38 


RI(TH) 


184' 


2.82 


A 


1 


13.291.31 


TA 


1 


.20 


HA 


1 


73.79 


THA 


1 


175.03 


IA(TH) 


92 


27.70 


UR 


2 


3.76 


TUR 


2 


.38 


HUR 


2 


1.99 


THUR 


2 


2.33 


URI(TH) 


184 


1.48 


UA 


1 


15.75 


TUA 


1 


1.17 


HUA 


1 


.01 


THUA 


1 


3.47 


UIA(TH) 


92 


1.99 


RA 


2 


18.42 


TRA 


2 


.63 


HRA 


2 


.70 


THRA 


2 


1.58 


RIA(TH) 


184 


3.88 


URA 


2 


3.27 


TURA 


2 


1. 19 


HURA 


2 


6.64 


THURA 


2 


.04 


URIA(TH) 


184 


1.66 



.01 .11 .73 



.64 .65 >. 99 

.01 .15 .72 



.00 .12 .58 



.00 .16 .85 



F 


11 


392.22 


71.57** 


TF 


11 


7.43 




HF 


11 


4.58 




THF 


11 


20.78 




IF(TH) 


1012 


5.48 




UF 


11 


19.27 


12.59** 


TUF 


11 


1.25 




HUF 


11 


1.62 




THUF 


11 


.59 




UIF(TH) 


1012 


1.53 




RF 


22 


16.36 


13.09* * 


TRF 


22 


.66 




HRF 


22 


1.97 




THRF 


22 


1.13 




RIF(TH) 


2024 


1.25 




AF 




677.00 


118.56** 


TAF 




8. 11 




HAF 




9.78 




THAF 




13.51 




IAF(TH) 


1012 


5.71 




URF 


22 


. 98 




TURF 


22 


.75 




HURF 


22 


.77 




THURF 


22 


1.00 




URIF(TH) 


2024 


.81 




UAF 


11 


22.81 


14.53** 


TUAF 


11 


2.85 




HUAF 


11 


1.60 




THUAF 


11 






UIAF(TH) 


1012 


1.57 




RAF 


22 


10.77 


8.55** 


TRAF 


22 


1.48 




URAF 


22 


.98 




THRAF 


22 


3.06 




RIAF(TH) 


2024 


1.26 




URAF 


22 


1.26 




TURAF 


22 


.68 




HURAF 


22 


.06 




THURAF 


22 


1.01 




URIAF(TH) 


2024 


. 78 




Tabell 4. (forts) 








Variationsorsak 


df 


MS 


F 


F 


9 


406.86 


84.41** 


TF 


9 


2. 11 




HF 


9 


4.01 




THF 


9 


5.48 




IF(TH) 


828 


4.82 




UF 


9 


3.90 


4.33* 


TUF 


9 


1.39 




HUF 


9 


3.64 


4.04* 


THUF 


9 


1.90 




UIF(TH) 


828 


.90 




RF 


18 


1.67 




TRF 


18 


1.41 




HRF 


18 


.52 




THRF 


18 


1.13 




RIF(TH) 


1656 


1.05 




AF 


9 


951.84 


198.30** 


TAF 


9 


1.67 




HAF 


9 


3.80 




THAF 


9 


7.02 




IAF(TH) 


828 


4.80 




URF 


IS 


.73 




TURF 


18 


.96 




HURF 


18 


. 85 




THURF 


18 


.50 




URIF(TH) 


1656 


.69 




UAF 


9 


3.16 




TUAF 


9 


1.19 




HUAF 


9 


1.16 




THUAF 


9 


.83 




UIAF(TH) 


328 


.96 




RAF 


18 


3.28 




TRAF 


18 


.94 




HRAF 


18 


1.11 




THRAF 


18 


1. 70 




RIAF(TH) 


1656 


1.23 




URAF 


18 


.78 




TURAF 


18 


1.37 




HURAF 


18 


1.00 




THURAF 


18 


.63 




URIAF(TH) 


1656 


.77 





Tabell 5 . ANOVA-tabeller £6r lararkandidaterTlas sjalvbedomning efter 
ett sjalvkonfrontationsexperiment: Elev-elev-relation 



riationsorsak 



TH 

I(TH) 

U 

TU 

HO 

THU 

UI(TH) 

R 
TR 

HR 

THR 

RI(TH) 

A 
TA 

HA 

THA 

IA(TH) 

UR 
TUR 

HUR 

THUR 

URI(TH) 

UA 

TUA 

HUA 

THUA 

UIA(TH) 

RA 
TRA 

HRA 

THRA 

RIA(TH) 

URA 

TURA 

HURA 

THURA 

URIA(TH) 



Tabell 5 (forts) 
Variationsorsak 



t g 



60.50 


9 


22 


71.00 


to 


82 


.25 






6. 56 






12. 71 


5 


15 


8.68 






2.92 






.95 






2.47 






12.23 


6 


79 


3.66 






4. 17 






4.54 






1.80 






406. 13 


48 


99 


1.06 






81.81 


9 


87 


10.50 






8.29 






.16 






.52 






2.23 






1.96 






1. 17 






18.50 


9 


30 


15.36 


7 


72 


.20 






.68 






1.99 






4.05 


3 


46 


1. 17 






.78 






4.43 






1.28 






.01 






1.47 






1.42 






.49 






.94 







.02 .09 .68 

.02 .10 .77 



. 11 
.02 



. 21 >. 99 

.14 .75 



.13 .66 

.17 .80 



F 

TF 

HF 

THF 

IF(TH) 


3 
3 
3 
3 
276 


85.82 
3.62 
35.82 
33.24 
9. 13 


UF 
TUF 
HUF 
THUF 


3 
3 
3 

3 


29.95 

5.60 
3.70 
3. 10 


UIF(TH) 


276 


2.09 


RF 
TRF 


6 
6 


6.56 
1.90 


HRF 


6 


2.48 


THRF 


6 


4.29 


RIF(TH) 


552 


1.70 


AF 
TAF 
HAF 
THAF 


3 
3 
3 
3 


734.08 
14.13 
15.95 
6.13 


IAF(TH) 


276 


6.38 


URF 


6 


2.26 


TURF 


6 


1.35 


HURF 


6 


.49 


THURF 


6 


.52 


URIF(TH) 


552 


1.11 


UAF 


3 


14.62 


TUAF 


3 


10.35 


HUAF 


3 


4.17 


THUAF 


3 


1.14 


UIAF(TH) 


276 


1.60 


RAF 


6 


7.82 


TRAF 


6 


2.09 


HRAF 


6 


.19 


THRAF 


6 


2.08 


RIAF(TH) 


552 


1.50 


URAF 


6 


.99 


TURAF 


6 


1.00 


HURAF 


6 


1.22 


THURAF 


6 


1.22 


URIAF(TH) 


552 


.96 



Tabell 6 . ANOVA-tabeller f5r lararkandidaternas sjalvbedomning efter 
ett sjalvkonfrontationsexperiment: Elev-IPO-relation 

Variationsorsak df MS F w f g 



T 


1 


.50 


H 


1 


49.58 


TH 


1 


52.53 


I(TH) 


92 


10.97 


U 


1 


.42 


TU 


1 


15.82 


HU 


1 


6.72 


THU 


1 


1.32 


UI(TH) 


92 


2.46 


R 


2 


58.44 


TR 


2 


1.82 


HR 


2 


2.44 


THR 


2 


' 2. 46 


RI(TH) 


184 


2.30 


A 


1 


558.34 


TA 


1 


1.76 


HA 


1 


67.09 


THA 


1 


28.44 


IA(TH) 


92 


5.93 


UR 


2 


.36 


TUR 


2 


1.33 


HUR 


2 


.48 


THUR 


2 


1. 14 


URI(TH) 


184 


1. 18 


UA 


1 


.73 


TUA 


1 


2.53 


HUA 


1 


17.26 


THUA 


1 


.42 


UIA(TH) 


92 


1.97 


RA 


2 


60.77 


TRA 


2 


.77 


HRA 


2 


1.39 


THRA 


2 


3. 52 


RIA(TH) 


184 


1.61 


URA 


2 


.09 


TURA 


2 


.21 


HURA 


2 


3.59 


THURA 


2 


.62 


URIA(TH) 


184 


1.00 



.01 .06 

.01 .09 



.50 
.59 



.01 .26 >. 99 



.02 .14 

.01 .13 



.75 
.59 



.00 .18 .84 

.01 .32 >. 99 



.00 .44 .99 



Tabell 6. ' (forts) 
Variationsorsak 



I g 



F 


3 


475.01 127.35* 


TF 


3 


4.58 


HF 


3 


2.52 


THF 


3 


3.09 


IF(TH) 


276 


3.73 


UF 


3 


7.46 4.36* 


TUF 


3 


1.75 


HUF 


3 


5.85 


THUF 


3 


2.88 


UIF(TH) 


276 


1.71 


RF 


6 


3.48 


TRF 


6 


.64 


HRF 


6 


.65 


THRF 


6 


.68 


RIF(TH) 


552 


1. 15 


AF 


3 


639.80 172.45* 


TAF 


3 


5.27 


HAF 


3 


6.86 


THAF 


3 


7.06 


IAF(TH) 


276 


3.71 


URF 


6 


1.51 


TURF 


6 


. 74 


HURF 


6 


.67 


THURF 


6 


1.70 


URIF(TH) 


552 


.94 


UAF 


3 


.79 


TUAF 


3 


3.08 


HUAF 


3 


.50 


THUAF 


3 


.57 


UIAF(TH) 


276 


1.05 


RAF 


6 


7.89 7.17* 


TRAF 


6 


1.09 


HRAF 


6 


1.73 


THRAF 


6 


.20 


RIAF(TH) 


552 


1. 10 


URAF 


6 


. 15 


TURAF 


6 


1.90 


HURAF 


6 


.53 


THURAF 


6 


.35 


URIAF(TH) 


552 


.76 



Tabell 1 . ANOVA-tabell far pastaende 1: Jag iakttar mig sjalv under upp- 
spelningen (1) inte aLls pa samma satt aom andra personer, 
(7) precis sa som andra personer 



ANOVA-tabell for pastaende 3; Nar jag under uppspelningen Ber 
pa mig sjalv (l) liar jag mycket avart att kanna igen mig sjalv, 
(7) har jag mycket latt att kanna igen mig sjalv 



Variationsorsak df 


MS 


F 


S2 


f 


g 


T 


1 


.75 










H 


1 


.44 










TH 


1 


27.63 


4. 09« 


.02 


. 15 


.55 


KTH) 


92 


6.57 










U 


1 


i.90 










ID 


1 


.21 










HU 


1 


.21 










THU 


1 


.44 










UI(TH) 


92 


.65 










R 


1 


. 13 










TR 


t 


10. 34 










HR 


1 


.75 






< 




THR 


1 


4.38 










RI(TH) 


92 


2. 78 










RU 


1 


3. 57 


6.05" 


.00 


. 18 


. 70 


TRU 


1 


1. 15 










HRU 


1 


.75 










THRU 


1 


.13 










RUI(TH) 


92 


.59 











ANOVA-tabell for pastaende 5: Ni 
uppspelningen koncentrerar jag m 
detaljerna, (7) helt pa helhetsintr 



Bilaga 5:1 

■ jag ser pa rnig sjalv under 
9 uppmarkaamhet (1) helt pa 
cket 



abell 2 , ANOVA-tabell for pastaende 2: Nar jag ser pa mig ajalv under 

uppspelningen Sr jag {I) mycket mer kritisk mot mig sjalv an mot 
andra, (7) mycket mindre kritisk mot mig sjalv an mot andra 



Variationsorsak 


df 


MS 


F 


■ u 2 


£ 


8 


T 


1 












H 


1 


.84 










TH 


1 


4.17 










[(TH) 


92 


2.66 










U 


1 


.51 










TU 


1 


.04 










HU 


1 


.38 










THU 


1 


.26 










UI<TH) 


92 


.39 










R 


1 


1.Z6 










TR 


1 


5.04 


4.84* 


, 1 


.16 


.60 


HR 


1 


.38 










RHV 


1 


.51 










RI(TH) 


92 


1. 04 










RU 


1 


.38 










TRU 


1 


.01 










HRU 


1 


.01 










THRU 


1 


.04 










RUI(TH) 


92 


.29 











Variatio 


nsorsak df 


MS 


F £2 f 


8 


T 




17.94 






H 




14.65 






TH 




3.57 






I(TH) 


92 


6.19 






U 




3.19 






TU 




.32 






HU 




.02 






THU 




.00 






UI(TH) 


92 


.87 






R 




.02 






TR 




13.88 


5.69" .01 .17 


.65 


HR 




.59 






THR 




1. 38 






RI(TH) 


92 


2.44 






RU 




. 13 






TRU 




.75 






HRU 




.75 






THRU 




.07 






RUI(TH) 


92 


.83 






Tabell 4. 


ANOVA-tabell for 


pastaende 4 


Nar jag under uppspelni 


igen 




ser pa mig sjalv a 


r jag (1) helt 


missnojd, (7) helt nojd 




Variatio 


isorsak df 


MS 


F w 2 £ 


8 


T 




1.76 






H 




6.00 






TH 




8. 76 






I(TH) 


■n 


3. 18 






U 




.84 






TU 




6.00 


5.00* .01 .16 


.60 


HU 




. 51 






THU 




2.67 






UI(TH) 


92 


1.20 






R 




15.84 


14.00** .02 .19 


.87 


TR 




.67 






HR 




1.76 






THR 




3.38 






RI(TH) 


92 


1. 12 






RU 




.38 






TRU 




.26 






HRU 




.04 






THRU 




.01 






RUI(TH) 


92 


.74 







Variationsorsak 


df 


MS 


F 


~2 


f 


g 


T 

H 
TH 

I(TH) 


1 

1 

1 

92 


.13 
5. 75 

. 75 
4. 13 










U 
TU 

HU 

THU 

UI(TH) 


1 
1 
1 

1 1 
92 


.00 
.44 
.21 
.59 
.81 










R 
TR 

HR 
THR 

RI(TH) 


1 
1 
1 
1 

92 


7.32 
2.84 
.02 
2.19 
1.84 


3.98* 


.01 


. 10 


. 52 


RU 

TRU 

HRU 

THRU 

RUI(TH) 


1 
1 
1 
1 

92 


1.90 
. 13 
.00 
.13 

.89 











hur jag upptrac 
jag vSntat mig, 


er tycker jag att jag ar (I 
(7) precis som jag vantat 


precis 
mig 


motsats 


till va 


Variationsorsak df 




MS 


F 


a2 


f 


■ 


T 1 
H 1 
TH 1 
I(TH) 92 




8.46 

5.27 

.32 

3.47 










U 1 
TU 1 
HU 1 
THU 1 
UI(TH) 92 




6.25 
. 13 
.21 
.32 
.68 


9. 19* » 


.01 


.16 


. 72 


R i 
TR 1 
HR | 

THR 1 
RI(TH) 92 




.00 
1. 15 

.21 
2.84 
1.28 










RU 1 
TRU 1 
HRU 1 
THRU 1 
RUI(TH) 92 




3.57 
.94 
.02 

. 59 
.61 


5.85* 


.01 


. 17 


.65 



BUaga 5:i 



Tabell 7. 


AN OVA 
lever ja 


tabell 
g som 


for 
(1) 


pa 


staende 7: Att ee mig sjalv i TV-rutan upp- 
cket obehagligt, {7) mycket behagligt 


Variatioi 


isorsak 


df 






MS 


F S 2 f g 


T 
H 

TH 
I{TH) 




92 






1. 50 

14. 26 

2.34 

3.34 


4.27» .02 .11 .58 


U 
)■;.' 
HU 
THU 
UI(Tli) 




92 






.00 
1.50 
.01 
.26 
.44 




K 

TR 

HR 

THR 

RI(TH) 




92 






.00 
.00 
.01 
.84 
. 57 


- 


RU 

TRU 
HRU 
THRU 
RUI(TH) 




92 






.38 
.04 
.09 
.84 

.32 





ANOVA-tabell f6r pas 
tnin uppmarksamhet z 
mycket sallan 



aende 8: Under denna uppapelning fangadea 
- enstaka detaljer (1) mycket ofta, (7) 



Variattor 


sorsak 


df 


MS 


F 


y 


f 


g 


T 






5.27 










H 






13. 13 










TH 






4.38 










1(TH) 




92 


4.46 










U 






17. 94 


19. 93" 


.02 


.23 


.96 


"U 






1. 90 










HU 






. 75 










THU 






.21 










UI(TH) 




92 


.90 










R 






2. 50 










TR 






6.77 


4. 51* 


.01 


. M 


.50 


HR 






5. 75 










THR 






3. 57 










RI(TH) 




92 


1.75 










RU 






.44 










TRU 






.59 










HRU 






.02 










THRU 






1.38 










RUI(TH) 




92 


.85 











Tabell 9. ANOVA-tabel 


1 for 


pasta ende 


9 


Jag upplever uppapelningen for 


min lararutbi 


1dm r 


g aom (1) 


he 


It meningBlos, (7) mycket larorik 


Variationsorsak df 




MS 




F Z Z f g 


T 1 




. 59 






H 1 




.59 






TH 1 




56.27 




13.18** .06 .24 .77 


I(TH) 92 




4.82 






U 1 




.00 






TU 1 




.32 






HU 1 




.00 






THU 1 




.02 






UI(TH) 92 




.44 






R 1 




16.25 




8.20** .02 .15 .67 


TR 1 




.32 






HR 1 




.07 






THR 1 




1.38 






RI(TH) 92 




1.98 






RU 1 




1.63 






TRU 1 




.07 






HRU 1 




.21 






THRU 1 




.07 






RUI(TH) 92 




. 72 







Tabell II . ANOVA-tabell for pastaende 11: Under denna uppapelning Sr min 
uppfattning om min lektion (1) helt ftjrandrad, (7) helt ofOrindrad 



Variationsorsak 


df 


MS 


F 


i 2 


f 


g 


T 
H 
TH 

I(TH) 


92 


2.84 
7.32 
9.69 
5.11 










U 

TU 
HU 
THU 

UI(TH) 


92 


4.38 
4.82 
2.84 
2.50 
1.44 










R 

TR 

HR 

THR 

RI(TH) 


,1 

92 


34.44 

.00 
1.38 
5.75 
2. 51 


13. 72<"> 


.03 


.19 


.87 


RU 

TRU 

HRU 

THRU 

RUI(TH) 


92 


.32 
.75 
.75 
.21 
1.28 








1 
i 



ANOVA-tabell fOr plstSende 10: NSr jag ser mig sjalv 
spelningen blir min uppfattning av mig sjalv som pers 
ofbrfindrad, (7) helt forSndrad 



n (t) helt 



Variationsorsak 


df 


MS 


F 


a 2 i 


t 


T 
H 

TH 
I(TH) 


92 


10.34 

11.69 

.75 

4.31 








U 
TO 

HU 

THU 

UI(TH) 


92 


.59 
.7! 

1.90 
1.15 
1.05 








R 

TR 

HR 

THR 

RI(TH) 


92 


3.96 
.59 

2.84 
. 13 

1.76 








RU 

TRU 

HRU 

THRU 

RUI(TH) 


92 


.13 

.02 
.07 

.21 
1.01 









nitagii6ii 



TabyU 1. ANOVA-tnbell tor 
ocli 13rarkai.didaU> 



I (ITV 'VHl 



HT10 



U (in 


iki 


UT 




un 




u in 




U HTM) 



A Til 
AI(Tll) 

All 
AUt 

AU11 

AUill 

AUl(TH) 

V (van. ib 



TMV 

IV (I'll) 

uv 

UTV 
UHV 
UT11V 
UtV(TH) 

Ay 

ATV 
AHV 
ATIIV 
AIV(TH) 

AUV 
A UTV 
AUHV 
AUT1IV 

AUIV(TH) 



(killnaderiin mellan bedoniarn.is medelbedonuii 
■his sjalvbi'doiiuiing. Va riabelomrade 1. Ego- 
kandidatenina sjatte termhi 



.09 .17 .77 

.03 .15 .55 



ANOVA-tabell for skillnaderna mellan bedomarnas i 
och lararkandidaternas sjalvbedOmning. Variabelorr 
elev-relation: lararkandidaternas sjatte termin 



ledelbedomnii 
:ade 2. Ego- 



1 


. 35 




12 


22 


.01 


& 


00 


54 


.09 


4, 


91 


11 


.02 






25 


59 


10, 


,89! 




. 8t> 




37 


9 


,95 


4 


,23 


1 


.03 




44 


2 


,35 







1 


1. 37 


.94 


q - 


1. 4b 




19 


316. 78 


98.07 


19 


4. 2b 


I. il 


19 


2.24 


.t>9 


19 


13.69 


4.24 


1748 


3.23 




19 


2.62 


2.26 


19 


. 85 


.73 


19 


1.58 


1.36 


19 


1.91 


1.65 


1748 


1.16 





.10 .18 .82 

.04 .25 .69 



19 


.61 


19 


1.15 


748 


1.02 



Variationsorsak di 

T (ITV/VR) 

H (handledning) 

TH 

(TH) 

U (mikrolektion) 

UT 

UH 

UTH 

Ul(TH) 

A (pertpetion/vardering) 

AT 

AH 

ATH 

AI(TH) 

AU 

AUT 

AUH 

AUTH 

AUI(TH) 

V (variabelgrupp) 

TV 

HV 

THV 

IV(TH) 

UV 

UTV 

UHV 

UTHV 

UIV(TH) 

AV 

ATV 

AHV 

ATHV 

AIV(TH) 

AUV 

AUTV 

AUHV 

AUTHV 

AUIV(TH) 



6. Z8»< 
. 32 



1 


1005.35 


144.65 


1 


15.74 


2. 26 


1 


.40 


.06 


1 


101.69 


14.63 


92 


6.95 





23 


157.48 


51. 13' 


23 


2.72 


.88 


23 


4.47 


1.45 


23 


9.73 


3.16' 


2116 


3.08 




23 


2.52 


2.31 


23 


1.98 


1. 82 


23 


2.20 


2. 02 


23 


1.08 


. 99 


2116 


1.09 




23 


171.98 


54. 42' 


23 


2.73 


.86 


23 


2.57 


.81 


23 


10.71 


3. 39 


2116 


3.16 




23 


2.10 


1.79 


23 


1.32 


1. 13 


23 


2.59 


2. 21 


23 


1.79 


1. 53 


2116 


1.17 





.05 .13 .71 



.56 .61 >.99 

.05 .39 .96 



T a be 11 3 . ANOVA-tabell for skillnaderna mellan bedBmarn.is medelbedtimning 

och lararkandidaternas sjalvbedomning. Va riabelomrade 3. Ego-IPO- 

rmin 

Variationsorsak 

T (ITV/VR) 

H (handledning) 

TH 

I(TH) 

U (mikrolektion) 

UT 

UH 

UTH 

UI(TH) 



i/varde 



A (perceptii 

AT 

AH 

ATH 

AI(TH) 

AU 

AUT 

AUH 

AUTH 

AUI(TH) 

V (variabelgrupp) 

TV 

HV 

THV 

IV(TH) 

UV 

UTV 
UHV 
UTHV 

UIV(TH) 

AV 

ATV 

AHV 

ATHV 

AIV(TH) 

AUV 

AUTV 
AUHV 
AUTHV 
AUIV(TH) 



lararkan 


iidaternas 


sjatte t« 


df 


MS 


F 


1 


1.32 


.21 


1 


15. 11 


2.36 


1 


28.83 


4.51 


92 


6.39 




1 


.85 


.80 


1 


.25 


.24 


1 


2.33 


2.20 


1 


.20 


.19 


92 


1.06 




1 






ring) 1 


193.92 


42.71' 


1 


14.14 


3. 11 


1 


.56 


.12 


1 


11.93 


2.63 


92 


4.54 




1 


2.83 


2.38 


1 


.58 


.49 



2.99 


2.96 


1.14 


1.13 


1.25 


1.24 


1.54 


1.52 


1.01 




57.13 


18.19'" 


3.97 


1.26 


5.37 


1.71 


16.65 


5. 30* 


3.14 




1.53 


1.46 


.59 


.56 


.33 


.31 


1.26 


1.20 


1.05 





.30 .33 >.99 



ell 4 . ANOVA-tabelL tor 
och lararkaiididate 



klllnnderiin mellan 
wis sjalvbodOniiiiiig 
andidnternnc sjatte 



ttd&liKtriial medelbedom 
Vart.tbelomrade 4. Ele 



T abell 5 . ANOVA-tabell for skillnaderna mellan bedomariiaa medelbedOmnir 
och lararkandidatenias BjalvbedOmiiing. Variabelomrade 5. Elev- 
e lev- relation: la rarkandidaterna ■ sjatte terrnin 



T (ITV/VR) 


1 


11.29 


1.16 


H (handledmng) 


1 


.98 


.10 


TH 


1 


83.49 


8.5V 


I(TH) 


92 


9. 77 




U (mikrolektion) 


1 


.14 


.11 


UT 


1 


.41 


.34 


UH 


1 


. 14 


.11 


UTH 


1 


1. 20 


.98 


UI(TH) 


92 


1 . Zi. 




A (perception/vSrdei 


tag) 1 


8.63 


.69 


AT 


1 


. 14 


.01 


AM 


1 


20.42 


1.62 


ATH 


1 


120.77 


9, 59 1 


AI(TH) 


92 


12.59 




AU 


1 


1. 50 


1. 15 


AUT 


1 


. 04 


. 03 


AUH 


i 


9. 20 


7.08 


AU-TH 


1 


5. 78 


4.45 


AUl(TH) 


92 


1.30 




V (varia belgrupp) 


9 


87. 01 


40.85 


TV 


9 


1.27 


.60 


HV 


9 


1.20 


.56 


TIIV 


9 


13. 50 


6.34 


IV(TH) 


828 


2. 13 




UV 


9 


1.04 


1.24 


UTV 


9 


. 72 


.86 


UHV 


9 


1.56 


1. 86 


UTHV 


9 


. 16 


.19 


UIV(TH) 


828 


.84 




AV 


9 


45.45 


16.90^ 


ATV 


9 


1 .93 


.72 


AHV 


9 


1.56 


.58 


ATHV 


9 


10.82 


4.02' 


AIV(TH) 


8 28 


2.69 




AUV 


9 


1 . 00 


1.14 


AUTV 


9 


1.47 


1.67 


AUHV 


9 


1 . 34 


1.52 


AUTHV 


9 


.30 


.34 


AUIV(TH) 


828 


. 88 





.08 .32 .70 



.03 .31 (.69) 



Variations or sak 

T (ITV/VR) 

H (handtedning) 

TH 

I(TH) 

U {mikrolektion) 
UT 

UH 

UTH 

UI(TH) 



92 



A (perception/vardering) 1 

AT 1 

AH 1 

ATH 1 

AI(TH) 97 

AU 1 

AUT 1 

AUH 1 

AUTH 1 

AUI(TH) 92 

V (variabelgrupp) 

TV 

HV 

THV 

IV(TH) 



UV 

UTV 

UHV 

UTHV 

UIV(TH) 

AV 
ATV 
AHV 
ATHV 

AIV(TH) 

AUV 

AUTV 

AUHV 

AUTHV 

AUIV(TH) 



18. »6 


5.48 


5. 11 


1.52 


2.96 


.88 


3.37 




.39 


.20 


.65 


.34 


4.97 


2.56 


1.67 


.86 


1.94 




29.43 


8.79' 


.42 


.13 


10.27 


3.07 


.45 


.13 


3.35 





3 


319.44 


69.44- 


3 


1.77 


.38 


3 


6.60 


1.43 


3 


29.79 


6.48* 


276 


4.60 


6.48» 


3 


4.B1 


2.38 


3 


1.47 


.73 


3 


5.72 


2.83 


3 


2.41 


1.19 


276 


2.02 




3 


190.51 


53.51« 


3 


2.20 


.62 


3 


2.08 


.58 


3 


14.51 


4.08 


276 


3.56 




3 


.62 


.39 


3 


.45 


.29 


3 


7.94 


5.06* 


3 


.76 


.48 


276 


1.57 





.04 .12 .64 



.07 .15 .67 



Tabell 6 . ANOVA-tabell tor skillnaderna mellan bedomar 
och lararkandidaternas sjslvbedommng. Variab 
IPO-relation:lSrarkandidaternas sjatte termin 

Variationsorsak df MS F w Z 



T (ITV/VR) 

H (handledning) 

TH 

I(TH) 

U (mikrolektion) 

UT 

UH 

UTH 

UI(TH) 

A (perception/varder 

AT 

AH 

ATH 

AI(TH) 

AU 

AUT 

AUH 

AUTH 

AUI(TH) 

V (variabelgrupp) 

TV 

HV 

THV 

IV(TH) 

UV 

UTV 

UHV 

UTHV 

UIV(TH) 

AV 

ATV 

AHV 

ATHV 

AIV(TH) 

AUV 

AUTV 
AUHV 
AUTHV 
AUIV(TH) 



las medelbedomnii 
ilomrade 6. Elev- 



1 


1.96 


.40 


1 


25.47 


5.14 


1 


8.34 


1.68 


92 


4.96 




1 


.04 


.02 


1 


2.91 


1.68 


1 


2.36 


1.36 


1 


1.84 


1 .06 


92 


1.73 
1 




1 1 


365.63 


79.66- 


1 


.01 


.00 


1 


21.42 


4.67' 


1 


55. 36 


12.06' 


92 


4.59 




1 


2.95 


1.59 


1 


.04 


.02 


1 


2.72 


1.46 


1 


1.53 


.82 


92 


1.86 




3 


15.50 


7.75 


3 


1.5S 


.78 


3 


2.99 


1.50 


3 


1.48 


.74 


Z7« 


2.00 




3 


1.87 


1.57 


3 


1.48 


1.24 


3 


3.32 


2.79 


3 


1.16 


.97 


276 


1.19 




3 


29.85 


11.61' 


3 


6.14 


2.39 


3 


2.65 


1.03 


3 


5.66 


2.20 


276 


2.57 




3 


2.31 


2. 03 


3 


2.85 


2.50 


3 


.14 


.12 


3 


.62 


. 54 


276 


1.14 





.16 
.35 



.1.(1 
.79 



Bilaga 7:1 



Tabell 1 Kanoniska korrelationer, X 2 -test och redundans- index. I Srarkandidater s 

skattningar under andra och sjStte terminen. Ego -ego- relation. Mikro- 

lektionerna 1 och 2, perception 



Tabell 2 . Kanonisk komponentatruktur. ESrarkandidaters 
Ego-ego- relation. Mikrolektion 1, perception 



skattningar under andra och sjatte terminen. 



Ratter R„ 



Mikrolektion 1 



Observerat 
X '-vSrde 



1 


.83 


.69 


565.34 


2 


.81 


.66 


477.23 


3 


.77 


.60 


395.30 


4 


.74 


.55 


327.00 


5 


.71 


. 51 


267.09 


6 


.67 


.45 


213.93 


7 


.64 


.41 


169.51 


8 


.62 


. 38 


130.08 


9 


. 53 


. 28 


94.12 


in 


.47 


.22 


68.91 


II 


.40 


.16 


50.40 


1Z 


.39 


.15 


37.54 


n 


. 33 


. 11 


24. 92 


14 


.32 


. 10 


15.97 


15 


. 23 


.05 


7. 81 


)i, 


.17 


. 03 


3. 80 


17 


. 13 


.02 


1. 50 


18 


.05 


.00 


.23 


19 


.01 


. 00 


.01 


Wi 


Ik sA= ■ 1 


)00 





Mikrolektion 2 



1 
2 
3 
4 
5 
6 
7 
8 
9 
10 

11 

12 
13 

14 
15 
16 
17 
18 
19 



Wilks'A = .000 



88 


. 77 


629. 


35 


86 


. 73 


519. 


41 


79 


.62 


419. 


44 


77 


.59 


346. 


12 


70 


.49 


278. 


59 


66 


.43 


227. 


36 


63 


.39 


185. 


04 


59 


. 34 


147. 


46 


54 


. 30 


115, 


63 


51 


.26 


89. 


23 


50 


. 25 


66 


.12 


41 


. 17 


44 


,80 


35 


. 13 


30 


.90 


3 3 


. 11 


20 


.75 


26 


. 07 


12 


.11 


24 


.06 


6 


.70 


13 


. 02 


2 


.08 


. 1 1 


. 01 




.87 


. 01 


. 00 




.01 



A 



Termin 2 
V&nster sida 

vk R dk 



Termin 6 
Httger sida 
Vp R 



dp 



361 


.000 


.12 


.08 


. 23 


.14 


. 10 


.29 


324 


.001 


.09 


.06 


. 17 


.07 


.05 


.14 


289 


.005 


.05 


.03 


. 09 


.05 


. 03 


.09 


256 


.013 


.06 


.03 


. 09 


.05 


. 03 


.09 


225 


.029 


.06 


.03 


. 09 


.06 


.03 


.09 


196 


.058 


.06 


. 03 


.09 


.06 


. 03 


.09 


169 


.105 


.05 


.02 


. 06 


.05 


.02 


. 06 


144 


.178 


.06 


.02 


. 06 


.05 


.02 


. 06 


121 


. 287 


.04 


.01 


. 03 


.04 


. 01 


.03 


100 


.401 


.04 


.01 


. 03 


.06 


. 01 


.03 


81 


.513 


.05 


.01 


. 03 


.05 


. 01 


.03 


64 


.608 


.04 


.01 


. 03 


.03 


. 01 


. 03 


49 


.718 


.04 


.00 


. 00 


.04 


. 00 


. 00 


36 


.809 


.04 


.00 


. 00 


.05 


. 00 


.00 


25 


.901 


.06 


. 00 


. 00 


. 03 


. 00 


.00 


16 


.9 50 


.04 


.00 


. 00 


.05 


. 00 


.00 


9 


.980 


. 00 


.00 


. 00 


.06 


. 00 


. 01 


4 


.996 


.03 


.00 


. 00 


.04 


. 00 


. 00 


1 


.999 


.04 


. 00 


. 00 


. 04 


. 80 


.00 






1.00 


.35 


1. 00 


1. 00 


. 35 


1. 00 



361 


. 000 


. 14 


. 1 1 


. 28 


. 1 2 


. 10 


.26 


324 


. 001 


. 11 


.08 


. 21 


. 10 


. 08 


. 21 


289 


. 003 


.05 


.03 


. 08 


.04 


. 02 


. 05 


256 


.010 


.06 


. 04 


. 10 


.05 


. 03 


. 08 


225 


.025 


.05 


. 03 


. 08 


.08 


. 04 


. 11 


196 


. 049 


.05 


. 02 


. 05 


.04 


. 02 


. 05 


169 


. 086 


.03 


. 01 


. 03 


. 04 


. 02 


. 05 


144 


. 141 


.06 


. 02 


. 05 


.08 


. 03 


. 08 


121 


. 216 


.05 


.01 


. 03 


.04 


. 01 


. 03 


100 


. 306 


.05 


. 01 


. 03 


.06 


. 02 


. 05 


81 


.416 


.05 


.01 


. 03 


.04 


. 01 


.03 


64 


.552 


.04 


. 01 


. 03 


.06 


. 01 


.03 


49 


.664 


.04 


.01 


. 03 


.03 


. 00 


.00 


36 


.759 


.05 


. 01 


. 03 


.04 


. 00 


. 00 


25 


.851 


. 04 


.00 


. 00 


.03 


. 00 


. 00 


16 


.915 


.05 


.00 


. 00 


.02 


. 00 


.00 


9 


. 97 2 


.04 


.00 


. 00 


. 04 


. 00 


. 00 


4 


. 988 


.03 


. 00 


. 00 


.05 


. 00 


. 00 


1 


.999 


.03 


. 00 


. 00 


. 05 


. 00 


. 00 






;. 00 


. 3 9 


1. 00 


1.00 


. 38 


1.00 



lb 



t2. 



t°. 



t2 



1 
2 
3 

4 
5 
6 
7 

10 
12 
13 

14 

15 

16 



18 
19 



20 
21 



22 



Emotionellt tillstand . 69 

UpptrSdande -.03 

Talamod med eleverna . 24 

Sinne for humor . 20 

Rostnyansering .19 

Tydlighet i tal . 00 

ROstlSge -.00 

Kroppshallning . 31 

AnvSndning av gester . 06 

Lek med f6remal 

(ringar etc) -. 09 

Faktakunskaper .15 

AnvSndning av stereo- 

typa uttryck . 19 

AnvSndning av ofullstSn- 

diga meningar -.19 

AnvSndning av sprakligt 

felaktiga uttryck . 01 

Dialekt i tal .11 

AnvSndning av svara be- 

grepp utan forklaring . 26 

Blockeringar (black outs) -. 11 

Tydlighet i handstilen pa 

tavlan -.10 

AnvSndning av retoriska 

fragor . 28 



.68 
. 07 
.26 
. 07 
. 05 
. 23 
-. 14 
-.05 
.09 

-. 18 
. 36 

. 25 

-.01 

. 12 

. 01 

. 26 
. 15 

-. 16 



.68 
.06 
.25 
. 07 

•. 07 
. 22 

•. 01 
. 22 

-.06 

. 04 
. 03 



09 
00 



14 

, 05 



10 . 27 



. 67 
.09 
,00 
. 17 
. 02 
. 07 
. 13 
. 11 
. 10 

. 07 
. 09 

. 20 

. 05 

. 35 
. 02 

. 48 
. 16 

. 20 

. 04 



3 

27 
33 
.09 
. 13 
19 
. Q5 
. 01 
. 18 
. 15 

. 21 

, 57 

.09 

.16 

. 10 
. 51 

. 07 
. 10 

. 11 

. 06 



12, 



a. 



to. 



.26 

. 27 
. 14 
. 07 
. 08 
. 01 



.49 
. 24 
-. 02 
-.04 
■. 17 
. 15 



07 -.20 



-. 28 

-. 09 



. 04 
48 



. 17 
. 20 



. 58 
. 16 
. 07 
. 17 
. 01 
. 14 
. 10 
.42 
. 36 



. 43 -. 30 
.21 -.02 



,33 -.03 
.01 -.26 

.06 

, 17 



. 16 
. 26 
•. 31 
. 02 
. 28 
. 20 
. 11 
. 25 
. 01 

. 15 

. 02 

-. 04 



44 
, 05 

37 
,02 
. 21 
, 14 
. 28 
, 08 
. 19 



.27 
. 22 

,45 
.32 
,26 
. 08 
. 17 
.16 
. 01 



28 - . 09 
00 .11 

06 



-.39 -.41 



, 23 

18 



16 
15 



, 15 
.06 



.46 

. 05 



-. 16 
. 17 



-. 36 
-. 14 



. 36 
■. 13 



.02 

. 16 



. 33 
. 51 



,25 -.03 
.13 .22 



14 
23 



. 04 
. 12 



. 07 
.43 



118 
,09 



16 
11 



,26 
, 15 



-. 08 
.39 



. 31 

. 01 
.44 

-. 30 
. 08 
. 16 

-. 28 
. II 

-. 11 

. 50 
.03 

. 17 

-. 14 

.29 
-. 18 

. 08 
-. 13 



.06 -.02 
-.30 -.21 



t2 7 

.44 
. 21 
-. 14 
-. 34 
.46 
. 36 
. 11 
. 25 
. 08 

. 13 

-. 07 

-.09 

. 12 

. 11 
-. 18 

-. 20 

. 21 

-. 15 
-.09 



Tabell 3. Kanonisk komponentstruktur. LSrarkandidaters skattningar under andra och sjStte terminen. 
Ego-ego- relation. Mikrolektion 2, perception 



t6. 



t6, 



t2 c 



t6, 



t6. 



. 18 

. 02 

-. 13 

-. 28 

. 53 

. 40 

. 05 

. 29 

-. 10 

. 31 
-. 34 

-. 03 

-. 07 

. 15 
-. 18 

. 03 
-. 08 

-. 06 

-. 23 



to. 



1 


Emotionellt till stand 


.49 


. 57 


.65 


.68 


-. 07 


. 05 


. 48 


. 47 


. 57 


. 76 


. 44 


. 39 


. 62 


. 30 


2 


Upptradande 

Talamod med eleverna 


. 01 


. 19 


. 36 


. 34 


. 42 


. 52 


. 01 


-.06 


. 31 


. 13 


. 21 


. 28 


. 28 


. 24 


3 


. 50 


. 18 


. 38 


-. 03 


. 24 


. 07 


. 13 


. 14 


-. 23 


■. 13 


. 22 


. 13 


-. 20 


-. 21 


4 


Sinne for humor 


-.12 


-.11 


-. 19 


.06 


-. 42 ■ 


-. 25 


-. 27 


-. 19 


-. 17 


.03 


-. 23 


. 12 


-. 08 


. 05 


5 


Rbstnyan ser ing 


-. 12 


. 23 


. 04 


. 25 


-. 21 


. 09 


-. 24 


. 02 


-. 23 


. 01 


. 05 


. 19 


-. 06 


-. 10 


6 


Tydlighet i tal 

Rostlaget 

Kroppshallning 


. 17 


. 07 


-. 04 


-. 10 


. 18 


. 24 


. 22 


. 15 


-.07 


-. 07 


. 04 


. 06 


-. 09 


. 03 


7 


-. 03 


-. 24 


. 05 


-.09 


. 22 


. 04 


.40 


.49 


-. 10 


.08 


-. 25 


. 17 


-. 38 


-. 24 


10 


. 33 


. 40 


. 24 


. 29 


. 06 


-. 20 


. 16 


. 02 


. 17 


. 24 


. 21 


. 01 


-. 15 


-. 07 


12 


AnvSndning av gester 


. 11 


. 10 


. 31 


-. 06 


-. 03 


. 09 


-. 02 


. 25 


-. 33 


-. 15 


-. 17 


.21 


-. 02 


. 12 


13 


Lek med fbremal 
































(ringar etc) 


. 09 


-. 07 


. 19 


. 13 


-.15 


-. 30 


-. 22 


-. 24 


-. 16 


-. 06 


. 07 


-. 24 


-. 28 


-. 36 


14 


Faktakunskaper 


. 27 


. 24 


. 07 


-. 13 


-. 30 


-. 23 


-.05 


-. 12 


-. 07 


. 05 


-. 33 


-. 41 


-. 34 


-. 20 


15 


AnvSndning av stereo- 
































typa uttryck 


. 06 


. 38 


-. 13 


. 21 


. 44 


. 35 


. 19 


. 31 


-. 13 


-. 21 


-.06 


-. 16 


. 04 


-.11 


16 


AnvSndning av ofull- 
































stSndiga meningar 


. 10 


. 13 


. 08 


. 13 


. 07 


-. 07 


. 16 


. 29 


-. 17 


-. 02 


-. 04 


-. 05 


. 13 


. 24 


17 


AnvSndning av sprakligt 
































felaktiga uttryck 


. 22 


-. 07 


-. 01 


-. 07 


. 27 


. 22 


-. 38 


-. 21 


-. 08 


. 14 


-. 08 


. 29 


. 02 


. 19 


18 


Dialekt i tal 


. 01 


. 24 


. 06 


. 27 


. 27 


-. 01 


. 17 


-. 06 


-. 36 


. 28 


. 08 


. 00 


. 05 


. 18 


19 


AnvSndning av vaga be- 
































grepp utan forklaring 


-. 08 


. 00 


. 15 


. 20 


. 08 


. 15 


. 13 


-. 01 


. 03 


-. 08 


-. 27 


-. 14 


-. 08 


. 05 


20 


Blockeringar (black outs) 


-.09 


-. 15 


. 03 


-. 15 


-. 02 


.49 


. 07 


-. 03 


. 20 


. 12 


. 53 


. 28 


-. 08 


. 25 


21 


Tydlighet i handstilen p5 
































tavlan 


. 39 


. 04 


. 02 


-.07 


-. 00 


. 02 


-. 22 


. 02 


. 19 


. 35 


-. 08 


. 41 


-. 02 


54 


22 


AnvSndning av retoriska 
































fragor 


. 15 


-. 07 


-. 14 


-.09 


-. 06 


. 25 


. 19 


-. 32 


-. 05 


-. 05 


. 16 


. 11 


. 50 


-. 25 



Bilaga 7:2 



Tabt-U 4. Kanoniska korrelationer, X -test och redundans-index. Lararkandidaters 
skattningar under andra och sjatte terminen. Ego- ego-relation. Mikro- 
lektionerna 1 och 2, vardering 



TabellJ. Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under andra och sjatte terrmnen 
Ego-ego-relation, Mikrolektion 1 , v&rdering 



R Observerat 

c X 2 -vSrde 



Termin 2 

V&nster sida 

Vk R , R 

dk t 



Termin 6 
Hoger sida 
Vp R 



dp 



Mikrolektion 1 



1 


. 83 


.68 


518.90 


361 


. 001 


.05 


.04 


. 14 


. 05 


. 03 


. 10 


2 


. 77 


. 59 


431.96 


324 


. 003 


.11 


.06 


. 21 


. 10 


. 06 


.21 


3 


. 75 


.57 


365.49 


289 


.007 


.07 


.04 


. 14 


. 04 


. 03 


.10 


4 


. 71 


. 51 


302. 12 


256 


.018 


.06 


.03 


. 10 


.06 


. 03 


.10 


5 


.67 


■ .45 


248.78 


225 


.037 


.03 


.02 


. 07 


. 04 


.02 


.07 


6 


.60 


. 37 


203. 52 


196 


.067 


.05 


. 02 


. 07 


.03 


. 01 


.03 


7 


.59 


. 35 


169.20 


169 


. 106 


.05 


.02 


. 07 


. 05 


. 02 


.07 


8 


. 58 


.34 


136.65 


144 


.163 


.05 


.02 


. 07 


.06 


. 02 


.07 


9 


. 53 


.29 


105.63 


121 


. 246 


.05 


.02 


. 07 


.04 


. 01 


.03 


10 


.47 


. 22 


80. 26 


100 


.345 


.04 


.01 


. 03 


.08 


. 02 


. 07 


11 


.46 


. 21 


61.53 


81 


.442 


.04 


.01 


. 03 


.06 


. 01 


.03 


12 


. 44 


. 20 


43.65 


64 


.561 


.06 


.01 


. 03 


. 04 


. 01 


. 03 


13 


. 34 


. 12 


27.21 


49 


.697 


.08 


.01 


. 03 


.08 


. 00 


. 00 


14 


. 30 


.09 


17.80 


36 


.790 


. 04 


.01 


. 03 


.05 


. 00 


. 00 


15 


. 25 


.06 


10.74 


25 


. 867 


.05 


.00 


. 00 


.05 


.00 


.00 


16 


.21 


.04 


5.74 


16 


.926 


.04 


. 00 


. 00 


. 03 


. 00 


.00 


17 


. 14 


.02 


2.31 


9 


.969 


.05 


.00 


. 00 


.05 


. 00 


.00 


18 


. 10 


.01 


.81 


4 


.989 


.05 


. 00 


. 00 


.05 


. 00 


. 00 


19 


. 01 


.00 


.00 


1 


.100 


.03 


.00 


. 00 


.04 


. 00 


.00 














1.00 


.29 


1. 00 


1.00 


. 29 


1.00 



Wilks Yl 



Mikrolektion 2 



1 


. 81 


.65 


477.44 


2 


.79 


.62 


398.16 


3 


. 73 


.53 


325.49 


4 


.71 


.51 


269.04 


5 


.68 


.46 


215.75 


6 


.66 


.44 


169.79 


7 


.60 


.35 


126.29 


8 


.53 


.28 


93. 33 


9 


.45 


.20 


68.60 


10 


.43 


.19 


51.57 


11 


. 37 


. 14 


36.00 


12 


. 33 


.11 


24.89 


13 


. 32 


. 10 


16.38 


14 


.21 


.05 


8.35 


15 


. 17 


.03 


4.81 


16 


.16 


.03 


2.58 


17 


.08 


. 01 


.67 


18 


.04 


. 00 


. 18 


19 


.03 


. . 00 


.08 


Wilks 


A -- 


.002 





361 


.001 


.08 


.05 


. 16 


.08 


.05 


.16 


324 


. 005 


.10 


.06 


. 19 


. 11 


. 07 


.22 


289 


.013 


.07 


.04 


. 13 


.06 


.03 


.09 


256 


.028 


.07 


.04 


. 13 


.08 


.04 


.13 


225 


.057 


06 


.03 


. 10 


.08 


.03 


.09 


196 


.105 


.04 


.02 


. 07 


.06 


.03 


.09 


169 


. 187 


.07 


.03 


. 10 


.07 


.03 


.09 


144 


.290 


04 


.01 


. 03 


.03 


.01 


.03 


121 


.403 


05 


.01 


. 03 


.04 


. 01 


.03 


100 


.505 


05 


.01 


. 03 


.05 


.01 


.03 


81 


.626 


07 


.01 


.03 


.05 


.01 


.03 


64 


. 7.19 


04 


.00 


.00 


.03 


.00 


.00 


49 


.805 


03 


.00 


. 00 


.04 


. 00 


.00 


36 


.895 


.05 


.00 


. 00 


.03 


. 00 


.00 


25 


.938 


.04 


.00 


. 00 


.05 


.00 


.00 


16 


.966 


.03 


.00 


. 00 


.03 


.00 


.00 


9 


.991 


03 


.00 


. 00 


.04 


.00 


.00 


4 


.997 


.04 


.00 


.00 


.03 


.00 


.00 


1 


.998 


.04 


.00 


. 00 


.03 


. 00 


.00 






1.00 


.31 


1. 00 


1.00 


. 32 


1.00 



t6„ 



t6. 



t6. 



1 


Emotionellt till stand 


. 25 


. 21 


-. 08 


-. 13 


.49 


.44 


-. 14 


. 02 


-. 06 - 


. 18 


2 


Upptradande 


. 18 


. 24 


. 06 


.16 - 


. 12 - 


. 29 


.65 


. 50 


. 04 


. 08 


3 


Talamod med eleverna 


. 16 


. 14 


-. 23 


-. 16 


. 05 


. 07 


-. 05 


.07 


-. 09 


. 35 


4 


Sinne for humor 


-. 66 - 


. 51 


-. 04 


-.12 - 


. 31 - 


. 11 


. 38 


.42 


. 29 


. 52 


5 


Rostny arise ring 


-. 16 


. 16 


-.28 


-.40 


. 19 - 


. 00 


. 03 


.28 


-. 08 - 


. 19 


6 


. ydlighet i tal 


. 23 


. 13 


-.25 


-.20 


.06 - 


. 10 


-. 05 - 


. 19 


. 01 


. 09 


7 


RSstlaget 


-.04 - 


. 21 


-. 15 


-.25 - 


. 28 - 


.29 


. 13 


.12 


-.41 - 


. 05 


10 


Kroppsha lining 


-. 02 


. 00 


. 30 


. 16 


.12 


.40 


-.20 - 


.21 


. 08 


. 02 


12 


Anvandning av gester 


. 09 


. 39 


-.35 


. 05 


. 02 


.09 


-.29 - 


. 14 


.40 


. 15 


13 


Lek med foremal 
























(ringar etc) 


. 13 


. 14 


. 35 


. 53 - 


. 37 


. 02 


. 12 - 


. 13 


-. 09 


. 08 


14 


Faktakunskaper 


-.01 - 


. 20 


.28 


-.06 


. 05 


. 35 


-. 14 - 


.29 


-.16 


.26 


15 


Anvandning av stereo - 
























typa uttryck 


-. 23 - 


.21 


. 38 


. 19 - 


. 10 - 


. 04 


. 15 


. 12 


. 01 


. 12 


16 


Anvandning av ofull- 
























standiga meningar 


. 07 


.06 


. 39 


. 45 - 


42 - 


. 31 


. 15 


, 32 


. 52 


. 51 


17 


Anvandning av sprakligt 
























felaktiga uttryck 


. 13 


. 12 


. 16 


-. 11 


16 


. 00 


. 16 - 


. 13 


. 02 - 


. 11 


18 


Dialekt i tal 


-. 24 - 


.16 


-. 05 


.02 


07 


. 08 


-.34 - 


, 36 


-. 34 - 


. 20 


19 


Anvandning av vaga be- 
























grepp utan forklaring 


-. 33 - 


. 11 


. 20 


. 03 


23 


.45 • 


■. 11 


03 ■ 


•. 01 - 


. 20 


20 


Blocke ringar (black outs) 


. 22 


. 05 


. 03 


-.27 -. 


12 - 


. 09 • 


-.08 - 


11 


. 20 


. 11 


21 


Tydlighet i handstilen pa 
























tavlan 


-. 13 


. 37 


. 02 


. 10 


21 - 


. 11 


. 19 -, 


08 - 


.16 - 


19 


22 


Anvandning av retoriska 
























fragor 


. 19 :.- 


.29 


.06 


. 02 -. 


24 


10 


. 02 -. 


04 - 


.22 - 


09 


Tab 


ell 6. Kanonisk komponentstruktur. 


Lararkandidaters 


skatt 


niltgar under and: 


ra och 


sjat 



Ego-ego- relation. Mikrolektion 2, vardering 



t6. 



t6„ 



t2, 



t6. 



t6. 



t6. 



2 
3 

4 

5 

6 

7 

10 

12 

13 

14 
15 

16 

17 

18 

19 

20 
21 

22 



Emotionellt till stand 
Upptradande 
Talamod med eleverna 
Sinne for humor 
Rostnyansering 
Tydlighet i tal 
RUstlaget 
Kroppsha lining 
Anvandning av gester 
Lek med foremal 
(ringar etc) 
Faktakunskaper 
Anvandning av stereo - 
typa uttryck 
Anvandning av ofull- 
standiga meningar 
Anvandning av sprakligt 
felaktiga uttryck 
Dialekt i tal 
Anvandning av vaga be- 
grepp utan forklaring 
Blockeringar (black outs) 
Tydlighet i handstilen pa 
tavlan 

Anvandning av retoriska 
f ra gor 



41 


. 16 


-. 30 


-. 37 


-. 08 


-. 11 


-.13 


-.04 


. 12 


-. 07 


50 


.51 


. 15 


.09 


. 16 


. 08 


-.30 


-. 15 


-.06 


-. 11 


04 


. 07 


.06 


-.03 


. 02 


-.32 


.46 


.45 


. 24 


. 11 


01 


•-. 13 


-. 17 


-.23 


.66 


.73 


-.47 


-.41 


-.18 


-. 35 


12 


-. 18 


-.30 


-.57 


.22 


. 17 


.22 


.29 


-.15 


-.09 


28 


-.13 


. 30 


.05 


.19 


.08 


-.19 


-.38 


.11 


.04 


40 


-.40 


-.21 


.08 


.24 


.21 


.06 


.34 


-.07 


. 20 


26 


-. 02 


.43 


.30 


. 02 


.08 


-.06 


-.12 


-.33 


-. 11 


10 


-. 03 


-.14 


.05 


-. 03 


-.06 


-. 02 


-.12 


.18 


.09 


14 


-. 11 


. 33 


. 34 


. 35 


. 00 


-.23 


.17 


-. 05 


. 19 


22 


-. 34 


.36 


.45 


-. 16 


. 17 


. 08 


.20 


. 70 


.26 


20 


-.16 


.05 


.06 


. 30 


-. 27 


. 18 


-.04 


. 23 


. 15 


19 


.47 


-.09 


. 12 


-.16 


-.12 


. 26 


.30 


. 18 


-.25 


02 


. 02 


.25 


-. 08 


. 11 


.09 


. 26 


. 14 


-. 13 


-. 19 


06 


.08 


-.13 


.01 


. 19 


. 25 


-.02 


-.01 


. 19 


.49 


13 


-.20 


.01 


. 12 


. 11 


. 17 


.07 


-.16 


.26 


.18 


01 


-. 00 


.25 


-. 06 


-.12 


. 06 


.29 


-.06 


- . 10 


. 32 


07 


-. 13 


.06 


. 10 


-. 14 


. 22 


. 22 


-. 13 


-. 07 


-. 05 


23 


.24 


.19 


-. 12 


. 07 


. 11 


.02 


.06 


. 00 


.44 



Bilaga 7:3 



Tabell 7. Kanoniaka korrelationer, X -teat och redundana-index. Lararkandidatera 
akattningar under andra och ajatte terminen. Ego-elev-relation. Mikro- 
lektion 1 och 2, perception 



Tabell 8. Kanoniak komponentatruktur. Lararkandidaters akattningar under andra och ajatte terminen. 
Ego-elev-relation. Mikrolektion 1 , perception 



R Observerat df /\. 

c X 2 -varde 



Termin 2 
Vanater aida 



Termin 6 
Hoger aida 
Vp R 



«? 



Mikrolektion 1 



1 


.88 


.78 


716.13 


441 


.000 


06 


.05 


. 13 


.08 


.06 


.15 


2 


.86 


.74 


606. 16 


400 


.000 


.07 


.05 


. 13 


.08 


.06 


.15 


3 


.83 


,68 


508.13 


365 


.001 


.11 


.08 


. 21 


.09 


.06 


.15 


4 


.80 


.64 


423.37 


324 


.003 


.07 


.05 


. 13 


.07 


.05 


. 13 


5 


.76 


.58 


348.50 


209 


.008 


.06 


.04 


. 10 


.06 


. 04 


.10 


6 


.71 


.50 


284. 70 


256 


. 020 


.05 


.03 


. 08 


.06 


.03 


.08 


7 


.68 


.47 


233.76 


22 5 


.041 


.05 


.02 


. 05 


.03 


. 02 


.05 


8 


.66 


.43 


187.40 


19 6 


.078 


.05 


.02 


. 05 


.05 


.02 


.05 


9 


.61 


.37 


145.78 


169 


.137 


.03 


.01 


. 05 


.06 


. 02 


,05 


10 


.57 


.33 


112.31 


144 


.217 


.04 


.01 


.03 


.05 


.02 


.05 


11 


.54 • 


.29 


83.00 


121 


.323 


.04 


.01 


. 03 


.03 


.01 


.03 


12 


.46 


.21 


57.44 


100 


.457 


. 03 


.01 


03 


.03 


.01 


.03 


13 


.40 


16 


40.06 


SI 


.579 


.03 


.01 


. 03 


. 04 


.01 


.03 


14 


.33 


.11 


27.17 


64 


.690 


.04 


.00 


. 00 


.04 


.00 


.00 


15 


.28 


.08 


18.67 


49 


.775 


. 04 


.00 


.00 


.04 


. 00 


.oo 


16 


.27 


.07 


12.49 


36 


.843 


.04 


.00 


.00 


.03 


.00 


.00 


17 


.20 


.04 


6.87 


25 


.910 


.05 


.00 


. 00 


.04 


.00 


.00 


18 


.18 


.03 


3.94 


16 


.947 


.04 


.00 


. 00 


.04 


.00 


.00 


19 


.11 


.01 


1.55 


9 


.979 ' 


.03 


.00 


.00 


.03 


.00 


.00 


20 


.08 


.01 


.67 


4 


.990 


.04 


.00 


. 00 


.03 


.00 


.00 


21 


.03 


.00 


.09 


1 


.998 


.03 


.00 


. 00 


.03 


.00 


.00 














1.00 


.39 


1. 00 


1.00 


. 40 


1.00 



Wilka A 



Mikrolektion 2 



1 


.86 


.~i 


700.65 


441 


.000 


.06 


.04 


. 11 


.08 


.06 


.16 


2 


.84 


.71 


602.88 


400 


.000 


.09 


.06 


.16 


.08 


. 05 


. 13 


3 


.83 


6') 


512.48 


361 


.000 


.09 


.06 


.16 


.10 


. 07 


.18 


4 


.80 


64 


426.10 


324 


.003 


,05 


.03 


.08 


.04 


. 03 


.08 


5 


.78 


61 


351.50 


289 


.008 


,04 


.03 


.08 


.05 


.03 


. 08 


6 


.73 


54 


282.33 


25 6 


.021 


.06 


.03 


. 08 


.06 


.03 


.08 


7 


.70 


.49 


225.50 


22.5 


.046 


,06 


.03 


. 08 


.06 


.03 


.08 


8 


.64 


.42 


175.81 


19 6 


.091 


.05 


.02 


. 05 


.05 


. 03 


.08 


9 


.57 


.33 


136.46 


169 


.156 


.03 


.01 


. 03 


.05 


.01 


.03 


10 


.54 


,29 


107.37 


144 


.232 


.06 


.02 


. 05 


.04 


, 01 


.03 


11 


.51 


26 


82.20 


121 


.326 


.04 


.01 


.03 


.04 


.01 


.03 


12 


.47 


.22 


60.04 


100 


.441 


.05 


.01 


. 01 


.03 


. 01 


.03 


13 


.40 


16 


42.14 


81 


.563 


.03 


.01 


. 03 


.03 


. 01 


.03 


14 


.39 


15 


29.07 


64 


.673 


.03 


.00 


. 00 


.03 


.00 


.00 


15 


.31 


10 


16.96 


49 


.793 


.04 


.00 


.00 


.03 


. 00 


.00 


16 


.25 


06 


9.62 


36 


.877 


.04 


.00 


.00 


.04 


. 00 




17 


.18 


1)3 


4.99 


25 


.934 


.03 


.00 


. 00 


.03 


.00 


.00 


18 


.15 


02 


2.71 


16 


.963 


.04 


.00 


. 00 


.04 


.00 


.00 


19 


.10 


01 


.97 


9 


.986 


.03 


.00 


.00 


.03 


. 00 


. 00 


20 


.05 


.00 


. 22 


4 


.997 


.05 


.00 


. 00 


.03 


. 00 


.00 


21 


.03 


.00 


.05 


1 


.999 


1.00 


.38 


1.00 


1.00 


.39 


1.00 


Wilks 


A = 


.000 





















23 Forklaringar och beekriv- 
ningar 

25 Stod till eleverna 

26 Icke verbalt kontakt - 
tagande (nicka) 

27 Icke verbalt kontakt - 
tagande (peka) 

29 Tilltal utan Ogonkon- 
takt 

31 Avbrytning av elevtal 

32 Formaga till diatanB- 
hallande 

35 Att fS eleverna till att 
arbeta 

37 Uppmarkaamhet riktad 
mot paaaiva elever 

38 Kontakt mellan Ik och elev 

39 Rorigt i klaasen 

40 Elevernaa samtalsdiaciplin 

41 Elevernaa koncentration 

42 Sjalvatandigt arbete 
(elever) 

43 Elevernaa inferenaforrnaga • 3 ° 

44 Skattning av elevernaa 
£6rkunakaper 

45 Frageteknik: ifyllnada- 
fragor 

46 Frageteknik: ovidkomman- 
de fragor 

47 Frageteknik: precieerade 
fragor 

48 Frageteknik: avara fragor 

49 Elevernaa ovidkommande 
eyaaelsattning -. 02 -. 04 -. 21 . 29 



-.24 


-.40 


.45 


. 31 


-.03 


.16 


. 22 


. 17 


-.06 


. 10 


.25 


. 10 


. 08 


.26 


-.29 


-. 23 


. 54 


. 53 


. 20 


.16 


,06 


. 33 


. 12 


.06 


.34 


. 05 


-. 11 


-. 25 


.13 


.16 


.30 


. 24 


. 32 


.26 


. 37 


. 18 


.41 


. 31 


-. 52 


-.20 


-. 38 


-. 28 


-.36 


-. 50 


. 03 


-. 21 


-.35 


-. 22 


-.09 


-. 14 


-. 20 


-.45 


-. 25 


-. 27 


.29 


.26 


-. 08 


. 08 


.39 


. 21 


-.32 


-. 14 


-. 14 


-. 14 


-.29 


-. 30 


-.12 


-. 04 


-. 18 


.08 


-. 12 


-.15 


.17 


-. 05 


-.03 


.12 


-.05 


-.25 


-.34 


-.39 


. 32 


-. 07 


. 30 


.01 


-. 00 


-. 19 


-.09 


.07 


-.06 


-. 14 


. 01 


.07 


. 02 


.08 


. 16 


. 10 


-.22 


-.37 


-.07 


.17 


.31 


.25 


-.34 


-.18 


. 01 


-.05 


.06 


-. 37 


.07 


.25 


. 10 


.16 


-. 27 


-. 18 


-. 31 


-.29 


-.19 


.14 


.44 


. 57 


. 16 


. 03 


. 03 


.26 


.05 


-.28 


-.37 


-.21 


-. 02 


. 10 


-.06 


-.08 


. 14 


, 24 


-.09 


-.08 


.03 


. 24 


.13 


.19 


-.38 


-.16 


.06 


. 21 


-.20 


-.23 


-. 11 


.35 


-.23 


.02 


. 18 


.25 


-. 23 


-.41 


. 00 


.06 


-.32 


.06 


-. 13 


. 22 


. 00 


-.02 


. 07 


.19 


-. 08 


-. 21 


-.13 


.40 


. 38 


.28 


.01 


-.12 


. 14 


-. 14 


. 10 


.18 


. 20 


.31 


.06 


-. 13 


-. 10 


-.03 


.48 


, 11 


-.09 


. 14 


-. 08 


-. 01 


-.33 


-. 23 


-.19 


-.11 


-. 05 


-.39 


-.06 


-.07 


-. 21 


-. 20 


. 14 


. 11 


. 23 


. 05 


. 19 


-.12 


-.10 


-. 20 


-. 08 


-. 25 


. 04 


-.09 


.12 


.08 


-.34 


-.25 


-.08 


. 02 


-.25 


-. 11 


. 10 


. 08 


-.13 


-.05 


-.07 


. 00 


.26 


-.47 


-. 13 


-.02 


.02 


-. 02 


-.15 


-.18 


-.24 


. 04 


-.09 


-. 28 


.26 


-.20 


-.24 


. 18 



-.09 -.05 .23 -.04 .09 



Tabell 9 . Kanonisk komponentetruktur. Lararkandidaters akattningar under andra och ajatte terminen. 
Ego-elev-relation. Mikrolektion 2, perception 



23 Forklaringar och beskriv- 
nin gar 

25 Stod till eleverna 

26 Icke verbalt kontakt- 
tagande (nicka) 

27 Icke verbalt kontakt- 
tagande (peka) 

29 Tilltal utan ogonkontakt 

31 Avbrytning av elevtal 

32 Formlga till diatans- 
hallande 

35 Att fa eleverna till att 
arbeta 

37 Uppmarkaamhet riktad 
mot paaaiva elever 

38 Kontakt mellan Ik och elev 

39 Rorigt i klaaaen 

40 Elevernaa samtaladiaciplin - 

41 Elevernaa koncentration 

42 Sjalvatandigt arbete 
(elever) 

43 Elevernaa inferenaforrnaga - 

44 Skattning av elevernaa 
forkunakaper 

45 Frageteknik: ifyllnada- 
fragor 

46 Frageteknik: ovidkommande 
fragor 

47 Frageteknik: precieerade 
fragor 

48 Frageteknik: avara fragor 

49 Elevernaa ovidkommande 
ayaaelaattning 



. 08 
.46 


. 14 
.16 


.17 
.28 


.16 
.03 


.49 

.46 


.57 

. 35 


. 59 
. 03 


.48 
.07 


. 32 

. 02 


. 32 

. 07 


.04 
.19 


.26 
. 13 


.03 


. 10 


-.31 


-.51 


. 10 


. 11 


. 44 


. 40 


-. 15 


.02 


. 32 


.09 


. 37 
. 40 
.11 


. 27 

. 33 

-.05 


-.33 

-.26 

.37 


-. 14 

-.13 

.11 


.39 

-.04 

.25 


. 11 
-.09 

.29 


-. 30 

-.02 

.17 


-.31 

-. 22 

.38 


-.09 
.08 

. 18 


-.24 

.27 

-.28 


.07 
.03 
.16 


. 03 
-.21 
-.04 


. 18 


. 18 


. 14 


. 07 


-.09 


-.11 


. 10 


.11 


-. 10 


. 13 


-.01 


.02 


.41 


-.4C 


. 28 


. 53 


-. 05 


-. 01 


-.05 


.01 


-.25 


-.28 


. 03 


-.07 


.05 

. 28 
. 27 
. 11 
. 04 


. 21 

. 14 

-.14 

. 13 

. 07 


-.15 

. 01 

.04 

-.15 

-.09 


. 25 
-.04 

.19 
-.06 
-.20 


. 11 
. 03 
. 36 
. 12 
.06 


. 03 
.36 
. 35 
.06 
.11 


. 18 

.05 
-.07 

. 20 
-.02 


. 14 
. 07 
. 03 
.09 
. 00 


-. 17 
.02 
.09 

-.16 
.39 


-.07 
. 31 
. 17 

-. 38 
. 34 


-.36 

. 55 

-.13 

-.13 

.06 


-.24 

.47 
-.14 
-. 08 
-.06 


.16 
.02 


-.02 

-. 17 


-.33 

-.22 


-.01 

. 14 


. 10 
. 18 


. 08 
-.05 


. 14 
-.26 


. 14 
-. 07 


-. 12 
. 13 


. 03 
-.02 


-.15 
.25 


-.34 
.29 


.10 


-.40 


-.15 


. 12 


, 15 


. 05 


. 02 


-.01 


. 26 


.19 


. 02 


-.03 


.06 


.04 


. 03 


-.19 


-.17 


-.35 


.00 


. 04 


-. 14 


. 20 


.35 


.47 


. 25 


-.30 


.07 


-.14 


-. 15 


.02 


. 26 


. 28 


-.28 


-. 20 


-.04 


-.03 


. 01 
. 04 


. 05 
. 31 


.06 

-. 08 


.14 
.03 


-. 22 
-.02 


. 01 
. 08 


. 01 
-.02 


.41 

. 05 


-.45 
-.24 


. 26 
. 08 


-.18 
-.19 


-.04 
.22 



,38 .36 -.01 -.13 -.30 -.03 



.30 .26 



Bilaga 7:4 



Tabell 10 . Kanoniska korrelationer, X -text och redundans-index. JLararkandidaters 
skattningar under andra och sjatte terminen. Ego-elev-relation. Mikro- 
lektion 1 och 2, vardering 



Tabell 1 1 , Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under andra och sjatte terminen. 
Ego-elev-relation. Mikrolektion 1 , vardering 



Observerat df 



A 



Termin 2 
Vanster sida 



Termin 6 
Hoger sida 
Vp 



dp 



Mikrolektion 1 



1 


.84 


.71 


602.27 


z 


.81 


.66 


511.92 


3 


.80 


.63 


433. 55 


4 


.76 


.58 


359.86 


5 


.75 


.56 


295.44 


6 


.67 


.45 


234.82 


7 


.64 


.4i 


191.35 


8 


.58 


.33 


152.09 


9 


.53 


.28 


122.36 


10 


.51 


.26 


97.79 


11 


.48 


.23 


75:78 


12 


.45 


.21 


56.75 


!3 


.41 


.17 


39.85 


14 


.32 


.10 


26.26 


15 


.28 


.08 


18.24 


16 


.27 


.07 


12.26 


17 


.19 


.04 


6.60 


18 


.16 


.02 


3.77 


19 


.14 


.02 


1.96 


20 


.07 


.01 


.43 


21 


.02 


.00 


.02 



Wilks A = . 000 



Mikrolektion 2 



1 


. 84 


.70 


582.00 


2 


,81 


.65 


492.87 


3 


.76 


.57 


416.29 


4 


.74 


. 55 


353.96 


5 


.71 


. 50 


295.33 


6 


.68 


.46 


244.59 


7 


.66 


.43 


199.76 


8 


.62 


.38 


157.91 


9 


.56 


.32 


127.93 


10 


. 52 


. 27 


95.09 


a 


. 50 


.25 


71.88 


12 


.41 


.17 


50.33 


13 


.38 


.14 


36.99 


14 


.36 


.13 


25.73 


15 


.30 


.09 


15.72 


16 


.22 


.05 


8.90 


17 


.18 


.03 


5.25 


18 


.15 


. 02 


2.96 


19 


. 1C 


.01 


1.23 


20 


.08 


.01 


.44 


21 


.04 


.00 


.00 



Wilks A - . 000 



441 


.000 


.05 


.04 


. 13 


.05 


. 03 


.09 


400 


.000 


.08 


.05 


. 16 


.09 


.06 


.19 


361 


.002 


.05 


.03 


.09 


.05 


.03 


.09 


324 


.007 


.05 


.03 


. 09 


.05 


.03 


.09 


289 


.018 


.05 


.03 


09 


.08 


. 05 


.16 


256 


.041 


.06 


.03 


.09 


.08 


.04 


. 13 


22 5 


.074 


.06 


.02 


. 06 


.04 


.02 


.06 


196 


.126 


.05 


.02 


.06 


.04 


.01 


.03 


169 


.189 


.05 


.01 


. 03 


.04 


.01 


.03 


144 


.264 


.05 


. 01 


.03 


.04 


.01 


.03 


121 


.356 


.04 


.01 


. 03 


.05 


.01 


.03 


100 


.462 


.04 


.01 


. 03 


.04 


. 01 


.03 


81 


.581 


.04 


.01 


. 03 


.. 04 


.01 


.03 


64 


.699 


. 05 


.00 


, 00 


.05 


.00 


.00 


49 


.780 


.04 


.00 


.00 


.03 


. 00 


.00 


36 


.846 


.04 


.00 


.00 


.05 


.00 


.00 


25 


.914 


.05 


.00 


.00 


.04 


.00 


.00 


16 


.950 


.04 


.04 ■ 


. 00 


.05 


.00 


.00 


9 


.973 


.04 


.00 


. 00 


.04 


. 00 


.00 


4 


.994 


.01 


.00 


.00 


.03 


.00 


.00 


1 


.999 


.03 


.00 


. 00 


.04 


.00 


.00 






1.00 


.32 


1.00 


1.00 


.32 


1. 00 



441 


.000 


.09 


.06 


. 18 


.10 


.07 


.21 


400 


.001 


.06 


. 4 


. 12 


.04 


. 03 


.09 


361 


.003 


.07 


.04 


.12 


.09 


. 05 


.15 


324 


.008 


.06 


.03 


.09 


.05 


.03 


.09 


289 


.018 


.07 


.03 


.09 


.07 


.03 


.09 


256 


.035 


.06 


.03 


.09 


.06 


. 03 


.09 


225 


.066 


.07 


.03 


. 09 


.07 


. 03 


.09 


196 


.116 


.05 


.0 7. 


. 06 


.04 


. 01 


.03 


169 


.187 


.04 


.01 


. 03 


.03 


.01 


.03 


144 


.274 


.03 


.01 


.03 


.04 


.01 


.03 


121 


.376 


.06 


.01 


. 03 


.04 


. 01 


.03 


100 


.504 


.04 


.01 


. 03 


.04 


. 01 


.03 


81 


.604 


.05 


.01 


. 03 


.05 


. 01 


.03 


64 


.704 


.03 


.00 


. 00 


.05 


. 00 


.00 


49 


.807 


.04 


.00 


.00 


.03 


.00 


.00 


36 


.886 


.03 


.00 


. 00 


.04 


.00 


.00 


25 


.931 


.03 


.00 


.00 


.04 


.00 


.00 


16 


.960 


.04 


.00 


.00 


.04 


.00 


.00 


9 


.983 


.04 


.00 


.00 


.03 


.00 


.00 


4 


.994 


.04 


.00 


.00 


.04 


.00 


.00 


1 


1.000 


.03 


.00 


.00 


.03 


.00 


.00 






1.00 


.34 


1. 00 


1.00 


.34 


1.00 



38 

39 
40 

43 
42 

43 
44 



46 



48 
49 



Ftirklaringar och beakriv- 
ningar 

StOd till eleverna 
Icke verbalt kontakt- 
tagande (nicka) 
Icke verbalt kontakt - 
tagande (peka) 
Tilltal utan ogonkontakt 
Avbrytning av elevtal 
Formiga till distans- 
hillande 

Att fa eleverna till att 
arbeta 

Uppm£rksamhet riktad 
mot pass iva elever 
Kontakt mellan Ik och elev 
Rttrigt i klaseen 
Elevernas samtalsdisciplin 
'Elevernas koncentration 
SjSlvstandigt arbete 
(elever) 

Elevernaa inferenafttrmiga 
Skattning av elevernaa 
fttrkunskaper 
Frigeteknik: ifyllnads- 
f rigor 

Frigeteknik: ovidkommande 
fragor 

Frageteknik: precise rade 
f rigor 

Frigeteknik: svira fragor 
Elevernas ovidkommande 
aysaelsattning 



. 01 
. 18 


-. 20 
.04 


.09 

. 10 


-. 02 
-. 13 


-.29 
.22 


-. 14 

. IS 


.09 
-.02 


-.00 
.16 


.18 
.06 


-. 04 

. 11 


.23 
.16 


-.05 
-.15 


. 10 


. 15 


.53 


. 31 


.46 


. 07 


.02 


-. 13 


. 19 


-. 28 


. 21 


. 22 


.27 

.04 

.09 


. 13 
-.21 

. 21 


-.22 
.06 
.33 


-.27 

. 07 
. 37 


-. 03 

.29 

-.24 


.08 

. 71 
-.32 


.08 
.35 

-.33 


-.18 

.65 

-.40 


. 05 
-.15 

. 17 


. 23 
-.09 

. 25 


-. 04 
-.38 
-.13 


-.20 
-.04 
-.24 


. 33 


-.25 


.06 


-.25 


-. 37 


-. 23 


-.08 


. 01 


.09 


.03 


-. 05 


-. 13 


. 12 


.38 


.16 


.23 


. 22 


-. 10 


. 32 


-.01 


-. 18 


-.18 


.01 


-.06 


. 02 
.24 

. 16 
. 16 
. 12 


-.04 
-. 34 

.04 

. 12 

-.26 


.00 

-.46 

-.12 

.05 

. 16 


-. 10 
-. 11 
-. 14 
-.33 
-.09 


.16 

.27 

-. 01 

-. 12 

-. 09 


.16 
.22 

-.31 

.06 

-. 02 


.18 
-.18 

-.06 
-.10 

-.14 


. 08 

. 04 

-.20 

-.15 

-. 13 


-.11 
-.09 

. 05 
-.40 
-. 02 


-. 15 
-. 15 

.43 

. 10 
-.31 


. 14 
. 35 
.34 
-.14 
.48 


. 05 
.51 
.38 
-.25 
.30 


. 32 
.07 


-.07 
. 20 


.06 
.03 


-.42 
.19 


-. 10 
-.12 


-.06 

. 02 


. 11 
. 38 


.33 
. 03 


-. 08 
-.32 


-. 15 
. 38 


-'.01 
. 22 


. 10 
.30 


. 4 5 


. 08 


. 11 


.22 


-.16 


-. 24 


-.02 


.06 


.06 


-. 31 


. 18 


. 07 


. 17 


.43 


-. 00 


-.06 


.30 


. 04 


.21 


-. 02 


-. 52 


. 10 


.23 


.06 


.47 


-. 14 


-.06 


-. 10 


-.06 


-. 11 


-. 52 


. 04 


-. 26 


-.12 


-. 25 


-.08 


. 13 

. 19 


.08 
.32 


-.14 
. 08 


.07 
-.18 


-. 17 
.18 


.13 

.05 


-.25 
-.05 


-.31 
.08 


-. 33 
-.08 


. 14 
-.27 


.09 
-.10 


.22 

. 20 



.16 .25 



. 30 -. 08 . 02 .10 .19 .29 



Tabell 1 2. Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under andra och ajatte terminen. 
Ego-elev-relation. Mikrolektion 2, vardering 



23 Fttrklaringar och beskriv- 
ningar 

25 Stod till eleverna 

26 Icke verbalt kontakt - 
tagande (nicka) 

27 Icke verbalt kontakt - 
tagande (peka) 

29 Tilltal utan ogonkontakt 

31 Avbrytning av elevtal 

32 Formiga till distans- 
hallande 

35 Att fa eleverna till att 
arbeta 

37 Uppmarksamhet riktad 
mot passiva elever 

38 Kontakt mellan Ik och elev 

39 Rorigt i klaseen 

40 Elevernas samtalsdisciplin - 

41 Elevernas koncentration 

42 Sjaivstandigt arbete 
(elever) 

43 Elevernas inferensfOrmiga - 

44 Skattning av elevernas 
fOrkunskaper 

45 Frigeteknik: ifyllnads- 
f rigor 

46 Frigeteknik: ovidkommande 
f ri gor 

47 Frigeteknik: preciserade 
f rigor 

48 Frigeteknik: svira frigor 

49 Elevernas ovidkommande 
sysselsattning 



. 16 
. 18 


-. 38 
.-26 


-. 27 
-.27 


-.37 
-. 14 


-.31 
. 13 


-. 01 

.16 


-.03 

. 48 


. 02 
. 10 


-. 08 
-.32 


-. 20 

.16 


.04 
-.01 


-.03 
.04 


■.07 


-.16 


-.29 


-. 14 


.72 


. 70 


.32 


.44 


. 18 


-. 18 


-.14 


-.26 


.45 
.02 
.27 


. 38 

.00 

-. 27 


. 14 
-.18 
-.06 


. 21 
-.26 

. 02 


.10 
. 11 
.06 


. 29 
. 10 
.18 


. 02 

-.05 

.27 


. 16 
.06 

. 30 


-. 20 

.27 

-.20 


. 13 
. 03 
.00 


-. 24 
-.21 
-.30 


-. 15 
-.06 
-.43 


. 02 


-. 25 


-.15 


-.48 


-. 29 


-.22 


-.32 


-.09 


. 18 


-. 12 


-.38 


-.39 


. 18 


-. 12 


= 8 


. 54 


. 16 


-. 07 


. 40 


. 15 


. 13 


-.16 


. 18 


-.15 


.03 
.16 
.16 
. 27 
.42 


-.03 
. 33 
-.18 
-.16 
-.30 


-.19 

. 00 
-. 10 
-.17 

. 28 


-. 06 

-.04 

.04 

. 08 

. 12 


. 16 
, 11 
. 02 

.16 
-. 02 


.10 
-.31 
.13 
.34 
.02 


-.10 

. 08 

. 07 

-.19 

-. 28 


-.19 
-.04 
-. 11 

.06 
-. 22 


.13 
-. 22 

. 13 
.11 

-. 30 


-.02 
.09 

-.30 
. 01 

-.28 


.26 

.07 

.61 

-.00 

-.07 


.42 
-.04 

. 32 
-.14 
-. 07 


. 12 
. 05 


-. 01 
-.08 


-. 05 
-.06 


-. 20 
-. 03 


-. 05 
-.22 


. 13 
-.05 


.04 

.13 


.39 

. 05 


-.06 

.48 


-. 14 

.19 


.05 
.08 


.26 
.08 


. 14 


. 12 


-.06 


. o: 


. 18 


.09 


-.09 


-. 13 


.10 


-.28 


.19 


-. 17 


.19 


. 07 


. 16 


. 18 


-. 03 


-. 02 


. 23 


-.19 


-. 06 


. 71 


-.17 


.00 


. 17 


. 12 


. 15 


.10 


-. 08 


.00 


. 05 


. 20 


. 12 


-.11 


.06 


.20 


. OS 
.46 


.02 
-.29 


.09 
-.29 


.12 
. 20 


-.13 
-.23 


. 11 
-.11 


-.20 
. 23 


. 33 

. 43 


-.24 
-.38 


.02 

. 01 


-.27 
.06 


. 23 
. 21 



.25 .17 



Bilaga 7:5 



Tabell 1 3 . Kanoniska korrelationer, X -teBt och redundans- index. Lararkandidaters 
skattningar under andra och sjatte terminen. Ego -IPO- relation. Mikro- 
lektionerna 1 och 2, perception 



Observerat df 
X 2 -v3rde 



Mikrolektion 1 



1 


.91 


.82 


369.92 


2 


.75 


.56 


227.10 


3 


.64 


,-n 


157.96 


4 


.59 


.35 


114.21 


5 


.54 


.29 


78.39 


6 


.52 


.27 


49.82 


7 


.37 


.14 


23.36 


8 


.26 


.07 


11.08 


9 


.23 


.06 


5.19 


10 


. 08 


.01 


.50 


11 


.00 


.00 


.00 



Wilks S\- = .012 



Mikrolektion 2 



1 


.76 


.58 


284.86 


2 


.72 


.51 


213.71 


3 


.68 


.46 


153.39 


4 


.58 


.34 


101.50 


5 


.54 


.29 


67.39 


6 


.43 


.19 


39.22 


7 


.40 


.16 


21.83 


8 


.21 


.05 


7.60 


9 


.16 


.03 


3.75 


10 


.14 


.02 


1.64 


11 


.03 


.00 


.06 



A 



Termin 2 
VSnster sida 
Vk R,,, R, 



Termin 6 
HOger sida 
Vp 



dp 



121 


.011 


. 13 


.11 


. 31 


.19 


.15 


.41 


100 


.065 


. 1 8 


.10 


. 28 


.10 


. 06 


.16 


81 


.150 


.09 


. 04 


.11 


.11 


. 04 


.11 


64 


.254 


.15 


.05 


. 14 


.18 


.06 


.16 


49 


.391 


.08 


.02 


.06 


.05 


.01 


.03 


16 


.550 


.06 


.02 


.06 


.08 


.02 


.05 


25 


.756 


.07 


.01 


.03 


.06 


.01 


.03 


16 


.875 


.07 


.01 


. 03 


.07 


.01 


.03 


9 


.939 


.09 


.01 


.03 


.06 


.00 


.00 


4 


.994 


.05 


.00 


.00 


.05 


. 00 


.00 


1 


I. 000 


.02 


.00 


. 00 


.06 


.00 


.00 






.98 


.36 


1. 00 


1.00 


. 37 


1.00 



00 


.077 


.14 


.07 


.23 


.12 


81 


.169 


.14 


.06 


. 20 


.18 


64 


.296 


.08 


.03 


. 01 


.08 


4g 


.446 


.12 


.04 


. 13 


.15 


36 


.625 


.09 


.02 


.07 


.09 


25 


.769 


.08 


.01 


. 03 


.06 


16 


.913 


.06 


.00 


. 00 


.06 


9 


.956 


.07 


.00 


. 00 


.05 


4 


.980 


.05 


.00 


. 00 


.04 


1 


.999 


.05 


.00 


.00 


.05 



.19 
.25 
.09 
.13 
.06 



Tabell 1 4 . Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under andra och sjatte terminen. 
Ego-IPO-relation. Mikrolektionerna 1 och 2, perception 

Mikrolektion 1 



50 BedOmning av den egna undervisningen 

51 Graden av ITV- studions paverkan 

52 Grovplanering for lektionen 

53 Detaljplanering for lektionen 

54 Anvandning av hjaipmedel 

55 Anvandning av tavlan 

56 Taveldisposition 

57 Amnes presentation 

58 Meddelande av fakta i undervisningen 

59 Anknytning till elevernas fOrkunskaper 



60 Utsvavningar vid framstallning av Smnet .05 -42 



50 BedOmning av den egna undervisningen 

51 Graden av ITV- studions paverkan 

52 Grovplanering for lektionen 

53 Detaljplanering for lektionen 

54 AnvSndning av hjaipmedel 

55 Anvandning av tavlan 

56 Taveldisposition 

57 Amnes presentation 

58 Meddelande av fakta i undervisningen 

59 Anknytning till elevernas fOrkunskaper 



Mikrolektion 2 



-.24 


-.40 


-.01 


-.12 


-.27 


-.37 


.16 


.22 


.27 


. 11 


.42 


.35 


.45 


.18 


-.46 


-.08 


-.59 


-.40 


.06 


-.14 


-.32 


-.39 


.15 


.22 


.01 


-.09 


.14 


. 12 


-.45 


-.42 


.69 


. 74 


.26 


.25 


.01 


-.03 


. 14 


.14 


-.09 


.27 


.11 


.41 


.51 


.70 


-.24 


-.07 


.01 


4 


.17 


.38 


-.14 


-. 15 


.02 


-.27 


-.03 


.01 


.16 


-.22 


.54 


.22 


.16 


.16 


.06 


.11 


.60 


.24 


-.31 


-.44 


.06 


.06 


-.21 


-.22 


-.16 


.02 


.35 


.25 


.42 


.38 


-.38 


.44 


.05 


.42 


.07 


-.05 


.27 


.49 


.20 


-.11 



.09 


.04 


.15 


.04 


.10 


-.16 


.12 


.25 


.51 


.43 


.17 


.08 


.45 


.51 


.21 


.22 


-. 13 


-.11 


-.46 


.25 


.61 


.68 


.26 


.17 


.37 


■* a . 


-.44 


-.32 


-.21 


-.33 


.46 


-.37 


.00 


-.09 


.43 


.24' 


-.28 


-. 17 


.42 


.37 


.20 


.28 


.34 


.46 


.18 


.41 


-.37 


-.47 


-.07 


-.08 


.16 


.14 


-.62 


-.48 


.18 


.38 


-.19 


-.27 


-.23 


-.33 


.06 


.13 


-.44 


.48 


.28 


-.03 


-.21 


-.13 


-.25 


-.40 


.44 


.23 


-.07 


-.16 


.15 


-.39 


-.32 


.30 


.27 


.38 


.00 


-.32 


-.07 


-.03 


-.45 


.19 


.54 


.24 


.13 


-.08 


.33 


.25 


-.06 


-.10 


.43 


.19 


. 17 


.42 


.02 


.03 


.12 


-.26 


.00 


-.02 


.28 


-.32 


-.23 


.40 


.33 


-.29 



1.00 .30 1.00 1.00 



Wilks A = .032 



Tabell 1 5 . Kanoniska korrelationer, X -test och redundans -index. Lararkandidaters 
skattningar under andra och sjatte terminen. Ego-IPO-relation. Mikro- 
lektionerna 1 och 2, vardering 



Observerat 
X 2 -v3rde 



Mikrolektion 1 



Wilks A = .116 



Mikrolektion 2 



df A 



.68 


. 46 


179.17 


.62 


.38 


128.42 


.55 


.30 


88.82 


.53 


.28 


58.55 


.40 


.16 


31.33 


.31 


.09 


16.49 


.21 


.05 


8.21 


.17 


.03 


4.30 


.11 


.01 


1.81 


.09 


.01 


.95 


.06 


.00 


.25 



1 


.72 


.52 


222.39 


2 


.67 


.44 


161.29 


3 


.54 


.30 


112.26 


4 


.51 


.26 


83.03 


5 


.46 


.21 


58.40 


6 


.44 


. 20 


38.69 


7 


.31 


.10 


20.58 


8 


.27 


.07 


12.23 


9 


.20 


.04 


5.85 


10 


.17 


.03 


2.56 


11 


.05 


.00 


.18 



Termin 2 
Vanster sida 
Vk R- R t 



Termin 6 
HOger sida 
Vp 



dp 



121 


.117 


.09 


.04 


.24 


.11 


. 05 


.28 


100 


.214 


.10 


.04 


.24 


.09 


.04 


.22 


81 


.345 


.13 


.04 


. 24 


.13 


.02 


.11 


64 


.496 


.09 


.03 


. 18 


.08 


.01 


.06 


49 


.687 


.07 


. 01 


.06 


. 07 


.01 


.06 


36 


.8 20 


.12 


.01 


.06 


.09 


.00 


.00 


25 


.906 


.07 


.00 


.00 


.07 


.00 


.00 


16 


.949 


.09 


.00 


. 00 


.09 


. 00 


.00 


9 


.977 


.08 


.00 


.00 


.09 


. 00 


.00 


4 


.988 


.06 


.00 


. 00 


.08 


.00 


.00 


1 


.997 


.10 


.00 


. 00 


.08 


.00 


.00 






1.00 


. 17 


1. 00 


1.00 


.18 


1.00 



121 


.069 


.18 


.09 


.39 


.15 


.08 


.35 


100 


.144 


.09 


.04 


.17 


.10 


.05 


.22 


81 


.260 


.08 


.02 


.09 


.08 


.02 


.09 


64 


.369 


.10 


.02 


.09 


.12 


.03 


.13 


49 


.496 


.08 


.02 


. 09 


.10 


.02 


.09 


3 6 


.629 


.09 


.02 


.09 


.10 


.02 


.09 


25 


.781 


.08 


.01 


. 04 


.08 


.01 


.04 


16 


.863 


.07 


.01 


. 04 


.06 


.01 


.04 


9 


.932 


.07 


.00 


. 00 


.08 


.00 


.00 


4 


.969 


.09 


.00 


. 00 


.07 


.00 


.00 


l 


.997 


.08 


.00 


. 00 


.07 


.00 


.00 






1.00 


.23 


1. 00 


1.00 


.23 


1.00 



Tabell 1 6 . Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under andra och sjatte te 
Ego-IPO-relation. Mikrolektionerna 1 och 2, vardering 



Mikrolektion 1 



50 BedOmning av den egna undervisningen 

51 Graden av ITV- studions paverkan 

52 Grovplanering for lektionen 

53 Detaljplanering f5r lektionen 

54 Anvandning av hjaipmedel 

55 Anvandning av tavlan 

56 Taveldisposition 

57 Amnespresentation 

58 Meddelande av fakta i undervisningen 

59 Anknytning till elevernas fOrkunskaper 

60 Utsvavningar vid framstallning av Smnet 



50 BedOmning av den egna undervisningen 

51 Graden av ITV- studions piverkan 

52 Grovplanering for lektionen 

53 Detaljplanering for lektionen 

54 Anvandning av hjaipmedel 

55 Anvandning av tavlan 

56 Taveldisposition 

57 Amnespresentation 

58 Meddelande. av fakta i undervisningen 

59 Anknytning till elevernas fOrkunskaper 

60 Utsvavningar vid framstallning av amnet . 55 



-.05 


-.28 


.06 


-.05 


-.06 


.01 


.58 


.61 


.59 


.61 


-.01 


.09 


-.08 


.03 


.41 


.28 


.01 


-.12 


-.28 


-.19 


.57 


.46 


.05 


.29 


. 14 


.22 


.02 


-.06 


-.12 


.30 


-.01 


-.20 


.08 


.15 


.62 


.61 


-.11 


.29 - 


.82 


-.35 


-.14 


.67 


-.08 


.09 


.29 


.33 


.01 


.22 


.10 


.19 - 


.12 


-.25 


-.20 


-.19 


.51 


.37 


-.38 


-.39 


.10 


. 34 


-.11 


-.03 


.14 


.16 


.48 


.56 


.44 


.39 


.06 


.09 


.03 


.17 


-.08 


-.47 - 


.18 


-.08 


-.13 


.27 


-.24 


.17 


-.10 


-.06 


-.07 


-.32 


.87 


.59 - 


.19 


-.17 


-.03 


-.09 


.03 


.21 


.02 


.29 


-.20 


-.31 


-.11 


-.24 - 


.01 


-.40 


-.79 


.08 


-.02 


.32 


.03 


-.09 


.42 


.08 


.14 


.04 


.06 


.71 


-.23 


-.05 


-.26 


.26 


.19 


.15 


.22 


.09 


-.38 


.35 - 


.21 


-.12 


-.04 


-.08 


.06 


-.13 


.23 


.05 


-.58 


-.36 


Mikrolektion 


2 




















.18 


.19 - 


.21 


-.05 


.54 


.66 


-.30 


-.32 


.53 


.61 


.67 


.25 


.36 


.41 - 


.45 


-.32 


.24 


.14 


.59 


.69 


.33 


.21 


.17 


.26 


-.03 


-.16 - 


.16 


.03 


. 3 


.21 


.41 


.34 


.23 


.20 


.21 


.15 


.08 


-.23 


.60 


.81 


-.15 


.11 


.26 


.43 


.53 


.40 


-.09 


-.29 


.35 


-.04 - 


.13 


.01 


.10 


.17 


.04 


.29 


-.32 


-.32 


-.13 


.18 


-.05 


.02 


.21 


-.03 


.04 


-.29 


.11 


-.02 


-.13 


.06 


.39 


.48 


.28 


.70 


.39 


.22 


-.10 


-.09 


.02 


-.09 


-.01 


.01 


.06 


-.20 


.21 


.22 


. 14 


.15 


.59 


.50 


.48 


.01 


-.31 


-.17 


.01 


04 


-.53 


.33 


.24 


.41 


-.14 


-.21 


.23 


-.06 


-.11 


-.15 


.42 


.40 


-.09 


.09 


.23 


.04 


-.38 


.24 


-.14 


.08 


-.21 


-.38 


.05 


.27 


.55 


.24 


.17 


-.05 


.05 


.11 


-.11 


.11 


-.11 


.30 


.35 


.48 



Tabell 1 7 . Kanoniaka korrelationer, X -test och redundans- index. Lararkandidatera 
skattningar under andra och sjatte terminen. Elev-ego-relatLon. Mikro- 
lektionerna 1 och 2, perception, vardering 



Obaerverat df 



Termin 2 
VXnster sida 
Vk R.. 1 



Termin 6 
Hoger aida 



53.94 
8.51 
1.96 



268 


.26 


551 


.37 


9 1 


.25 


978 


.12 




1.00 



1.00 1.00 



Wilka A = .268 



Mi 


krolektion 


2, pei 


'ception 
















.58 


.34 


83.03 


16 


.399 


.34 


. 1 I 


.50 


.34 


?. 


.53 


.28 


46.01 


9 


.601 


.28 


.08 


.36 


.30 


^ 


.39 


.15 


16. 30 


-1 


.835 


.18 


.03 


.14 


.18 


4 


.13 


.02 


1.43 


1 


.984 


.20 
1.00 


.00 
.22 


.00 
1. 00 


.19 

1.00 



Tabell 18. Kanoniak komponentatruktur. Llrarkandidater a skattningar under andr 
~ Mikrolektionerna 1 och 2. perception, vardering 



Item InnebOrd 



65 Atlydande av Ik anvianingar 

68 Emotsagelser fran elever 

69 Eleverna ataller f rigor roran 
de a i mi ot. 

71 Eleverna ger andra avar an 
avaett 



65 Atlydande av Ik anvianingar 

68 Emotaagelaer fran elever 

69 Eleverna ataller fragor roran- 
de amnet 

71 Eleverna ger andra avar an 



Mikrolektion 1, perception 

a, .6, «j rt 2 a 3 

19 .29 . 97 



.94 



.05 



.92 



. 17 



. 74 



. 22 



. 29 
.66 



.11 



.06 



. 18 



.60 .69 .14 



Mikrolektior 


i 1 ( varderi 


1*8 




.02 .14 


.84 .90 


-. 55 


-. 31 


.52 -.37 


.24 .19 


. 77 


.92 


-.45 -.25 


-.48 -.38 


-. 28 


. 02 


.73 .89 


- . 08 .12 


.12 


.24 



.ch sjatte ter 



Eli 



BUaga 7:6 
ego-relation. 



Mikrolektion 2, perception 

t2, t6, t2 2 t6 2 t2 

.74 .81 .12 



.07 



.28 



. 66 
.05 



. 22 



, 31 



, 57 



.46 .98 



.31 



Mikrolektion 


2, varder: 


.38 .38 
-.55 -.15 - 


.74 .91 
.17 -.07 


.13 .24 


.52 .34 


.74 . 88 - 


.39 -.21 



. OS 



Wilka A = .399 



54. 53 
20. 19 



. 547 
.800 
.933 
.981 



.29 

.22 

1.00 



Wilka A = . 5474 



Mik; 


rolektion 2, vardering 


1 


.58 .34 78.69 


2 


.52 .27 41.16 


3 


.32 .10 12.22 



.419 
.634 
.873 
.972 



1. 00 1.00 .20 1. 00 



Wilka A = .419 



Tabell 19 . Kanoniaka korrelationer, X -test och re dun dans- index. Lararkandidatera 
skattningar under andra och sjatte terminen. Elev-elev-relation. Mikro- 
lektionerna 1 och 2, perception, vardering 



Obaerverat df 



Termin 

Van ate r 



Mikrolektion 1, perception 



.42 93.34 



.356 
.609 
.864 
.992 



1.00 1.00 



Wilka A = .356 



Mikrol 


ektion 


2. P« 


rception 


















, 


.72 


.52 


95. 


65 


16 


.347 


.49 


.25 


.81 


.53 


.28 


.85 


2 


.46 


.21 


.'3 


76 


1 


.727 


.22 


.05 


. 16 


.17 


.04 


. 12 


3 


.26 


.07 


7. 


56 


4 


.919 


.11 


.01 


. 03 


.21 


.01 


.03 


< 


.12 


.01 


1. 


26 


1 


.986 


.19 
1.00 


.00 
.31 


.00 

1. 00 


.09 

1.00 


.00 

.33 


. 00 
1.00 


Wilk. 


A • 


,347 






















Mikrol 


ektion 


1, vs 


rdc 


ring 


















1 


.59 


.35 


M 


32 


16 


.470 


.41 


.14 


.64 


.56 


.20 


. 83 


2 


.49 


.24 


29. 


86 


9 


.719 


.29 


.07 


. 32 


.16 


.04 


.17 


3 


.23 


.05 


5. 


39 


4 


.942 


.15 


.01 


. 05 


.13 


.01 


.04 


4 


.08 


.01 




57 


1 


.993 


.15 

1.00 


.00 
.22 


. 00 
1.00 


.15 
1.00 


.00 
.24 


.00 
1. 00 


Wilk. 


A . 


470 






















Mikrol 


ektion 


2, vlrde 


ring 


















1 


.63 


.39 


62 


28 


16 


.502 


.53 


.21 


.88 


.54 


.21 


.88 


2 


.33 


.11 


16. 


94 


9 


.829 


.25 


.03 


. 13 


.25 


.03 


.13 


3 


.25 


M 


6 


77 


4 


.928 


.10 


.01 


.04 


.06 


.00 


.00 


4 


.10 


.01 




Bl 


1 


.991 


.12 
1.00 


.00 
.24 


.00 
1.00 


.15 
1.00 


.00 
.24 


. 00 
1.00 



Tabell 20 . Kanoniak komponentatruktur. Lararkandidatera skattningar under andr; 
Elev-elev-relation. Mikrolektionerna 1 och 2, perception, vardering 

Item Innebord Mikrolektion 1, perception 



Termin 6 












12, 1 


:6 1 


12, 


HOger aida 


















V P R dp 


R t 


72 
73 


Eleverna talar i mi 
var andra 

Samtalar med vara 
utanfor amnet 


innen 

iidr.i 


p» 


.96 
.16 


.96 
. 10 


.15 
.71 


.43 .18 


.62 


74 


Leker med varandi 






.22 


.24 


-.01 


.30 .09 


.31 


75 


Diakuterar amnet 






.08 


-. 13 


.69 



Eleverna talar i rnunn* 

var andra 

Samtalar med varandr; 

utanfor amnet 

Leker med var andra 

Diakuterar Xmnet 



Mikrolektion 1, vardering 



44 


. 72 


-.89 


-.90 


.68 


. 95 


63 


.17 


.02 


. 34 


. 53 


. 25 


02 


-.52 


.44 


. 17 


.44 


19 


64 


.42 


.13 


.23 


.26 


. 02 



och sjatte terminen. 
Mikrolektion 2, perceptic 



t6 



12, 



16, 



.63 


-.68 


.97 .95 


.02 


-.08 


.07 .18 


.75 


.60 


.17 .19 


. 21 


-. 42 


.14 -.18 
Mikrolektii 



.11 


.16 


-.16 


-.19 


.40 


.00 


. 13 


.31 


.50 


.77 


-.34 


.04 



-. 52 
. 03 



Wilk. A - . 502 



T;ibell 21. Karioniska korrelationer, X -test och redundans-irdex. LSrarkandidaters 
skattningar under andra och sjStte terminen. Elev-IPO-relation. Mikro- 
lektionerna 1 och 2, perception, vardering 





R 2 








Termin 2 




Termin 6 




Rotter R 


Observerat 
X - va rde 


df 


A 


Van st 


er sida 




HBger 


sida 












Vk 


dk 


R 

t 


VP 


dp 


R t 


Mikrolektion 


1 , perception 


















1 . 51 


. 26 


65. 28 


16 


.486 


.39 


.10 


. 55 


.45 


.12 


. 63 


2 .49 


. 24 


38. 32 


9 


. 654 


.21 


. 05 


. 28 


.22 


.05 


. 26 


3 . 33 


. 11 


12. 96 


4 


.866 


. 28 


.03 


. 17 


. 18 


.02 


. 11 


4 . 17 


.03 


2. 65 


1 


.971 


.12 


.00 


. 00 


. 15 


.00 


. 00 












1.00 


.18 


1. 00 


1.00 


.19 


1. 00 



Wilks A = . 486 



Mikrolektion 2, perception 



1 


. 54 


.29 


70. 83 


16 


.457 


.34 


.10 


. 50 


.21 


.06 


.32 


2 


.47 


. 22 


39. 38 


9 


. 647 


.31 


.07 


. 35 


.44 


. 10 


. 53 


3 


. 32 


. 10 


16. 87 


4 


.8 29 


.16 


. 02 


. 10 


.20 


.02 


. 11 


4 


. 28 


. 08 


7. 26 


1 


.9 22 


.18 


. 01 


. 05 


. 15 


.01 


. 05 














1.00 


. 20 


1. 00 


1.00 


.19 


1. 00 



Wilks A = . 457 



Bilaga 7:7 

Tabell 22. Kanonisk komponentstruktur. LSrarkandidaters skattningar under andra och sjatte terminen. Elev-IPO- relation. 
Mikrolektionerna 1 och 2, perception, vftrdering 



Item Innebord 
nr 



76 Elevernas intresse 

77 Framstallning av Smnet 

78 Elevernas reaktion infor 
a'mnet 

79 ITV-studions paverkan pa 
eleverna 



76 Elevernas intresse 

77 Framstallning av amnet 

78 Elevernas reaktion infor 
amnet 

79 ITV-studions paverkan pa 
eleverna 



Mikrolektion 1, perceptior 



Mikrolektion 2, perception 



t6. 



t2- 



t6„ 



t2_ 



t6. 



t2. 



t6„ 



t2, 



t6. 



t2^ 



t6„ 



t2„ 



t6„ 



.45 


. 66 


.65 


.65 


. 51 


.63 


. 82 


.74 


.65 


.24 


-.47 


-. 21 


. 75 


.65 


. 40 


. 55 


. 23 


-. 17 


-. 70 


-.63 


-. 11 


-. 27 


.54 


.61 


. 67 


.92 


. 74 


.61 


. 50 


. 73 


-. 06 


. 08 


. 55 


. 22 


-.32 


-. 37 


. 83 


. 71 


-. 17 


-. 17 


-. 33 


-. 24 


. 47 


. 76 


. 18 


. 03 


. 54 


. 43 


.67 


. 70 


-. 02 


-. 19 


-. 19 


. 16 


-. 11 


-. 22 


-. 15 


-. 20 


-. 10 


. 12 


. 39 


. 18 


-. 74 


-. 71 



Mikrolektion 1, vardering 

-.18 .35 .09 
.55 .33 .88 

.66 .83 -. 39 

-.48 .28 .27 



. 37 


-.27 


-. 13 


.94 


.76 


. 74 


. 08 


-. 15 


. 16 


-. 35 


. 04 


.64 


. 21 


. 30 


. 51 


. 57 


. 72 


.96 


. 03 


-. 20 



Mikrolektion 2, vftrdering 



. 37 


.47 


. 11 


.21 


. 23 


. 10 


. 86 


.93 


. 90 


. 87 


-. 07 


. 19 


-. 11 


. 23 


-.45 


-. 35 


. 21 


.06 


. 85 


. 94 


.69 


. 19 


-. 15 


-. 13 


. 08 


. 13 


-. 52 


-. 18 


.68 


.95 


-. 17 


-. 04 



Mikrolektion 1, vardering 



1 .49 


.24 


41. 82 


16 


2 . 37 


. 14 


16. 88 


9 


3 .17 


.03 


3.46 


4 


4 .09 


.01 


. 75 


1 


Wilks A = 


. 629 







.629 .25 .06 

.829 .28 .04 

.962 .28 .01 

.991 .21 .00 

1.00 .11 



. 55 
. 36 
. 09 

. 00 
1. 00 



.21 .05 .56 

.20 .03 .33 

.25 .01 .11 

.34 .00 .00 

1.00 .09 1.00 



Mikrolektion 2, vardering 

1 .47 . 22 39. 79 16 

2 .37 .14 17. 21 9 

3 . 19 . 04 3. 86 4 

4 .07 .01 .49 1 



.644 .24 .05 

.826 .26 .04 

.958 .31 .01 

.994 .19 .00 

1.00 .10 



50 

. 40 

. 10 

. 00 

1. 00 



.29 .06 .55 

.24 .03 .27 

.24 .01 .09 

.24 .00 .00 

1.00 .11 1.00 



Wilks A = - 644 









Bilaga 7:8 



Tabell 23 . Kanoniska kor relatione r, X -test och redundans-index. Lararkandidaters 
skattningar under sjatte terminen och pedagogiska experters medelbe- 
domning under lararkandidaters andra termin, Ego-ego-relation. Mikro- 
lektionerna 1 och 2, perception 



ROtter R 



Mikrolektion 1 



Observerat df 
X 2 -varde 



A 



Ped. Experter 
Vanster sida 



Vb 



La ra r kandidate r 
Hoger sida 



db 



1 


.83 


.68 


462.02 


361 


. 002 


.14 


. 10 


. 33 


.08 


,06 


. 23 


2 


. 77 


.60 


375.58 


324 


. 007 


.09 


.06 


. 20 


.06 


.04 


. 15 


3 


. 70' 


.49 


306.47 


289 


. 017 


.03 


.01 


. 03 


. 04 


.02 


. 08 


4 


.67 


.44 


255.09 


256 


. 034 


.04 


.02 


. 06 


.06 


.03 


. 12 


5 


.64 


.42 


211.00 


225 


. 061 


.05 


.02 


.06 


.06 


.02 


. 08 


6 


.61 


. 37 


170.54 


196 


. 105 


.06 


.02 


. 06 


.05 


.02 


. 08 


7 


.56 


.31 


135.23 


169 


. 167 


.04 


.01 


. 03 


.04 


.01 


. 04 


8 


. 53 


. 28 


107.25 


144 


. 242 


.05 


.02 


.06 


.05 


.01 


.04 


9 


.49 


. 24 


82.47 


121 


. 335 


.05 


.01 


. 03 


.05 


. 02 


. 08 


10 


. 47 


. 22 


61.98 


100 


. 440 


.06 


>01 


. 03 


.08 


.01 


. 04 


11 


.40 


.16 


43.38 


81 


. 563 


.03 


.01 


. 03 


.05 


.01 


. 04 


12 


.36 


. 13 


30. 27 


64 


. 67 


.04 


.01 


. 03 


.05 


. 00 


. 00 


13 


. 30 


.09 


19.93 


4 9 


. 768 


.06 


.01 


. 03 


.04 


.00 


. 00 


14 


.28 


.08 


12. 69 


36 


. 845 


.06 


.00 


. 00 


.04 


.00 


. 00 


15 


.20 


. 04 


6. 38 


25 


.919 


.06 


. 00 


. 00 


.04 


.00 


. 00 


16 


.16 


. 03 


3.42 


16 


. 956 


.03 


.00 


. 00 


.04 


. 00 


. 00 


17 


. 11 


.01 


1. 38 


9 


. 982 


.04 


.00 


. 00 


.08 


. 00 


. 00 


IK 


.08 


.01 


.49 


4 


.994 


.03 


.00 


. 00 


.03 


. 00 


. 00 


19 


.02 


. 00 


.04 


1 


1, 000 


.06 


. 00 


. 00 


.07 


.00 


. 00 














1.00 


.30 


1. 00 


1.00 


.26 


1. 00 



Tabell 24. Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under sjatte terminen och 

pedagogiska experters medelbedomning under lararkandidaters andra termin. Ego-ego- 
relation. Mikrolektion 1 , perception 



Item Innebord 
nr 



1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

10 

12 

13 

14 

15 

16 



18 
19 

20 

21 
22 



Emotionellt tillstand 

Upptradande 

Talamod med eleverna 

Sinne for humor 

Rostnyansering 

Tydlighet i tal 

Rostlage 

Kroppshallnin g 

Anvandning av gester 

Lek med fBremal (ringar etc) 

Faktakunskaper 

Anvandning av stereotypa uttryck 

Anvandning av ofullstandiga me- 

ningar 

Anvandning av sprakligt felaktiga 

uttryck 

Dialekt i tal 

Anvandning av vaga begrepp utan 

forklaring 

Blockeringar (black outs) 

Tydlighet i handstilen pa tavlan 

Anvandning av retoriska fragor 



Faktc 
b l 


• r 


b 2 


h 


b 3 


h 


b 4 


'4 


-.57 


-.26 


.39 


. 31 


-.34 


-.12 


. 9 


.03 


-. 52 


-.61 


.53 


.30 


-.26 


-.19 


.15 


.17 


.01 


-.04 


.43 


-.10 


.30 


.15 


-.12 


.08 


-.14 


-. 05 


.37 


.17 


-.13 


.19 


.01 


-.02 


-.38 


-.55 


.20 


.56 


. 13 


. 12 


.12 


-.26 


-.13 


-.39 


.36 


.08 


-.12 


.04 


-.27 


-.36 


.14 


. 02 


.42 


.44 


.09 


-.10 


-.14 


-.26 


-.21 


.05 


. 17 


.00 


-.01 


-.09 


.02 


-.39 


.64 


. 52 


-.31 


-.17 


. 01 


.24 


-.05 


-.01 


-.39 


. 01 


.26 


. 31 


.31 


.44 


.48 


.03 


-.46 


-. 07 


.01 


-.05 


-.06 


-.19 


-.26 


-.11 


-.46 


-. 05 


-. 07 


-.05 


-.1)8 


. 20 


.14 


-. 23 



-.34 



-.16 .00 .09 



51 


-. 03 


-. 20 


-.11 


-.11 


.08 


-. 03 


-.34 


52 


-. 30 


-. 15 


-.25 


. 05 


.11 


-.39 


-.55 


10 


-. 08 


.38 


. 03 


. 08 


. 31 


-. 13 


.06 


37 


-.39 


. 38 


.15 


. 02 


.25 


.13 


-.23 


20 


.16 


-. 15 


-.04 


.02 


.20 


.20 


. 17 


05 


-.28 


.04 


-.05 


-.06 


.32 


.34 


-.25 



Wilks A. - . 002 



Mikrolektion 2 



Tabell 25. Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under sjatte terminen och pedagogiska 
experters medelbedomning under lararkandidaters andra termin. Ego-ego- relation. Mikrolektion 2 
perception 



1 


.84 


.72 


484. 88 


361 


. 002 


.05 


.04 


. 1 5 


.06 


.05 


. 17 


2 


.79 


.63 


388. 25 


324 


. 006 


. 10 


.06 


. 23 


.08 


.05 


. 17 


3 


.76 


. 57 


313. 37 


289 


. 016 


.03 


.02 


. 08 


.06 


.03 


. 10 


4 


. 72 


. 52 


248. 94 


256 


. 037 


.05 


.03 


. 12 


. 6 


.03 


. 10 


5 


.61 


. 38 


194. 30 


225 


. 076 


.04 


. 01 


. 04 


.13 


.05 


. 17 


6 


. 58 


.34 


158. 59 


196 


. 122 


.03 


.01 


. 04 


. 04 


.02 


. 07 


7 


. 55 


.30 


127.16 


169 


. 186 


.07 


. 02 


. 08 


.04 


.01 


. 03 


8 


. 53 


.28 


100.46 


144 


. 264 


.04 


.01 


. 04 


.05 


.01 


. 03 


9 


. 51 


.26 


75. 57 


121 


. 368 


.05 


.01 


. 04 


.06 


.01 


. 03 


10 


.43 


.19 


52.75 


100 


.497 


.08 


.01 


. 04 


.06 


.01 


. 03 


11 


.37 


. 14 


37.22 


81 


.611 


.07 


. 01 


. 04 


.05 


.01 


.03 


12 


. 35 


.12 


26.22 


64 


. 707 


.06 


.01 


. 04 


.04 


.00 


. 00 


13 


.32 


.10 


16. 53 


49 


. 803 


.04 


.00 


. 00 


.03 


.00 


.00 


14 


.21 


.04 


8.55 


36 


.891 


.05 


.00 


. 00 


.04 


.00 


. 00 


15 


.19 


.04 


5.19 


25 


.934 


.05 


. 00 


. 00 


.06 


.00 


. 00 


16 


.15 


. 02 


2.37 


16 


.969 


.06 


.00 


. 00 


.04 


.00 


. 00 


17 


.07 


.01 


.69 


9 


.991 


.05 


.00 


. 00 


.03 


. 00 


. 00 


18 


.06 


.00 


.33 


4 


.996 


.03 


.00 


. 00 


.04 


.00 


. 00 


19 


.03 


.00 


.06 


1 


.999 


.06 


.00 


. 00 


.04 


.00 


. 00 














1.00 


.26 


1. 00 


1.00 


.29 


. 00 



Wilks A = . 002 



Item 

nr Innebord 



1 Emotionellt tillstand 

2 Upptradande 

3 Talamod med eleverna 

4 Sinne for humor 

5 Rdstnyansering 

6 Tydlighet i tal 

7 Rostlage 

10 Kroppshallning 

12 Anvandning av gester 

13 Lek med foremll (ringar etc) 

14 Faktakunskaper 

15 Anvandning av stereotypa uttryck 

16 Anvandning av ofullstandiga me- 
ningar 

17 Anvandning av sprakligt fel- 
aktiga uttryck 

18 Dialekt i tal 

19 Anvandning av vaga begrepp 
utan forklaring 

20 Blockeringar (black outs) 

21 Tydlighet i handstilen pa tavlan 

22 Anvandning av retoriska fragor 



15 


-. 06 


. 49 


. 25 


. 05 


. 44 


-. 04 


-.09 


. 04 


26 


19 


-. 13 


.49 


.49 


. 20 


. 17 


-. 06 


. 05 


. 07 


11 


13 


. 13 


. 01 


-. 15 


-. 01 


.41 


-. 02 


-. 31 


.46 


06 


29 


-. 22 


. 23 


.19 


. 22 


. 25 


-. 07 


-. 18 


. 04 


- ?? 


50 


-. 11 


.43 


.68 


-. 18 


. 25 


-. 08 


. 09 


. 02 


1 3 


09 


-.01 


. 22 


.28 


-. 21 


. 17 


. 18 


. 07 


. 37 


. 59 


25 


-. 11 


. 57 


.40 


-. 31 


. 23 


. 05 


-. 05 


.09 


44 


11 


-. 07 


-. 07 


-. 10 


-.06 


-. 03 


.39 


. 12 


. 15 


, 41 


04 


-. 19 


-.65 


-.48 


.06 


.29 


-.06 


. 23 


-.01 


, 23 


57 


.63 


. 08 


-. 16 


-. 05 


.16 


. 28 


. 23 


-. 04 


. 24 


03 


-. 30 


. 11 


.09 


. 05 


.23 


.09 


-. 32 


-.43 


41 


10 


-. 14 


. 27 


-. 03 


. 22 


-. 84 


-. 04 


-.01 


. 10 


. 47 



23 .14 



.24 .12 



.04 -.29 -.26 .05 .63 



12 


-. 41 


-. 16 


. 00 


-.08 


-. 04 


-. 04 


. 02 


. 00 


44 


29 


-. 38 


. 05 


-. 01 


.36 


. 31 


. 37 


. 45 


.01 


. 17 


03 


-.28 


. 18 


-.06 


-. 01 


-.28 


-. 27 


-. 32 


.29 


. 28 


08 


-.19 


. 37 


. 38 


.06 


-.07 


-.38 


-. 22 


.01 


50 


08 


.03 


. 19 


-.02 


. 20 


. 10 


-.40 


-.39 


.04 


. 12 


08 


-. 24 


.15 


-.20 


.33 


. 10 


-.28 


-.06 


.06 


. 37 









T.i be 11 26 . Kanoniska korrelationer, X -test och redundans-index. Lararkandidaters 

skattningar under sjatte terminen och pedagogiska experters medelbedom- 
ning under lararkandidaters andra termin. Ego-ego- relation. Mikrolek- 
tionerna 1 och 2, vSrdering 



Obser verat 
X *- varde 



df A 



Ped. experter 
Vanster sida 



Lararkandidater 
Htiger sida 



Mikrolektion 1 



1 


.76 


. 58 


378. 37 


361 


. 007 


.05 


. 03 


. 13 


.05 


.03 


16 


2 


. 73' 


. 54 


313.48 


324 


. 016 


.09 


.05 


. 21 


.04 


.02 




3 


. 70 


.49 


254. 85 


289 


. 034 


.08 


.04 


. 17 


04 


.02 




4 


. 63 


.40 


204.69 


256 


. 067 


.04 


. 01 


. 04 


.04 


. 02 




5 


.60 


.36 


166.41 


225 


.110 


.06 


. 02 


. 08 


.05 


.02 




6 


.56 


. 32 


133.05 


196 


. 172 


.06 


.02 


. 08 


.05 


.02 




7 


. 50 


. 25 


104.52 


169 


. 251 


.06 


. 01 


. 04 


.07 


.02 




8 


.46 


. 21 


82.73 


144 


. 334 


.05 


.01 


04 


.04 


. 01 


05 


9 


.42 


. 18 


64.78 


1Z1 


. 424 


.08 


.01 


. 04 


.04 


.01 


05 


10 


. 40 


.16 


49. 82 


100 


. 517 


.05 


. 01 


. 04 


. 07 


.01 


0b 


11 


. 35 


.12 


36.77 


81 


. 614 


.05 


.00 


, 00 


.04 


.01 


05 


12 


. 34 


.11 


27.08 


64 


. 708 


.05 


. 00 


. 00 


.06 


. 01 


b 


13 


.29 


.08 


18.05 


49 


. 787 


.05 


.00 


. 00 


.08 


.01 


0b 


14 


. 27 


. 08 


11.44 


36 


. 869 


.04 


. 00 


. 00 


.05 


.00 


00 


15 


. 20 


. 04 


5. 56 


25 


. 929 


.03 


. 


. 00 


.06 


.00 


00 


16 


.14 


.02 


2.35 


16 


.969 


.03 


.00 


. 00 


.03 


.00 


00 


17 


. 08 


.01 


. 88 


9 


. 988 


.06 


.00 


. 0. 


.05 


.00 


00 


18 


. 07 


.00 


.34 


4 


.996 


.05 


. 


. 00 


.09 


. 00 


00 


19 


. 01 


.00 


.01 


1 


. 999 


.06 


.00 


. 00 


.04 


. 00 


00 














1.00 


.24 


1. 00 


1.00 


.19 1 


00 



Tabell 27 . Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under sjatte terminen och 

pedagogiska experters medelbedomning under lararkandidaters andra termin. Ego-ego- 
relation. Mikrolektion 1, vardering 



Item Innebord 

nr 



1 
2 

3 
4 

5 
6 
7 
10 
12 
13 
14 
15 
16 



IS 

19 

20 
2] 

22 



Emotion ellt tillstand 

Upptradande 

Talamod med eleverna 

Sinne for humor 

Rostnyansering 

Tydlighet i tal 

ROstlSge 

Kroppshillning 

Anvandning av gester 

Lek med foremal (ringar etc) 

Faktakunskaper 

Anvandning av stereotypa uttryck 

Anvandning av ofullstandiga me - 

ningar 

Anvandning av sprakligt fel- 

aktiga uttryck 

Dialekt i tal 

Anvandning av vaga begrepp 

utan forklaring 

Blockeringar (black outs) 

Tydlighet i handstilen pa tavlan 

Anvandning av retoriska fragor 



FaKtor 



26 


-. 23 


.03 


.32 


-.21 


-. 28 


-. 24 


.04 


.32 


-. 10 


11 


.20 


.43 


-.10 


.48 


-.02 


-.27 


-.17 


-.05 


-. 1 1 


2 8 


.39 


-.66 


.32 


-.08 


.19 


.05 


.17 


. 1 8 


.04 


03 


-. 10 


-.40 


.11 


-.11 


-.11 


.07 


-.06 


-.05 


-.19 


20 


.03 


. 37 


.09 


.34 


.06 


-.00 


.03 


-.19 


-.26 


IS 


-.06 


.14 


.05 


.25 


.34 


-.05 


-.20 


-.33 


-. 30 


7 


.39 


.12 


-.09 


.20 


-.13 


. 11 


-.17 


.24 


.14 


34 


.57 


-.42 


-.05 


-.28 


.04 


.20 


.10 


.31 


.01 


31 


. 03 


. 25 


-.23 


.04 


.32 


-.02 


.07 


.03 


.53 


06 


-. 27 


-. 04 


-.15 


.07 


. 13 


. 08 


-.02 


. 05 


.15 


15 


-.11 


. 14 


.25 


1-.18 


. 08 


.06 


.21 


-.53 


-.05 


11 


-. 10 


-. 22 


. 08 


-.58 


-. 10 


-.08 


-.22 


-.05 


-.22 



,15 -.31 .23 -.26 



.33 -.24 .37 



. 30 



41 


.13 


-.39 


.26 


-.09 


.19 


-.08 


.44 


. 23 


. 3 J 


29 


-.01 


-.35 


-.22 


-.47 


-. 36 


-.19 


.42 


.26 


-.31 


04 


. 20 


.05 


.26 


-.42 


.07 


-. 13 


-.13 


.21 


-.13 


09 


. 07 


-. 34 


-.01 


.06 


-. 22 


-.43 


-.05 


.19 


. 13 


33 


.26 


.16 


-. 28 


. 28 


.41 


.24 


.08 


. 17 


.10 


17 


.09. 


.09 


. 01 


.13 


-.25 


. 23 


.21 


.16 


-.22 



Wilks A 



. 006 



Mikrolektion 2 



) 


. 78 


.61 


377.09 


361 


. 007 


.05 


.03 


. 16 


.05 


.03 


. 15 


2 


. 74 


. 55 


305. 33 


324 


. 018 


.03 


.02 


. i ;. 


.06 


.03 


. 15 


3 


.68 


.46 


245. 01 


289 


. 039 


.05 


.03 


. 16 


.04 


.02 




■1 


.64 


.40 


198.00 


256 


. 073 


.03 


.01 


. 05 


.05 


. 02 


.. to 


5 


. 60 


. 36 


158.92 


225 


. 121 


.08 


. 03 


. 16 


.05 


.02 


. 10 


6 


. 52 


. 27 


124.88 


196 


. 191 


.06 


.02 


. 11 


.06 


. 02 


. 10 


7 


.48 


. 23 


101.55 


169 


. 260 


.06 


. 1 


. 05 


.06 


.02 


. 10 


H 


. 47 


. 22 


81. 56 


144 


. 340 


.04 


.01 


. 05 


.05 


.01 


. 05 


9 


.43 


. 19 


62.76 


121 


. 436 


.06 


.01 


. 05 


.04 


.01 


. 05 


10 


.41 


. 17 


47.04 


100 


.536 


.02 


.00 


. 00 


.05 


.00 


. 00 


11 


. 35 


. 13 


33.40 


81 


. 642 


.06 


.00 


. 00 


.07 


.00 


. 00 


12 


. 28 


.08 


23. 33 


64 


.734 


.08 


. 00 


. 00 


.05 


. 00 


. 00 


13 


. 26 


. 07 


17.25 


49 


. 796 


.04 


.00 


. 00 


.05 


.00 


. 00 


14 


. 24 


. 06 


12. 10 


36 


. 852 


.06 


.00 


. 00 


.08 


.00 


. 00 


15 


. 22 


. 05 


7.47 


25 


. 906 


.09 


.00 


. 00 


.05 


.00 


. 00 


10 


. 17 


. 03 


3.69 


16 


.952 


.04 


.00 


. 00 


.04 


. 00 


. 00 


17 


. 11 


. 01 


1.54 


9 


. 980 


. 07 


.00 


. 00 


.06 


. 00 


. 00 


18 


.09 


.01 


.60 


4 


.992 


.05 


.00 


. 00 


.05 


.00 


. 00 


19 


.01 


.00 


. 00 


1 


1. 000 


.03 


.00 


. 00 


.06 


.00 


. 00 














1. 00 


.19 


1. 00 


1.00 


.20 


1. 00 



ts A = . 006 



TabeU 28. Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under sjatte terminen och 

pedagogiska experters medelbedomning under lararkandidaters andra termin. Ego-ego- 
relation. Mikrolektion 2, vardering 

Item Innebord 



1 

2 

3 
A 

5 
6 
7 
10 
12 
13 
.1.4 
15 
16 

17 

18 



20 
21 
22 



Emotionellt tills tan d 

Upptradande 

Talamod med eleverna 

Sinne for humor 

Rostnyansering 

Tydlighet i tal 

Rostlage 

Kroppshillning 

Anvandning av gester 

Lek med fore mil (ringar etc) 

Faktakunskaper 

Anvandning av stereotypa uttryck 

Anvandning av ofullstandiga me- 

ningar 

Anvandning av sprikligt fel- 

aktiga uttryck 

Dialekt i tal 

Anvandning av vaga begrepp 

utan forklaring 

Blockeringar (black outs) 

Tydlighet i handstilen pi tavlan 

Anvandning av retoriska frigor 



Faktor 




















b. 


1 


b„ 


1, 


b 


1 


b. 


1, 


b 




1 


1 


2 


2 


3 


3 


i 


4 


5 


5 


. 52 


. 52 


. 15 


-. 20 


-.28 


-. 16 


-.02 


-.11 


. 07 


-.24 


-.39 - 


.02 


.18 


-.25 


-.08 


.32 


.16 


-. 22 


. 30 


.31 


-.08 - 


.15 


-.05 


-. 30 


,42 


.21 


.20 


. 13 


-.24 


. 33 


. 11 


28 


. 12 


.53 


-.15 


-. 07 


.11 


-.28 


-.20 


-.03 


.13 - 


43 


. 11 


.37 


-.11 


.04 


.11 


-.18 


.60 


. 20 


-.02 - 


01 


-. 25 


.25 


-.41 


-.20 


. 24 


-.18 


. 27 


.11 


-. 22 - 


03 


.46 


.09 


.04 


.04 


.27 


. I. 5 


.14 


.22 


-.02 - 


11 


.05 


-.39 


.24 


.05 


-.06 


-.40 


.26 


-.08 


-.01 - 


34 


.16 


.23 


. 13 


. 10 


-.32 


.23 


.01 


-. 33 


-.02 - 


11 


.09 


.03 


.22 


. 10 


. 20 


-.36 


.30 


.03 


.02 - 


19 


. 04 


.16 


-.21 


. 27 


.09 


.05 


.34 


, 28 


-.27 - 


05 


. 10 


-.10 


-.05 


-.01 


-. 14 


.05 


.05 


-.01 



.03 



.02 -.24 .05 



.05 -.12 -.11 



00 


.11 


.16 


. 04 


. 37 


-. 27 


-.25 


.08 


-. 50 


-. 17 


33 


.12 


.19 


-.01 


.15 


. 51 


.12 


-.20 


-.23 


-.36 


9 


.06 


.16 


.01 


.30 


.15 


.17 


.09 


.03 


-.13 


32 


.03 


. 23 


.15 


-.14 


.02 


.05 


-.19 


. 28 


.28 


24 


-.17 


.13 


-.13 


-.22 


-.11 


-.03 


-.45 


.36 


.09 


03 


.22 


.28 


.28 


-.29 


-.13 


.35 


.14 


.27 


.20 



*ga 7:9 



Bilaga 7:10 



Tabcll 29 . Kanoniska korrelationer, X -test och redundana-index. L-Srarkandidaters 

skattningar under sjatte terminen och pedagogiaka exporters medelbedfim- 
ning under lararkandidaters andra termin. Ego-elev-relation. Mikrolek- 
tionerna I och 2, perception 



Observer at 
X - varde 



df A 



Ped. experter 
Vanster sida 



Lararkandidater 

Hoger sida 

V, 



'1 



dl 



Mikrolektion 1 



1 


.87 


.75 


578.70 


441 


. 000 


.13 


. 1 


. 30 


.07 


.05 


. 18 


2 


.82 


.66 


476.42 


400 


. 002 


.06 


.04 


. 12 


.04 


.02 


. 07 


3 


. 78 


,61 


396.25 


361 


. 005 


.07 


.04 


. 12 


.04 


. 03 


. 11 


4 


. 77 


.59 


327.53 


324 


. 012 


.06 


.04 


. 12 


.05 


.03 


. 11 


5 


.74 


. 54 


262. 82 


289 


. 028 


.04 


. 02 


. 06 


.05 


.03 


. 11 


6 


.64 


.41 


205.43 


256 


. 061 


.07 


.03 


. 09 


.06 


.01 


. 04 


7 


.62 


.39 


166.81 


225 


. 103 


. 05 


.02 


. 06 


.04 


.03 


. 11 


8 


.56 


. 31 


131.11 


196 


. 168 


. 03 


.01 


. 03 


.09 


.02 


. 07 


9 


.55 


. 30 


103. 65 


169 


. 244 


.03 


.01 


. 03 


.05 


.01 


. 04 


10 


.44 


. 19 


77. 14 


144 


. 350 


.03 


.01 


. 03 


.04 


.01 


. 04 


11 


.42 


. 17 


61.46 


121 


.433 


. 04 


.01 


. 03 


.04 


.01 


. 04 


12 


.40 


.16 


47. 56 


100 


. 523 


.04 


.01 


. 03 


. 04 


.01 


. 04 


13 


. 38 


. 14 


35.05 


81 


. 620 


.06 


. 01 


. 03 


.03 


.01 


. 04 


14 


.34 


. 11 


23.61 


64 


. 725 


.04 


.01 


. 03 


.04 


.00 


. 00 


15 


.29 


.09 


14. 87 


49 


. 817 


.03 


.01 


. 03 


.04 


. 00 


. 00 


lb 


.25 


.06 


8. 18 


36 


. 895 


.04 


. 00 


. 00 


.04 


.00 


.00 


17 


. 15 


.02 


3.28 


25 


. 957 


.05 


. 00 


. 00 


.06 


.00 


. 00 


18 


.11 


.02 


1. 64 


16 


. 978 


.04 


.00 


. 00 


.03 


.00 


. 00 


19 


. 07 


. 01 


.44 


9 


.994 


.03 


.00 


. 00 


. 05 


.00 


. 00 


20 


.02 


.00 


.06 


4 


.999 


.05 


.00 


. 00 


.05 


.00 


. 00 


21 


.02 


.00 


. 02 


1 


1. 000 


.04 


.00 


. 00 


.05 


.00 


. 00 














1.00 


.33 


1. 00 


1.00 


.28 


1. 00 



A 



Mikrolektion 2 



1 


.84 


.71 


554.45 


441 


. 001 


.13 


.09 


. 27 


.07 


.05 


. 16 


2 


.80 


.65 


464.67 


400 


. 002 


.07 


.04 


. 12 


.04 


.03 


.09 


3 


.78 


.61 


388. 06 


361 


. 005 


.12 


. 07 


. 2) 


.11 


.07 


. 22 


4 


.73 


.54 


318.77 


324 


. 013 


.03 


.02 


.06 


. 04 


.02 


. 06 


5 


.70 


.48 


261.94 


289 


. 028 


.02 


.01 


. 03 


.03 


.02 


.06 


6 


.61 


. 37 


213.38 


256 


. 055 


.04 


.01 


. 03 


.11 


.04 


. 13 


7 


.59 


. 35 


179. 21 


225 


. 087 


.04 


.02 


. 06 


.05 


.02 


.06 


8 


.57 


. 33 


148.05 


196 


. 133 


.05 


.02 


. 06 


.05 


.02 


.06 


9 


.55 


.30 


118.98 


196 


. 198 


.03 


.01 


. 03 


.05 


.02 


.06 


10 


.50 


. 25 


92.99 


144 


.282 


.04 


.01 


.03 


.04 


.01 


. 03 


11 


.48 


. 23 


71.48 


121 


. 378 


.04 


. 01 


. 03 


. 04 


. 01 


. 03 


12 


.42 


. 18 


52.33 


100 


. 491 


.06 


.01 


. 03 


.04 


.01 


. 03 


13 


.36 


.13 


37. 84 


81 


. 59 8 


.03 


.00 


. 00 


.04 


1 


. 03 


14 


.34 


. 11 


27.61 


64 


.687 


.04 


.00 


. 00 


.04 


.00 


. 00 


15 


.27 


.07 


18. 74 


49 


. 775 


.05 


.00 


. 00 


.03 


.00 


. 00 


16 


.24 


.06 


13. 22 


36 


. 835 


.04 


.00 


. 00 


.03 


.00 


. 00 


17 


.21 


.04 


8.86 


25 


. 887 


.04 


.00 


. 00 


.03 


.00 


. 00 


18 


.19 


.04 


5.53 


16 


. 928 


.02 


00 


. 00 


.05 


. 00 


. 00 


19 


.16 


. 03 


2.82 


9 


. 962 


.04 


.00 


. 00 


.04 


.00 


. 00 


20 


.11 


.01 


.95 


4 


. 987 


.03 


.00 


. 00 


.04 


.00 


. 00 


21 


.02 


. 00 


.03 


1 


1. 000 


.06 


.00 


. 00 


.03 


.00 


. 00 














1. 00 


.33 


1. 00 


1.00 


.32 


1. 00 



filks A = . 008 



Tab ell 30. Kanoiusk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under sjatte terminen och 

pedagogiaka experters medelbedomning under lararkandidaters andra termin. Ego-elev- 
relation. Mikrolektion 1 , perception 



Item Innebord 



Faktor 



23 

25 
-6 
27 
29 
31 
32 
35 
37 

38 
39 

40 
41 

42 
43 

44 

45 
16 

47 

48 

49 



Forklaringar och be6krivningar 
Stod till eleverna 

Icke verbalt kontakttagande (nicka) 
Icke verbalt kontakttagande (peka) 
Tilltal utan Sgonkontakt 
Avbrytning av elevtal 
Formaga till distanshallande 
Att fl eleverna till att arbeta 
Uppmarksamhet riktad mot 
passiva elever 
Kontakt mellan Ik och elev 
Rorigt i klassen 
Elevernas samtalsdisciplin 
Elevernas koncentration 
Sjalvstandigt arbete (elever) 
Elevernas interferensf ormaga 
Skattning av elevernas forkun- 
skaper 

Frageteknik: ifyllnadsfragor 
Frageteknik: ovidkommande fragor 
Frageteknik: opreciserade fragor 
Frageteknik: svara fragor 
Elevernas ovidkommande syssel- 
sattning 



. 03 


-.05 


. 11 


.51 


-.29 


-.31 


.19 


.03 


-.19 


-. 10 


.03 


.14 


-. 20 


-. 14 


.55 


.10 


.02 


-.32 


-.11 


-.25 


. 25 


-. 17 


. 17 


.12 


-.18 


.01 


.15 


.25 


.15 


. 38 


,02 


-. 22 


-.45 


-.41 


-.11 


-.22 


.66 


.63 


.47 


.42 


05 


. 11 


.18 


-.01 


-.08 


-.38 


-.18 


-.21 


.29 


. 28 


45 


.20 


.17 


-.04 


.05 


-.15 


.30 


.05 


-.25 


-. 22 


,17 


-.06 


.22 


.07 


.36 


.24 


-.09 


-.12 


.03 


-. 11 


43 


-.06 


. 33 


.22 


-.28 


.07 


-.05 


-.19 


.17 


.04 


05 


-.16 


.29 


.01 


-.49 


-.08 


-.08 


-.08 


.05 


-.08 


08 


-.09 


.19 


.23 


-. 28 


-.18 


. 13 


-.09 


.16 


.38 


81 


.74 


. 12 


-.09 


.20 


-.00 


. 37 


.27 


. 01 


.38 


8 


-. 25 


.04 


.21 


-.03 


-.12 


-.08 


-.14 


.09 


.15 


32 


.58 


.32 


. 10 


-.08* 


-. 15 


. 13 


-. 11 


.24 


.44 


38 


-.05 


.23 


.10 


-.05 


.16 


.02 


-.13 


.08 


.16 


1 


.21 


-. 10 


.06 


-.15 


-.07 


-.47 


-.01 


., 2] 


.02 


14 


.09 


.34 


-.19 


-.16 


-.21 


. 11 


.02 


.13 


-.04 


08 


-.19 


-.14 


-. 11 


.27 


.48 


.32 


-.16 


-.14 


. 14 


24 


-.07 


. 32 


. 20 


-.16 


-.35 


. 14 


-.06 


-.04 


-. 02 


18 


-. 13 


.15 


-.11 


-.17 


-.12 


.19 


-.05 


-.21 


-.02 


09 


-.09 


-.29 


-. 08 


.44 


.17 


-.28 


-.52 


-.16 


. 10 



.42 



.00 -.08 -.15 -.00 



.16 



.07 -.09 .03 



TabeHJl. Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under sjatte terminen och 

pedagogiska experters medelbedomning under lararkandidaters andra termin. Ego-elev- 
relation. Mikrolektion 2, perception 



Item Innebord 



Faktor 



23 

25 

26 
27 
29 
31 
3 2 
35 
37 

38 
39 
40 
41 
12 
43 
I 4 

45 

46 
47 

48 
49 



Forklaringar och beskrivningar 
Stod till eleverna 

Icke verbalt kontakttagande (nicka) 
Icke verbalt kontakttagande (peka) 
Tilltal utan ogonkontakt 
Avbrytning av elevtal 
Formaga till distanshallande 
Att fa eleverna till att arbeta 
Uppmarksamhet riktad mot 
passiva elever 
Kontakt mellan Ik och elev 
Rorigt i klassen 
Elevernas samtalsdisciplin 
Elevernas koncentration 
Sjalvstandigt arbete (elever) 
Elevernas interferensf ormaga 
Skattning av elevernas forkun- 
skaper 

Frageteknik: ifyllnadsfragor 
Frageteknik: ovidkommande fragor 
Frageteknik: opreciserade fragor 
Frageteknik: svara fragor 
Elevernas ovidkommande syssel- 
sSttning 



.35 


-.04 


.04 


.03 


.34 


. 12 


-.08 


.08 


.24 


.24 


.56 


.25 


.05 


. 01 


-.40 


-.36 


-. 07 


.25 


-.03 


-.09 


, 36 


.47 


.20 


.13 


.04 


. 07 


-.24 


.13 


.10 


-. 14 


,63 


.62 


-.05 


.05 


.40 


. 35 


. 02 


.~20 


.11 


.06 


10 


-.08 


-. 10 


-.25 


.14 


.39 


.43 


.59 


.03 


.11 


Ob 


.08 


. 27 


-.12 


.35 


.40 


-.08 


.13 


.30 


-.22 


15 


.00 


-. 11 


-.06 


-.54 


-. 27 


-.09 


-.17 


.23 


.31 


46 


-.30 


-.19 


.18 


.17 


-.07 


. 10 


.38 


.25 


-.20 


10 


-.01 


.28 


-.02 


.27 


.22 


.29 


.00 


.13 


-.41 


69 


-.46 


.02 


-.20 


.26 


.15 


. 1 7 


.19 


.13 


.02 


29 


-.15 


.38 


.40 


.59 


.72 


-.10 


.02 


.07 


.11 


8 


.02 


-.46 


-.04 


-.44 


-. 14 


.03 


-.04 


.08 


-.07 


37 


-.27 


.28 


.28 


.49 


.64 


-.06 


-.11 


.13 


.1 3 


55 


-.34 


-.23 


.03 


.25 


.32 


-.06 


-.02 


-.15 


.12 


27 


-.17 


.30 


-.17 


.34 


.33 


.33 


.02 


-.12 


-.03 


44 


.17 


.21 


-.11 


.13 


.13 


.16 


-.15 


-.08 


.11 


01 


.25 


-.26 


-.48 


.08 


. 15 


-.06 


-.01 


.02 


.03 


0/ 


.12 


.02 


-.14 


.16 


.22 


-.05 


.35 


-.02 


.36 


16 


.20 


-.23 


-.32 


.24 


.29 


.01 


.14 


-.12 


-. 11 


24 


.05 


-.47 


.01 


-.36 


-.09 


-.02 


-.02 


.05 


-.20 



.34 



, 37 



,19 -.53 -.56 



.06 .08 -.05 



Bilaga 7:11 



Tabell 32. Kanoniska korrelationer, X -test och redundans-index. Lararkandidaters 

skattningar under andra terminen och pedagogiska experters me del bed om- 
ning under lararkandidaters andra termin. Ego-elev- relation. Mikrolek- 
tionerna 1 och 2, vardering 



Rotter R. 



R Observerat df 

c X 2 -v£rde 



A 



Ped, experter 
VSnster sida 



Lararkandidater 
HOger sida 



Mikrolektion 1 



1 


. 80 


.64 


465.70 


441 


.002 


.06 


.04 


. 15 


.05 


.03 


i 3 


2 


. 77 


. 59 


391.39 


400 


. 005 


.06 


.03 


. 11 


.04 


.02 


.09 


3 


.74 


. 55 


325.21 


361 


.012 


.07 


. 04 


. 15 


.06 


.03 


. 13 


■J 


.69 


.48 


266.48 


324 


. 027 


.04 


.02 


. 07 


.04 


.03 


. 13 


5 


.66 


.44 


218.21 


289 


. 051 


. 11 


. 05 


. 19 


.04 


.02 


.09 


6 


.57 


. 32 


176.11 


256 


.091 


.04 


.. 1 


. 04 


.03 


.01 


. 04 


7 


.55 


. 30 


147.69 


225 


.134 


.06 


. 02 


. 07 


.04 


.01 


. 04 


8 


.53 


.28 


121.07 


196 


.193 


.06 


.02 


. 07 


.04 


, Oi 


. 04 


9 


. 51 


.26 


97.26 


169 


.266 


.03 


. 01 


. 04 


.07 


.01 


. 04 


10 


.48 


. 23 


75. 36 


144 


.3 59 


.03 


. 01 


. !)■! 


04 


2 


.09 


1 1 


. 4-i 


.19 


56.16 


121 


.466 


.04 


.01 


. 04 


.04 


.01 


04 


12 


.41 


. 17 


40. 73 


100 


.577 


.06 


.01 


. 04 


.05 


.01 


. 04 


13 


.31 


. 10 


27.41 


81 


.689 


.04 


.00 


. 00 


.06 


.01 


. 04 


14 


.26 


. 07 


20.03 


64 


.762 


.04 


.00 


00 


.04 


.00 


. 00 


15 


.26 


.07 


14.78 


49 


.818 


.04 


.00 


, 00 


.04 


.00 


. 00 


16 


.22 


. 05 


9.63 


36 


. 877 


.04 


. 00 


. 00 


. 05 


.00 


. 00 


17 


.21 


. 04 


5.99 


25 


.922 


.04 


.00 


. 00 


.03 


.00 


. 00 


18 


. 15 


.02 


2.79 


16 


. 963 


. 04 


. 00 


. 00 


.06 


.00 


. 00 


19 


.10 


. 01 


1.18 


9 


.984 


. 04 


.00 


. 00 


.07 


. 00 


. 00 


20 


.06 


. 00 


.42 


4 


. 994 


.04 


. 00 


. 00 


.07 


.00 


. 00 


21 


. 04 


.00 


.14 


1 


.998 


.04 


. 00 


. 00 


.05 


.00 


. 00 














1.00 


. 27 


I. 00 


1.00 


.23 


1. 00 



Tabeli 33 . Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under sjatte terminen och 

pedagogiska experters medelbedOmning under lararkandidaters andra termin. Ego-elev- 
relation. Mikrolektion 1 , vardering 



Item InnebtJrd 
nr 



23 FOrklaringar och beskrivningar 

25 Stod till eleverna 

2«. Icke verbalt kontakttagande (nicka) 

27 Icke verbalt kontakttagande (peka) 

2.9 Tilltal utan Sgonkontakt 

31 Avbrytning av elevtal 

32 Fttrmaga till distanshallande 
35 Att fa eleverna till att arbeta 

37 Uppmarksamhet riktad mot 
passiva elever 

38 Kontakt mellan Ik och elev 

39 Rorigt i klassen 

40 Elevernas samtalsdisciplin 

41 Elevernas koncentration 

42 Sjalvstandigt arbete (elever) 

43 Elevernas interferensfOrmaga 

44 Skattning av elevernas fOrkun- 
skaper 

45 Frageteknik: ifyllnadsf ragor 

46 Frageteknik: ovidkommande fragor 

47 Frageteknik: opreciserade fragor 

48 Frageteknik: svara fragor 

49 Elevernas ovidkommande syssel- 
sgttning 



Faktor 



38 


-.07 


.18 


-. 12 


. 31 


.18 


-.08 


.42 


-.30 


-.02 


30 


.22 


-.05 


-.34 


-.23 


.07 


.19 


.24 


.49 


.28 


06 


-.05 


-.43 


-.19 


-.26 


-.07 


.21 


.03 


.40 


-.06 


06 


. 22 


-.40 


.09 


-.47 


-.38 


-.03 


-.16 


.46 


-.08 


07 


.06 


.08 


-.31 


.27 


.05 


.24 


-.17 


-.09 


.07 


47 


-.43 


. 17 


.20 


-.30 


-.29 


.03 


.44 


.25 


.14 


06 


.17 


. 31 


.25 


.44 


.50 


. 13 


. 01 


-.04 


. 15 


01 


.15 


-. 21 


-.01 


.06 


.41 


-.22 


.37 


-.21 


-.23 


05 


.15 


-.16 


.02 


.05 


. 10 


.17 


.19 


-.02 


-. 10 


21 


-. 13 


. 15 


-.10 


.48 


.16 


-.04 


.10 


-.04 


-.14 


2 4 


.08 


-.08 


-.14 


.10 


-.31 


-.02 


.21 


.26 


.48 





-.04 


-.24 


.46 


-.42 


.24 


.44 


.12 


.27 


-.11 


15 


-.14 


. 22 


-.09 


.04 


.16 


.36 


-.34 


-.51 


-.34 


15 


.55 


.06 


.08 


-.04 


.18 


-.05 


.45 


-.31 


-.17 


18 


.05 


.03 


-.20 


-.21 


-. 18 


-.01 


.33 


-.61 


.26 


30 


-.05 


.17 


.19 


. 17 


-.33 


-.10 


-.06 


-.66 


.16 


03 


-.40 


-.19 


. 20 


. 12 


.15 


.29 


-.15 


.02 


.21 


51 


.24 


.39 


.04 


.23 


-. 13 


.05 


.14 


-.19 


-.09 


16 


.16 


.43 


-.13 


.09 


. 12 


-. 11 


-.07 


-.36 


-.01 


38 


.23 


-. 17 


.02 


.14 


.06 


.20 


.16 


-.13 


.19 



.39 



.18 



.34 .33 



.33 -.01 



Wilks A - . 002 



Mikrolektion 2 



1 


. 80 


.65 


440. 71 


441 


. 003 


.05 


. 03 


. 12 


.05 


.04 


. 17 


2 


. 74 


.55 


364.42 


400 


. 007 


.07 


. 04 


. 16 


.04 


.02 


. 09 


3 


. 71 


. 50 


305.72 


361 


. 016 


.04 


.02 


. 08 


.03 


.02 


. 09 


4 


.69 


.47 


254. 74 


324 


.031 


.03 


.02 


. 08 


.06 


.03 


. 13 


5 


.65 


.42 


208.18 


289 


.058 


.08 


.03 


. 12 


.07 


.03 


. 13 


6 


.60 


.37 


168.42 


256 


.101 


.10 


.04 


.16 


.04 


.02 


.09 


7 


. 55 


. 30 


135.04 


225 


. 159 


.03 


.01 


. 04 


. 07 


.02 


. 09 


8 


. 51 


.26 


108.55 


196 


. 228 


.04 


. 01 


. 04 


.04 


.01 


. 04 


9 


.49 


. 24 


86.89 


169 


. 307 


.07 


. 2 


. 08 


.05 


.01 


. 04 


10 


.46 


. 21 


67.17 


144 


.401 


.06 


.01 


. 04 


.05 


.01 


. 04 


11 


.42 


.17 


49.96 


121 


. 507 


.03 


.01 


. 04 


.04 


.01 


. 04 


1Z 


.40 


.16 


35.92 


100 


.613 


.04 


.01 


. 04 


.04 


.01 


. 04 


13 


.29 


.09 


23.01 


81 


.731 


.03 


.00 


. 00 


.08 


.01 


. 04 


14 


.29 


.08 


16.48 


64 


.800 


.04 


.00 


. 00 


.05 


. 00 


. 00 


15 


. 22 


. 05 


10.19 


49 


.871 


.03 


.00 


.00 


.04 


.00 


. 00 


16 


. 20 


.04 


6.57 


36 


.914 


.03 


. 00 


. 00 


. 05 


.00 


. 00 


|7 


. 17 


.03 


3.60 


25 


.952 


.03 


.00 


. 00 


. 5 


.00 


oc 


18 


. 11 


.01 


1.41 


16 


.981 


.05 


.oo 


. 00 


.03 


.00 


. 00 


l l ) 


.06 


. 00 


.45 


9 


.994 


.07 


.00 


. 00 


.04 


.00 


. 00 


20 


. 04 


. 00 


.18 


4 


.9 18 


.04 


.00 


. 00 


,03 


.00 


. 00 


21 


. 03 


.00 


.05 


1 


.999 


.03 


.00 


. 00 


.04 


.00 


. 00 














1.00 


.25 


1. 00 


1. 00 


.23 


1. 00 



Wilks A = .002 



Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under sjatte terminen och 
pedagogiska experters medelbedOmning under lararkandidaters andra termin. Ego-elev- 
relation. Mikrolektion 2, vardering 



Item InnebGrd 
nr 



23 FOrklaringar och beskrivningar 

25 Stod till eleverna 

26 Icke verbalt kontakttagande (nicka) 

27 Icke verbalt kontakttagande (peka) 
29 Tilltal utan ogonkontakt 

31 Avbrytning av elevtal 

32 FOrmaga till distanshallande 
35 Att fa eleverna till att arbeta 

37 Uppmarksamhet riktad mot 
passiva elever 

38 Kontakt mellan Ik och elev 

39 Rtirigt i klassen 

40 Elevernas samtalsdisciplin 

41 Elevernas koncentration 

42 Sjalvstandigt arbete (elever) 

43 Elevernas interferensfOrmaga 

44 Skattning av elevernas ftirkun- 
skaper 

45 Frageteknik: ifyllnadsf ragor 

46 Frageteknik: ovidkommande fragor 

47 Frageteknik: opreciserade fragor 

48 Frageteknik: svara fragor 

49 Elevernas ovidkommande syssel- 
sattning 



Faktor 



23 


.09 


-. 22 


. 08 


.12 


.33 


. 07 


.09 


.31 


.31 


30 


-.18 


.15 


.02 


.00 


.41 


.34 


-. 13 


-.34 


-. 17 


34 


-. 51 


.24 


. 13 


.10 


-.14 


.17 


-.22 


-.40 


-.22 


5 


-.23 


.18 


-.07 


.12 


-.08 


.10 


.13 


-.37 


-.24 


15 


-.28 


-. 03 


-.08 


-.24 


-.32 


. 02 


-;i6 


.24 


.16 


5'! 


.67 


. 50 


.16 


-.23 


-.10 


. 10 


-.09 


-.10 


-.19 


19 


-.17 


-.33 


-.02 


.04 


.06 


.02 


-.04 


.23 


-.02 


5 


-.04 


-.14 


-. 22 


.33 


.02 


-.14 


.40 


-.43 


.06 


17 


-.02 


-.44 


.25 


.17 


-.03 


.26 


.31 


.18 


-.26 


08 


.01 


-.01 


.05 


.35 


.03 


.14 


.16 


.20 


.53 


26 


.20 


.49 


.61 


.04 


.14 


.02 


.18 


.19 


-.12 


28 


-.12 


-.31 


-.23 


-.24 


-.08 


-.06 


-.56 


-.31 


.18 


26 


.21 


-.19 


-.05 


-.06 


-.19 


-.08 


.10 


.43 


.30 


01 


. 12 


-. 14 


.01 


-.31 


-.10 


.15 


.19 


-.04 


.22 


13 


-. 10 


-.30 


.28 


-.02 


-.21 


.21 


.46 


-.03 


-. 04 


5 


.16 


.14 


-. 20 


-.06 


.22 


.37 


. 22 


.30 


.37 


15 


-.07 


.07 


.07 


.20 


-.04 


. 27 


-.10 


-.09 


.62 


06 


-. 21 


. 14 


.07 


.04 


.08 


-.09 


. 27 


-.39 


-.10 


11 


.04 


-. 13 


.17 


-. 03 


.16 


-. 18 


.23 


.31 


-. 20 


02 


-. 10 


.08 


.17 


.53 


.23 


-.19 


.03 


.01 


.21 



. 27 



-.34 



-.23 



.28 -.20 



.19 .26 



Bilaga 7:12 



T.ibell 35 . Kanoniska korrelationer, X -test och redundans-index. Lararkandidaters 

skattningar under sjatte terminen och pedagogiska experters medelbedom- 
ning under lararkandidaters andra termin. Ego-I PO-relation. Mikrolek- 
tionerna 1 och 2, perception 



Rotter R 



Mikrolektion 1 



Observerat df 



A 



Ped. experter 
V&nster sida 



Lararkandidate r 
H6ger sida 



1 


.89 


. 80 


237. 34 


121 


. 058 


. 13 


.10 


. 48 


. 15 


.12 


. 55 


2 


. 55 


. 31 


102.95 


100 


. 291 


.06 


.02 


. 10 


.09 


.03 


. 14 


3 


.51 


.26 


72. 31 


81 


.421 


.08 


.02 


. 10 


.09 


.02 


.09 


4 


.44 


. 20 


47.11 


64 


. 569 


. 27 


. 05 


. 24 


.12 


.05 


. 23 


5 


. 35 


. 12 


28.93 


49 


. 707 


.05 


.01 


. 05 


.05 


.01 


. 05 


6 


.32 


. 10 


17.98 


36 


. 806 


.05 


.01 


. 05 


.09 


.01 


. 05 


7 


. 22 


.05 


8.78 


25 


. 900 


.05 


.00 


. 00 


.06 


.00 


. 00 


8 


.19 


.03 


4.52 


16 


. 947 


.05 


.00 


. 00 


. 10 


.00 


. 00 


9 


.12 


. 01 


1.59 


9 


.981 


. 11 


.00 


. 00 


.11 


.00 


. 00 


10 


.06 


.00 


.38 


4 


.995 


.08 


.01 


. 00 


.07 


.00 


. 00 


11 


. 02 


. 00 


.04 


1 


1. 000 


.08 


.00 


. 00 


.09 


.00 


. 00 



1.00 .21 



1.00 .22 1.00 



Wilks 



= . 058 



Mikrolektion 2 



1 


.71 


. 50 


158.96 


121 


. 149 


.14 


. 07 


. 39 


. 10 


.05 


. 32 


2 


.56 


. 32 


101.01 


100 


. 298 


.09 


. 03 


. 17 


.11 


.04 


. 25 


3 


. 52 


. 27 


69.13 


81 


.437 


. 12 


.03 


. 17 


.09 


.03 


. 19 


4 


.43 


. 18 


42.74 


64 


.599 


.05 


.01 


.06 


. 13 


.02 


. 13 


5 


.35 


.12 


26. 10 


49 


. 732 


.26 


. 03 


. 17 


.07 


.01 


. 06 


6 


.27 


.08 


15.41 


3 6 


. 836 


. 08 


. 1 


.06 


.14 


.01 


. 06 


7 


.23 


.05 


8.92 


25 


. 899 


. 03 


.110 


. 00 


.06 


. 00 


. 00 


8 


.18 


.03 


4.24 


16 


. 951 


. i 


.00 


. 00 


.07 


.00 


. 00 


9 


.13 


.02 


1. 39 


9 


. 984 


.06 


.00 


. 00 


.08 


.00 


. 00 


10 


. 02 


.00 


.05 


4 


.999 


.05 


.00 


. 00 


.07 


.00 


. 00 


11 


.01 


. 00 


.01 


1 


1. 000 


.05 


.00 


. 00 


.07 


.00 


. 00 














1.00 


. 18 


1. 00 


1.00 


.16 


1. 00 



Tabell 36 . Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under sjatte terminen och 

pedagogiska experters medelbedomning under lararkandidaters andra termin. Ego-IPO- 
relation. Mikrolektion 1 , perception 



Item Innebflrd 
nr 



50 Bed5mning av den egna undervi sningen 

51 Graden av ITV-studions paverkan 

52 Grovplanering for lektionen 

53 Detaljplanering for lektionen 

54 Anvandning av hjalpmedel 

55 Anvandning av tavlan 

56 Taveldisposition 

57 A mn e sp r e s en tati on 

58 Meddelande av fakta i undervisningen 

59 Anknytning till elevernas forkunskaper 

60 Utsva'vningar vid framstailning av amnet 



Faktor 



. 01 


-. 38 


. 17 


-.* 


-. 14 


-. 11 


. 72 


.68 


-. 02 


-. 07 


-. 11 


. 05 


-. 10 


. 33 


.39 


. 31 


-.40 


-.29 


-. 16 


. 01 


-. 05 


-. 18 


.64 


.25 


. 23 


. 21 


. 11 


.48 


. 36 


. 28 


-.41 


-. 21 


. 18 


. 42 


. 31 


-. 29 


. 48 


. 68 


-. 35 


-. 19 


.96 


.96 


-.09 


-. 05 


-. 01 


. 07 


-.09 


. 00 


-. 20 


-.41 


. 15 


.43 


-. 41 


-. 12 


. 31 


.23 


-. 24 


-. 13 


-. 27 


-.09 


-. 34 


-. 07 


.68 


.55 


-. 22 


. 02 


-. 54 


-.46 


-. 12 


-. 27 


.56 


-. 22 


-. 17 


-. 30 


-. 01 


. 15 


. 21 


.42 


. 80 


.40 


-. 28 


-. 16 


-. 22 


-. 28 


-. 35 


-. 12 


.26 


-.16 



Tabell 37. Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under sjatte terminen och 
pedagogiska experters medelbedomning under lararkandidaters andra termin. Ego-IPO 
relation, Mikrolektion 2, perception 



Item InnebOrd 
nr 



50 Bedomning av den egna undervisningen 

51 Graden av ITV-studions paverkan 

52 Grovplanering for lektionen 

53 Detaljplanering for lektionen 

54 Anvandning av hjalpmedel 

55 Anvandning av tavlan 

56 Taveldisposition 

57 Amnespresentation 

58 Meddelande av fakta i undervisningen 

59 Anknytning till elevernas forkunskaper 

60 Utsvctvningar vid framstailning av amnet 



Faktor 



05 


-. 27 


-.44 


-.41 


-. 40 


-. 34 


. 13 


. 30 


-. 37 


-.45 


14 


. 15 


-.42 


-. 07 


-. 32 


. 34 


-. 36 


. 00 


-. 29 


-. 33 


47 


-. 20 


-. 08 


-. 17 


-. 25 


. 07 


.41 


. 57 


-.67 


. 28 


33 


.16 


-. 25 


. 51 


. 28 


-. 22 


-.29 


-.19 


.65 


. 04 


15 


. 13 


.47 


.56 


.43 


. 38 


-.36 


-.56 


. 07 


-. 14 


")6 


. 85 


-. 17 


-. 08 


. 03 


. 18 


. 02 


-. 04 


. 01 


-. 12 


41 


-. 38 


-. 06 


-. 08 


.44 


.60 


. 0' 


.51 


-. 17 


. 24 


22 


-.09 


-. 04 


. 37 


-. 48 


. 34 


.01 


.45 


-. 74 


-. 30 


07 


-. 01 


. 03 


.24 


-. 49 


. 01 


.06 


.40 


-. 72 


-. 34 


1 ! 


-. 16 


-. 54 


-.48 


-.05 


. 27 


-.05 


. 23 


-. 7.8 


-. 06 


01 


. 07 


-. 07 


-. 07 


-. 32 


.16 


. 21 


. 21 


. 14 


-. 17 



Wilks A - ■ 149 






• 



Bilaga 7;13 



Tabell 38. Kanoniska korrelationer, X -test och redundans-index. Lararkandidaters 

skattningar under sjatte terminen och pedagogiska experters medelbedom- 
ning under lararkandidaters andra termin. Ego-IPO-relation. Mikrolek- 
tionerna 1 och 2, v&rdering 



Mikrolektion 1 



Observerat df 
X - va rde 



1 


. 57 


.33 


141.98 


2 


. 54 


.29 


109.01 


3 


. 52 


. 27 


80. 26 


4 


.43 


.19 


53.84 


5 


. 38 


. 15 


36. 12 


6 


. 35 


. 12 


22.95 


7 


,26 


. 07 


12. 75 


8 


. 18 


.03 


6.43 


9 


.16 


. 03 


3. 72 


10 


. 13 


. 02 


1. 50 


11 


. 04 


. 00 


. 12 



A 



Ped, experter 
Vanster sida 



Lararkandidater 
H5ger sida 



121 


. 183 


.06 


.02 


. 15 


07 


.02 


. 17 


100 


. 271 


.05 


.02 


. 15 


06 


.02 


. 17 


81 


. 382 


.08 


. 02 


. 15 


11 


. 03 


. 25 


64 


. 525 


.16 


. 03 


. 23 


09 


. 02 


. 17 


49 


. 649 


.11 


. 02 


. 15 


08 


. 01 


. 15 


36 


. 760 


.11 


. 01 


. 08 


07 


. 01 


. 15 


25 


. 845 


.11 


. 01 


. 08 


10 


. 00 


. 00 


16 


.926 


. 07 


.,00 


. 00 


11 


. 00 


. 00 


9 


. 967 


. 10 


. 00 


. 00 


09 


. 00 


. 00 


4 


. 982 


.06 


. 00 


. 00 


11 


. 00 


. 00 


1 


. 997 


.09 


. 00 


. 00 


11 


. 00 


. 00 






1. 00 


. 13 


1. 00 1 


00 


. 12 


1. 00 



Tabell 39 . Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under sjatte terminen och 

pedagogiska experters medelbedOmning under lararkandidaters andra termin. Ego-IPO- 
relation. Mikrolektion 1 , vardering 



Item Innebord 



50 Bedomning av den egna undervisningen 

51 Graden av ITV-studions paverkan 

52 Grovplanering f5r lektionen 

53 Detaljplanering f6r lektionen 

54 Anvandning av hjalpmedel 

55 Anvandning av tavlan 

56 Taveldisposition 

57 Amnespresentation 

58 Meddelande av fakta i undervisningen 

59 Anknytning till elevernas fOrkunskaper 

60 Utsvavningar vid framstallning av amnet 



Faktor 



10 -,33 -.13 



,19 -.38 



46 


-. 02 


-. 20 


-. 20 


.46 


. 19 


-. 15 


-. 30 


27 


-. 25 


. 05 


-. 30 


-. 24 


. 07 


-. 74 


. 14 


14 


-. 34 


. 18 


-. 01 


. 27 


. 43 


. 38 


.51 


09 


-. 03 


-. 12 


-. 16 


. 53 


. 55 


. 11 


-. 45 


02 


-. 28 


.46 


. 47 


-.06 


-. 32 


-. 35 


-. 21 


34 


-. 56 


. 23 


. 12 


. 14 


-. 08 


-. 62 


-.43 


08 


-. 15 


-. 10 


. 22 


. 07 


-. 15 


-.39 


.16 


43 


. 38 


. 32 


'. 09 


. 25 


. 23 


-. 02 


. 07 


23 


. 01 


-. 22 


-. 04 


. 40 


-. 45 


-. 35 


. 24 


13 


-. 10 


-. 28 


-. 29 


-. 05 


-. 17 


-. 41 


. 05 



Tabell 40 . Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattningar under sjatte terminen och 

pedagogiska experters medelbedo'mning under lararkandidaters andra termin, Ego-IPO- 
relation. Mikrolektion 2, vardering 



Wilks A 



Item Innebord 



Fakto 



Mikrolektion 2 



1 


.62 


.38 


138.86 


121 


. 190 


.09 


. 04 


. 31 


.07 


.03 


. 23 


2 


. 57 


. 32 


99.02 


100 


. 301 


.07 


.02 


. 15 


.11 


. 04 


. 31 


3 


.48 


. 23 


66. 34 


81 


. 452 


.09 


. 02 


. 15 


. 07 


. 02 


. 15 


4 


.43 


. 19 


44.98 


64 


. 584 


.15 


. 03 


. 23 


.10 


.02 


. 15 


5 


.33 


. 11 


27.92 


49 


.716 


.07 


. 01 


. 08 


. 10 


. 01 


. 08 


6 


.29 


.08 


18.02 


36 


. 806 


. 11 


. 01 


. 08 


. 08 


.01 


. 08 


7 


.23 


.05 


10. 91 


25 


. 87 8 


. 05 


. 00 


. 00 


. 11 


. 00 


. 00 


8 


. 21 


.04 


6.53 


16 


. 925 


.09 


. 00 


. 00 


. 07 


.00 


. 00 


9 


.16 


.03 


2.91 


9 


.966 


.07 


. 00 


. 00 


.08 


. 00 


. 00 


10 


.09 


. 01 


.65 


4 


. 99 2 


. 11 


. 00 


. 00 


. 10 


.00 


. 00 


11 


.01 


. 00 


.02 


1 


1. 000 


. 10 


.00 


. 00 


.11 


.00 


. 00 














1.00 


. 13 


1. 00 


. 13 


1.00 


1. 00 



50 Bedttmning av den egna undervisningen 

51 Graden av ITV-studions paverkan 

52 Grovplanering f6r lektionen 

53 Detaljplanering f5r lektionen 

54 Anvandning av hjalpmedel 

55 Anvandning av tavlan 

56 Taveldisposition 

57 A mn espresen tati on 

58 Meddelande av fakta i undervisningen 

59 Anknytning till elevernas fOrkunskaper 

60 Utsvavningar vid framstailning av amnet 



85 -.10 



,17 -.21 



,17 



-. 21 



.40 ,10 -.22 



,23 -.13 



, 36 



37 


. 05 


. 04 


. 32 


. 13 


-. 21 


. 53 


. 04 


06 


. 11 


-. 05 


. 22 


-. 08 


-. 32 


-. 58 


-.40 


15 


-. 09 


. 67 


. 87 


. 23 


. 30 


-. 17 


. 24 


03 


-. 05 


-. 10 


-. 11 


. 50 


-. 06 


-.26 


. 56 


13 


-. 01 


-. 14 


. 02 


. 47 


. 52 


.62 


. 14 


13 


-. 12 


-. 31 


. 35 


. 32 


-. 25 


. 38 


-. 28 


26 


. 71 


. 12 


. 37 


. 17 


. 02 


. 07 


. 31 


01 


-.36 


. 03 


. 01 


. 28 


. 03 


.59 


. 03 


08 


-. 01 


-. 03 


. 07 


.43 


-. 21 


-. 09 


.47 



Wilks A 



190 



Tabell 41 . Kanoniska kor relatione r, X -test och redundans-index. Lirarkandidatera 
skattningar under sjatte terminer) och pedagogiaka experters medelbedom- 
ning under lararkandidaters andx--\ termin. Elev-ego- 
tionerna 1 och 2, perception, vardering 



relation, Mikrolek- 



ROtter R 


R Obser 

c X 2 - va 


Mikrolektioi 


1, perceptic 


1 . 51 

2 .16 


. 26 29. 66 
.03 2.99 



Mikrol 


ekUor 


2, pe 


rceptic 


I 


.51 


.26 


45.63 


2 


.37 


. 14 


17. 76 


3 


. 22 


. 05 


4. 31 


4 


.01 


. 00 


. 01 


Wilks 


A - 


. 879 




Mikrol 


ektior 


1 , va 


rderin 


1 


.28 


. 08 


11. 62 


2 


. 19 


.03 


3. 99 


3 


.09 


. 01 


. 82 



Ped. experter 
Vinster sida 



. 721 

. 968 
. 994 
1. 000 



. 604 
. 822 



. 14 
.09 
i.00 



.957 
.991 
1. 000 



. 00 
1. 00 



Lararkandidater 
H5ger sida 



1.00 1.00 



.71 
.39 

. 00 



. 00 
1. 00 



Tabell 42. Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters akattningar i 
experters medelbedomning under lararkandidaters andra ter 
tionerna 1 och 2, perception, vfirdermg 

Item Innebord Mikrolektion 1, perception 



n och pedagogiaka. 
elation. MikroLek- 



Mikrolektio 



Atlydande av Ik anvisningar 
Emotsagelser fran elever 
Eleverna staller fragor rorande 



Ele 



sett 



i ger 



ndra 



.49 .30 .54 

.77 .80 .53 



.96 -.76 
.38 .36 



Atlydande av Ik anvisn: 
Emotsagelser fran ele' 
Eleverna staller frago: 



Mikrolektion 1, vardering 



.38 -.25 

.95 -.64 



04 
31 


-.49 

-.19 


.69 
-.26 


.78 
.94 


.93 

.59 


.50 .29 
-.15 -.47 


-.32 
-. 23 


12 


-.26 


-. 37 


-.49 


-. 34 


-.64 .83 


. 53 


90 


-.86 


-.15 


.79 


. 35 


.16 .23 


. 37 








Mikro 


ektioi 


2, varderi 


ng 


75 
24 


-.24 
.17 


.34 
.22 


. 55 

. 64 


. 48 
.94 


-.26 .41 
-.58 -.12 


.22 

-. 11 


30 


-. 28 


-.67 


. 30 


.11 


.33 -.01 


. 82 


24 


-.66 


.60 


. 11 


.26 


.87 .94 


-.46 



.19 .19 
.26 -.07 



rolektioi 


2, v 


irderin 


. 38 


.14 


22. 05 


.24 


.06 


8. 21 


.16 


.03 


3. 00 


. 08 


.01 


. 60 



784 


.21 


03 


. 50 


.30 


.04 


.67 


913 


. 32 


02 


. 33 


.27 


. 02 


. 33 


967 


. 24 


01 


. 17 


.16 


. 00 


. 00 


993 


. 24 


00 


. 00 


.28 


.00 


. 00 




1.00 


06 


1. 00 


1.00 


.06 


1. 00 



Tabell 43 . Kanoniska korrelatii 
skattningar under sj 
ning under iararkani 



69. 22 
14.45 
6. 79 



lest och redundans-index. Lararkandidaters 
nen och pedagogiaka experters medelbedom- 
ndra termin. Elev-elev-relation. Mikrolek- 



Ped. expen 
Vanster sid 



.465 
. 853 
. 928 
1. 000 



Lararkandidater 
Hoger sida 



. 03 


.15 


. 00 


.13 


. 00 


I. 00 



Tabell 44. Ka: 



;k komponentstruktur 
expertera medelbedomning u 
tionerna 1 och 2, perception 



Lararkandidaters akattninga 
der lararkandidaters andra t 
vardering 



Eleverna t 
var andra 
Samtalar 
utanfor Sn 

Diskuterai 



lev-relatio 
Mikrolekti. 



n och pedagogiska 
Mikrolek- 



89 


.47 


.16 


-■ 15 


-.40 


. 02 


-. 17 


.92 


.96 


71 


. 53 


.29 


.35 


. 27 


.53 


.58 


.76 


7f) 


79 


-.20 


-. 04 


.22 


.57 


.21 


. 23 


.91 




61 


-.27 


.71 


. 35 


. 21 


.46 


.29 


-.61 


-.17 



.65 
.20 



Mikrolektion 1 , vSrder: 



Mikrolektion 2, v3rde 



Elev 



. talar 



Mikrolektior 


2. perceptic 


1 . 65 


.42 


59.27 


2 .24 


.06 


10. 02 


3 . 18 


.03 


4.45 


4 . 12 


.02 


1.35 



Wilke A = . 519 
Mikrolektion 1, virder 



. 520 


.65 


. 895 


.12 


.952 


.17 


. 985 


.06 



.53 


.22 


.92 


.15 


.01 


.04 


.08 


.00 


. 00 


.24 


.00 


.00 


1.00 


.24 


1 . 00 



Samtalar med vara 
utanfor amnet 
Leker med varandi 
Diskuterar amnet 



.14 -.50 
. 49 -. 53 



-.37 

.97 



1 



.36 
.19 
.10 



.04 .00 



17. 24 
4. 39 
1. 06 

. 17 



Wilks A = . 827 
Mikrolektion 2, vardering 



.37 
.33 
.06 



wilks A 



.13 
.11 

.00 



23.75 

10.41 

. 30 



. 827 


.22 


.953 


.35 


. 988 


.14 


.000 


.30 




1.00 



.769 .25 
.891 .43 
.997 .22 
1.000 .11 
1.00 



21 


.03 


33 


.04 


19 


.00 


29 


.00 



1.00 1.00 



Bilaga 7:15 



T;lbe " 45 : Kanomska kor relatione r, X -test och redundans-index. Lararkandidaters 

skattmngar under sjatte terminen och pedagogiska experters medelbedom- 
mng under lararkandidaters andra terrain. Elev- IPO-relation. Mikrolek- 
tionerna 1 och 2, perception, vardering 



Ratter R 



Observerat df 
X -varde 



M 


ikrolektion 


1. R 


L'rception 


1 


. 38 


. 15 


30. 07 


2 


. 35 


. 13 


15. 63 


3 


.19 


. 04 


3. 56 


4 


.03 


. 01 


.09 


W 


ilks A = . 


717 





Mikrolektion 2, perception 



1 


. 55 


. 30 


42. 09 


2 


.29 


.09 


9. 59 


3 


. 10 


.01 


1. 43 


4 


. 07 


. 01 


. 44 


Wilks 


A = 


. 628 





Ped. experter 
VSnster sida 



LSrarkandidater 
Hoger sida 



16 


. 717 


.14 


.02 


. 25 


.24 


.04 


. 50 


9 


. 841 


.48 


.06 


. 75 


. 31 


.04 


. 50 


4 


.961 


.07 


.00 


. 00 


. 18 


.00 


. 00 


1 


. 999 


.31 


.00 


. 00 


.27 


. 00 


. 00 






1.00 


.08 


1. 00 


1. 00 


.08 


I. 00 



16 


. 628 


.53 


.16 


. 94 


. 35 


.11 


79 


V 


. 900 


. 10 


.01 


. 06 


. 33 


.03 


21 


4 


. 984 


.11 


. 00 


. 00 


. 13 


. 00 


. 00 


1 


. 99 5 


.26 


.00 


. 00 


. 18 


. 00 


. 00 






1.00 


.17 


1. 00 


1. 00 


.14 


1. 00 



Tab ell 46 . Kanonisk komponentstruktur. Lararkandidaters skattnin^,, r- „„.!„, «» t . 

experters nWelbed^ng under ISrarkand^ate r^T^fn" E "'iPO™^ £&%%'^ 
tionerna 1 och 2, perception, vardering reiauon. Mikrolek- 



Item Innebord 
nr 



76 Elevernas intresse 

77 Framstallning av amnet 

78 Elevernas reaktion inftjr 
Smnet 

79 ITV-studions piverkan pa 
eleverna 



76 Elevernas intresse 

77 Framstailning av amnet 

78 Elevernas reaktion infor 
amnet 

79 ITV-studions paverkan pa" 
eleverna 



Mikrolektion 1, perception 



Mikrolektion 2, perception 



. 35 
. 01 


.86 
-. 12 


. 76 
. 94 


. 40 
.98 


-. 39 
. 34 


. 20 
. 16 


.39 
. 10 


. 25 
. 01 


.79 
. 75 


.85 
.01 


.39 
. 50 


. 52 
.67 


.45 
-.26 


-. 1 
.59 


-. 15 
-.36 


-.02 
-.46 


. 54 


. 45 


.61 


.21 


. 10 


. 77 


. 57 


.40 


.94 


.82 


.06 


. 30 


. 21 


.40 


.25 


. 28 


. 39 


-.09 


. 31 


. 24 


-. 12 


-. 30 


. 86 


. 92 


-. 18 


-. 15 


-.05 


. 73 


.36 


-.01 


.91 


.67 



Mikrolektion 1, vardering 



Mikrolektion 2, vardering 



-. 22 

-. 89 


-. 35 
.36 


.76 
. 32 


. 24 
-. 52 


. 59 
-. 22 


. 85 
. 41 


-. 17 
-. 24 


.31 4 
.66 


. 14 
.72 


-.01 
.35 


.56 
.15 


.96 
.52 


-.26 
.60 


-. 17 
.65 


.78 
.31 


-.22 
.42 


-. 24 


-.42 


. 37 


.09 


. 07 


. 00 


.89 


.90 


.34 


. 77 


. 71 


.25 


-.38 


.13 


.49 


-.58 


-.46 


.67 


-. 52 


. 74 


. 72 


-. 01 


-. 11 


.10 


-. 57 


. 27 


.42 


.16 


.66 


-.68 


.25 


.66 



Mikrolektion 1. vardering 

1 .25 .06 10.83 

2 .18 .03 5.05 

3 .15 .02 2.16 

4 . 00 . 00 .00 



Wilks A = . 887 



16 


. 88 7 


.28 


.02 


. 67 


.22 


.01 


. 33 


9 


. 946 


.27 


.01 


. 33 


.22 


.01 


. 33 


4 


.976 


.23 


. 00 


. 00 


.23 


.01 


. 33 


1 


1. 000 


. 22 


. 00 


. 00 


. 34 


.00 


. 00 






1.00 


.03 


1. 00 


1. 00 


.03 


1. 00 



Mikrolektion 2, varder 



mg 



.36 .13 24.96 

.28 .08 12.33 

.22 .05 4.98 

.07 .01 .44 



Wilks A = . 759 



16 


. 759 


.24 


. 03 


. 43 


9 


. 87 3 


.25 


.02 


. 29 


4 


. 947 


.25 


.01 


. 14 


1 


.995 


.25 


.00 


. 00 






1. 00 


.07 


1. 00 



.20 .03 .50 

.32 .02 .33 

.23 .01 .17 

.25 .00 .00 

1.00 .06 1.00 



Bilaga-8:1 



ANOVA-tabell for plstaende 1 : Jag iakttar mig sjalv under uppspel- 
ningen (I ) intealls pa aamma satt som andra personer, (7) precis 
sa som andra personer 



Tabeil 2. ANOVA-tabell for pastaende Z: Nar jag ser pa mig sjalv under upp- 

spelmngen ar jag (1 ) mycket mer kritisk mot mig sjalv an mot andra, 
(7} mycket mindre kriti sk mot mig sjalv an mot andra 



Variation sorsak 


df 


MS 


F 


w 2 


f 


g 


T 




. 75 










H 




.44 










TH 




27.63 


4. 09* 


.02 


.15 


.55 


I(TH) 


92 


6.57 















1. 90 










TU 




.21 










HU 




.21 










THU 




.44 










UI(TH) 


92 


.65 










R 




. 13 










TR 




10.34 










HR 




.75 










THR 




4.38 










RI(TH) 


92 


2.78 










•RU 




3.57 


6.05* 


. 00 


.18 


.70 


! TRU . 




1.15 










HRU 




.75 










THRU 




.13 










RUHTH) 


92 


.59 











Tabeil 3, ANOVA-tabell -f6r plstaende 3: Nar jag under uppspelningen ser pa 
mig sjalv (1) har jag mycket svart att kanna igen mig sjalv, (7) har 
jag mycket latt att kanna igen mig sjalv 



Variation sorsak 


df 


MS 


F 


^ 


g 




T 




17.94 










H 




14.65 










TH 




3.57 










I(TH) 


92 


6.19 










U 




3.19 










TU 




.32 










HO 




.02 










THU 




.00 










-UI(TH) 


92 


.87 










R 




.02 










TR 




13.88 


5.69* 


.01 .1 


' .65 




HR 




.59 










THR i 




1.38 






1 




Rl(TH) 


92 


2.44 










RU 




.13 










TRU 




.75 










HRU 




.75 










THRU 




.07 










RUI(TH) 


92 


.83 











Variation 


sorsak 


df 


MS 


F 


i 2 


f 


i 




T 




1 ' 














H 




1 


.64 












TH 




1 


4. 17 












I(TK) 




92 


2.66 












U 




1 


.51 












TU 




1 


.04 












HU 




1 


.38 












THU 




1 


.26 












UI'TH) 




92 


. 39 












R 




1 


1.26 












TR 




1 


5.04 


4. 84" 


.01 


.16 


.60 




HR 




1 


.38 












RHV 




1 


.51 












RI(TH) 




92 


1.04 












RU 




1 


.38 












TRU 




1 


.01 












HRU 




1 


.01 












THRU 




1 


.04 












RUIfTH) 




92 


.29 













Tabeil 4 . ANOVA-tabell f5r pastaende 4: Nar jag under uppspeln 
pa mig sjalv ar jag 1.1) belt missnojd, (7) helt nojd 



Variation sorsak 


d£ 


MS 


F 


a2 


f 


g 


T 




1.76 










H 




6.00 










TH 




8.7* 










I(TH) 


92 


3.18 






_ 








.84 










TU 




6..00 ■ 


5. 00 = 


.01 


.16 


.60 


HU 




.'51 










THU 




2.67 










UI(TH), 


92 


1. 20 










R 




15. 84 


14.00** 


.02 


.19 


.87 


TR 




.67 










HR 




1.76 










THR 




3.38 










RI(TH) 


92 


1.12 










RU 




.38 










TRU 




.26 










HRU 




.04 










THRU 




.01 










RUIfTH) 


92 


.74 











ANOVA-tabell for pastaende 5: NSr jag ser pa mig sjalv -under upp- 
spelningen koncentrerar jag min uppmarksamhet (1) helt pa detal- 
jerna, (7) helt pa helhetsintrycke 



Tabeil fa . ANOVA-tabell for pastaende 6: Nar jag under uppspelningen ser 
~ hur iag.upptrader tycker jag att jag St (1) precis motsats till vad 

jag vantat mig, (7) precis som jag vantat mig 



Variation sorsak 


df 


MS 


F 


«2 


£ 


e 


T 




.13 










H 




5.75 










TH 




.75 










I(TH) 


92 


4.13 










D 




.00 










TU 




.44 










HU 




.21 










THU 




.59 










UI(TH) 


92 


.81 














7.32 


3.98* 


.01 


.10 


.52 


TR 




2.84 










HR 




.02 










THR 




2.19 










RI(TH) 


92 


1.84 










RU 




1 .90 










TRU 




.13 










HRU 




.00 










• THRU 




. 13 










RUI(TH) 


92 


.89 











T 
H 
TH 
I(TH) 

U 

TU 

HU 

THU 

UI(TH) 

R 

TR 

HR 

THR 

RI(TH) 

RU 

TRU 

HRU 

THRU 

RUKTH) 



df 

. 1 
1 

1 


MS 

8.46 

5.27 

.32 


F 


^2 


f 


E 




92 


3.47 












1 


o. 25 


9. 1 ■>»■'• 


.01 


.16 


.72 




1 
1 
1 


.13 
.21 
.32 












92 
1 

1 
1 


.68 

.00 
1. 15 

.21 
2.84 








- 




92 


.1.28 












1 


3. 57 


5. 85- 


.01 


. 17 


.65 




1 


.°4 












1 


.02 












1 


.59 












92 


.ol 













Bilaga 8:2 



Tabeli 7. ANOVA-tabetl for pastaende 7: Att se mig sjalv i TV-rutan upp- 
lever jag som (1) mycket obehagligt, (7) mycket behagligt 



H 

TH 

1(TH) 

U 

TU 

HU 

THU 

UI(TH) 

R 

TR 

HR 

THR 

RI(TH) 

RU 
TRU 
HRU 
THRU 

RUI(TH) 



I 


50 


14 


26 


2 


34 


3 


34 




00 


1 


50 




01 




2b 




44 




00 




00 




01 




84 



. 0Z .11 



■ell &■ ANOVA-tabell far pastaende 8: Under derma uppspelning fangades 

min uppmarksamhet av enstaka detaljer (-1 ) mycket ofta , (7) mycket 
sSilan 



Variation 


sorsak 


df 


MS 


F 


,.p_.„ 


f 


8 


T 






5. 27 " 










H 






13. 13 










TH 






4. 38 










I(TH) 




92 


4. 4b 










D 






17. 94 


19. 93'"! 


. 02 


. 23 


.9b 


TU 






1. 90 










HU 






. 75 










TIID 






. 21 










UI(TH) 




92 


. 90 










R 






2. 50 










TR 






b. 77 


4. 51* » 


.01 


. 14 


. .50 


HR 






5. 75 










THR 






3. 57 










RI(TH) 




92 


1. 75 










RU 






. 44 










TRU 






. 59 










HRU 






. 02 










THRU 






1. 38 










RUI(TH) 




92 


. 85 











Tabeli 9. ANOVA-tabell for pastaende 9: Jag upplever uppspelmngen f5r i 





iar; 


rutbildning 


som (1) helt 


meningslds, ( 


7) mycket larorik 




Variations orsak 


df 


MS 


F 


i3 2 £ 


g 


T 
H 
T» 

I(TH) 






1 

1 

1 

92 


. 59 

.59 

56. 27 

4. 82 


13. 18» •> 


.06 .24 


.77 


U 

TU 
HU 
THU 

UI(TH) 






1 
1 
1 
1 

92 


. 00 
.32 
. 00 
. 02 
. 44 








R . 

TR 
HR, 
THR 
RI(TH) 






1 
1 
1 

1 

92 


16. 25 
. 32 

. 07 
1. 38 
1. 98 


8. 20- «• 


. 2 . 1-5 


.b7 


RU 
TRU 

HRU 

THRU 

RUI(TH) 






1 
1 
1 
I 
92 


1.63 
.07 
. 21 
. 07 
. 72 









ell 10 . ANOVA-tabell for pastaende 10: Nar jag ser mig sjalv vid upp- 
spelningen blir iron u ppf attnin g av mig sjalv som person (1 ) helt 
ofSrandrad, (7) hett forandrad 



Variationsor 


sak 


di 


MS F 




J 2 I g 


T 






10. 34 




H 






11. 69 




TH 






. 75 




I(TH) 




92 


4. 31 




U 






. 59 




TU 






. 75 




HU 






1. 90 




THU ■ 






1.15 




Ul(TH) 




92 


1. 05 




R 






3.96 




TR 






. 59 




HR 






2. 84 




THR 






. 13 




ri(th; 




92 


1. 76 




RU 






, 13 




TRU 






. 02 




HRU 






. 07 




THRU 






. 21 




RUI(TH) 




92 


1. 01 





Tabeli 11 ANOVA-tabell fOr pastaende 1 1: Under denna uppspelning ar min 
uppfattning om min lektion (1) helt torandrad, (7) helt oforandrad 

~Z 75 f 



Variationsor sak 

T 
H 

TH 
K TH) 

U 

TU 

HU 

THU 

UI(TH) 

R 

TR 

HR 

THR 

RI(TH) 

RU 

TRU 

HRU 

THRU 

RUI(TH) 



MS 



1 


2. 84 


1 


7. 32 


1 


9.69 


92 


5. 11 


i 


4. 38 


l 


4. 82 


l 


2. 84 


i 


2. 50 


92 


1.44 


1 


34.44 


1 


.00 


1 


1.38 


1 


5. 75 


92 


2. 51 


1 


. 32 


1 


. 75 


1 


. 75 


1 


. 21 


92 


1. 28 









03 O 

=- zr 

3 s 

O: 2. 

W 2, 

5 m 

cd m 

Q. Q. 

CD C 

3 O 

» 

o" 

3 



tj m o 

" Q- CD 

o a. | 

o 2 I 

CD 3 CD 

-■ SJ 3 

O — •+■ 
S3 

— » o 

CD 
CO 

CD 
0> 



Abstract card 



Reference card 



Bierschenkj B, Sjalvkonfrontation i l&rarutbildningen: Lararkan- 
didater beddmer-egna videobandade lektioner - En uppfdlj- 
ningsstudie. / Self- confrontation in teacher training: Student 
teachers assess their own videotaped micro-lessons - A 
follow-up study. / Peda go gi sk-p syk olq gi ska pr obi em (Malm5, 
Sweden: School of EdiicatTon), Nr2~44, 1974, 

This report contains a description and discussion of self- 
assessment data obtained from student teachers, partly as a 
result of repeated self-confrontation experiences during a 
self- confrontation experiment, partly as a result of re-assess- 
ments six weeks respectively two years after that they parti- 
cipated in a self- confrontation experiment. The data have 
been analyzed by means of ANQVA and canonical correlation 
analyses. Also assessments obtained from pedagogical ex- 
perts have been used as a criterion in these analyses, /in 
Swedish. / 

Indexed: 

1 . Mic r ote a ching 

2. Self- confrontation 

3. Video tape record 



Bierschenk, B. Sjalvkonfrontation i lararutbildningen: Lararkan- 
didater bedftmer egna videobandade lektioner - Enuppf&Ij- 
ningsstudie. / Self- confrontation in teacher training: Student 
teachers assess their own videotaped micro-lessons - A. 
follow-up study. / Pedagogisk-p sykologiska pro blem (Malm5 ? 
Sweden: School of Education)^ Nr^44™7T974.